Page 23 - klasstandem

och i stället uppmana dem att uttrycka olika innehåll med egna ord.
På detta sätt skapas bl.a. naturliga situationer för användning av olika
kommunikationsstrategier (se 2.3.4). Användning av kommuni-

kationsstrategier är något som man kan (och enligt bl.a. grunderna
för läroplanen ska) öva, eftersom de möjliggör kommunikation även
med begränsade språkfärdigheter.
Klasstandem som modell för språkundervisning bygger på
nätverkande och på att eleverna från olika språkgrupper genom
samarbetet lär känna varandra. Detta innebär att det uppstår äkta
och personliga kontakter med den andra språkgruppen. För

eleverna är det också viktigt att dessa kontakter skapas med
jämnåriga. Interaktionen med en jämnårig
tandempartner upplevs som naturlig och
motiverande, vilket ger förutsättningar “Mycket bra
eftersom man lär sig
för kontakter till den andra språk- ett vardagligt sätt att

gruppen och det andra språket även prata som man kan
utanför lektionstid. Eleverna uppskattar utnyttja på fritiden,
möjligheten att lära sig hur en jämnårig alltså inte endast
på riktigt uttrycker sig på målspråket, teoretiskt”
vilket inte alltid överensstämmer med skol-
boksexempel. Detta innebär att man inte nöd-
vändigtvis alltid följer alla normer och grammatiska regler, vilket är
vanligt i muntlig språkanvändning. Modersmålsanvändare är inga
”perfekta” språkanvändare. Det autentiska syns
alltså i att man får lära sig hur modersmåls-
“Pääsee användare använder språket i praktiken. I

käyttämään vissa fall kan det vara skäl för läraren att lyfta
ruotsia oikeissa upp vissa aspekter till diskussion och jämföra
tilanteissa” talspråk och skriftspråk. Sådana diskussioner
ökar elevernas språkliga medvetenhet om både
målspråket och modersmålet.

1.4 Varför jobbar man i par i klasstandem?

I grunderna för läroplanen lyfts gemensamt lärande och par- och
smågruppsarbete fram som primära arbetssätt i all undervisning. I

22