ANTTI LAATO

Professor i gammaltestamentlig exegetik med judaistik
Intresseområden: profeter, Messias, teodicé-problemet, försoningsteologi, Israels historia, exegetiska metoder, judisk-kristen dialog, jude-kristna grupper i antiken, judisk schackkultur.

Publikationer och annan information finns i:
http://www.abo.fi/fak/tf/administration/organisation/personal/Antti%20Laato.htm

PEKKA LINDQVIST

Föreståndare för Institutum Judaicum Aboense, 1.10.2008-.
Teol. dr. universitetslärare. Vad gäller min forskning, står i fokus först och främst den senantika judendomen.

SVANTE LUNDGREN

Teol.dr. 1992, docent i judaistik med inriktning på modern judendom 1998, föreståndare för Institutum Judaicum Aboense 2004-2008.

Har publicerat sju monografier (tre på engelska, tre på svenska och en på finska) samt tiotals vetenskapliga artiklar i inhemska och internationella tidskrifter och samlingsverk.

Har forskat vid Oxford Centre for Hebrew and Jewish Studies, Institut d'Etudes et de Culture Juives, Aix-en-Provence, och University of Wales, Bangor.

Forskningsområden:

    - modernt judiskt tänkande
    - judisk historia i modern tid
    - antisemitism och Förintelsen
    - judisk-kristna och judisk-muslimska relationer
    - judisk identitet i dagens Europa

Svantes hemsida: http://www.svantelundgren.net

RISTO NURMELA

Docent i gammaltestamentlig exegetik. Har fördjupat sig i Viktor E. Frankls (1905-97) tänkande. Frankl var psykiater, verksam i Wien och USA, grundare till logoterapin (en riktning inom psykoterapin). Logoterapins grundidé är att det är grundläggande för människans hälsa att hon känner till meningen med sitt liv. Frankl var jude och tillbringade tre år i nazisternas koncentrationsläger. Han framhöll att hans teorier testades i koncentrationslägren. Risto Nurmela har skrivit en studie över Frankl (Die innere Freiheit. Das jüdische Element bei Viktor E. Frankl: Peter Lang: Europäische Studien zur Ideen- und Wissenschaftsgeschichte 9. Frankfurt am Main 2001. ISBN 3-631-37171-3). Denna studie åskådliggör judendomens betydelse för Frankls tänkande. Viktor Frankl-fonden i Wien belönade år 2001 detta arbete med Viktor
Frankl-Förderungspreis.

NANNA ROSENGÅRD

Doktorand i judaistik med inriktning på modern judendom sedan 2006.  Intresseområden: messianism och den hassidiske ledaren, samt jiddisch.
Avhandlingen, som är under konstruktion, behandlar den hassidiska rörelsen Habad-Lubavitch, i synnerhet messiastanken och förväntningarna på ledaren, såsom de framkommer i Habads egen
litteratur.

Hemsida: http://www.nannarosengard.com/

KARL-GUSTAV SANDELIN

Karl-Gustav Sandelin har i sina vetenskapliga studier ägnat ett stort intresse åt den hellenistiska judendomen i diasporan under antiken. Den mest kända representanten är Filon från Alexandria (ca 20 f.Kr. - 50 e.Kr.). Också en av Gamla testamentets apokryfer, Salomos vishet, är en viktig källa för denna typ av judendom. I en engelskspråkig artikel publicerad i Studia Philonica Annual 13 2001 om Filons ambivalens i förhållande till statyer kan man få en glimt av vilka problem en jude som levde i diasporan kunde ha när han drogs åt två olika håll, judisk religion och hellenistisk kultur.

HANNU TÖYRYLÄ

Doktorand i judaistik, med huvudinriktning medeltida judendom. Den judiska medeltiden karakteriseras av ett mångfald intellektuella och religiösa fenomen förutom det traditionella rabbiniska tänkandet: filosofi, teologi, vetenskap och mystik. Överensstämmelsen mellan förnuft och religiös tradition var redan då ett av de främsta problemen. Judarna stod först i nära kontakt med den islamisk-arabiska kulturen, och största delen av den judiska medeltida litteraturen före 1200-talet är skriven på arabiska. Senare flyttades tyngdpunkten av den judiska kulturen till det kristna Västeuropa. Vid detta skede spelade judarna en viktig roll i det att den antika kulturen, som hade bevarats på arabiska, överfördes till Västeuropa.

Jag håller på att arbeta på min avhandling om Abraham bar Hijjas (Spanien, ca 1065-1136) verk Megillat ha-Megalleh, ett eskatologiskt verk som kombinerar filosofi med bibeltolkning i ett försök att fastställa när den messianska tidsåldern kommer. I närmare analys kan verket tolkas som ett argument om hur den religiösa traditionen, filosofin, historiens gång och även astrologin bekräftar att den judiska religionen är fortfarande giltig. På detta sätt uppstår bar Hijjas verk som en motreaktion för en växande missioneringsaktivitet från kristet håll.

Se även http://www.abo.fi/~htoyryla