Kärlväxtbeklädda sedimentbottnar

Kärlväxter klarar sig bättre än alger i fina sediment, eftersom deras rötter möjliggör att de kan fästa sig vid bottnen. Artsammansättningen i växtsamhällena varierar beroende på bottnen och vattenkvaliteten. Vanliga arter på mjuka bottnar är borstnate (Potamogeton pectinatus), ålnate (Potamogeton perfoliatus) och slingor (Myriophyllum sp.). På sandbottnar trivs natingar (Ruppia sp.) och hårservar (Zannichellia sp.).

På lämpliga sandiga bottnar kan bandtång (Zostera marina) forma stora ärngar.

I bilden nedan ett sedimentbotten med varierande kornstorlek. I sedimentet växer låga natingar (Ruppia) och ett par högre nate (Potamogeton) växter (Forststyrelsen 2005). 

Enligt EUNIS-klassificeringen räknas till sedimentbottnarna alla de bottnar som består av lagrade material, oberoende av kornstorlek. 

<-- Föregående habitatklass             Nästa habitatklass -->

Länkar

Information på finska på Aaltojen alla -sidan:

• Meriajokas

• Sora- ja hiekkapohjat

• Sedimenttipohjat

EUNIS Habitats

 

Ålnate (Potamogeton perfoliatus) (Forststyrelsen 2005). 

Slinga (Myriophyllum) (Forststyrelsen 2006).

Hårserv (Zannichellia) (Forststyrelsen 2007).