Arkitektur- och konstdagar

Ann-Christine

Torsdagen var arkitekternas dag med Gunnel Adlercreutz som ordförande. Hon inledde med att tala om bibliotekens nya uppgifter som kräver nya verktyg och ramar för verksamheten. En byggnad skall vara "läsbar", man skall genast se vad den representerar och vilka funktioner den fyller. Sambandet mellan innehåll och form kom fram i varje inlägg under resten av dagen. Erik Adlercreutz är en av arkitekterna som engagerat sig i projektet att rädda Viborgs stadsbibliotek ur förfallet. Han berättade om funktionalismen och om Alvar Aaltos syn på offentliga byggnader. Aalto ansåg att offentliga byggnader inte får ha en baksida utan de skall se inbjudande ut från alla håll. Vidare förespråkade han en generös tillgänglighet, d.v.s. att ingångarna placeras vid stråk där folk mest rör sig.

Därefter var det meningen att vi skulle få lyssna på Markku Komonen och "Biblioteket inom allaktivitetshuset - biblioteket i Nordsjö" men han uppenbarade sig aldrig. Orsaken härtill fick vi senare höra när han sent omsider ringde och berättade att han befann sig hos trafikpolisen efter att hans bil blivit påkörd i en gatukorsning där han stannat för rött ljus.

Campusbiblioteket i Vik finns i Infocentret KORONA och är ritat av arkitekt Hannu Huttunen. Hans ledstjärna hade varit att samla alla funktioner till en harmonisk helhet och många små institutionsbibliotek sammanslogs därför till ett stort bibliotek.Unikt i Vik är att ett allmänt och ett vetenskapligt bibliotek verkar inom samma väggar. Bibliotekarierna var inte särskilt entusiastiska över denhär lösningen med forskare, skolklasser och småbarn om vartannat. Nojs och småbarnsskrik stör forskarnas arbetsro och det kommer ofta klagomål från forskare som inte kan koncentrera sig. Personalen jobbade i ett kontorslandskap vilket ej heller var så lyckat eftersom arbetsron saknas. Inte ens personalchefen hade en dörr att stänga om sig och dethär upplevde personalen som olustigt!

Under dagens lopp var det många av arkitekterna som talade sig varma för flexibla lösningar som lätt kan omändras i takt med att funktionerna förändras. Bibliotekarierna däremot ansåg att alltför mycket flexibilitet har en tendens att skapa identitetslöshet.

Arkitekt Arvi Ilonen har renoverat Finska handelshögskolans bibliotek i Helsingfors. Hans rubrik var "Nytt bibliotek i en gammal byggnad". Genom att ta tillvara mycket av det som redan fanns kunde kostnaderna avsevärt skäras ned och slutresultatet var ett fungerande, väldisponerat, rymligt och luftigt bibliotek. Fastän det kan uppfattas som slöseri med resurser skall ett biblioteksutrymme ha rymd! Tyvärr hann vi inte besöka huset då men fick se bilder därifrån som gav ett tilltalande intryck.

Olli-Pekka Jokela har ritat Terkko i Mejlans och Käpy Paavilainen är arkitekten bakom Tritonia i Vasa. Båda var på plats i Vik och informerade om sina byggnader. Både Terkko och Tritonia har stora glasfasader. Typiskt för nya biblioteksbyggnader nu är stora glasytor. Det är inne att skapa stora glaskonstruktioner. Detta lär bero på att arkitekterna inte tidigare behärskade tekniken men nu har den utvecklats och därför denna popularitet. På kvällen fick vi ännu besöka Sanomas hus som finns bakom Kiasma. Även Sanoma huset är en skapelse i glas. Utifrån sett tycker jag det är inte något vidare men interiören är lyckad och har många finurliga lösningar.

Fredagen var bibliotekariernas dag och som ordförande fungerade Teddy Oker-Blom. Bibliotekschef Erling Kolding-Nielsen från Diamanten i Köpenhamn berättade om sina erfarenheter i samband med byggandet av ett nytt universitetsbibliotek och nationalbibliotek. Även han betonade flexibilitet, rymd och växelverkan mellan miljö och natur. Problem som han fäste uppmärksamhet vid hade med säkerhet att göra. När brukargruppers sammansättning ändras och blir heterogena för det med sig nya krav på samlingarnas säkerhet.

Eirin Haugen från UB i Oslo betonade också flexibla lösningar och rymd. Även där var det problem med säkerheten, kunderna hade alltför generöst tillträde till samlingarna. Öppna hyllor kräver mera säkerhetsåtgärder.

Esko Häkli från HUB talade om "Gammal byggnad - nya tjänster". Det är svårt att dimensionera rätt och att avväga behovet av forskarrum och läsplatser vid planeringen eftersom behoven kan ändras ganska snabbt. Planering av ombyggnader och restaureringar är långa processer och förhållandena kan ha ändrats avsevärt när projektet äntligen är klart. I en gammal byggnad är möjligheterna mycket begränsade, och det är svårt att tillämpa nya lösningar där.

Som avslutning på dagen fick vi höra användare och forskare kommentera för- och nackdelar med nya och renoverade bibliotek och hur de upplever den förändrade miljön.

UPP

ARLIS-dagar

Ann-Christine