Översikt över de parallella sessionerna

”Vad är en juttu egentligen?” Om att möta språklig och kulturell mångfald i skolan (F–6)

Medverkande: Lotta Forsman, Ida Hummelstedt, Michaela Pörn, Fredrik Rusk, Fritjof Sahlström, Anna Slotte-Lüttge, forskare från Åbo Akademi och Helsingfors universitet inom projektet FLIS (Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skola), Sigrid Ekholm, klasslärare i Sirkkala skola och Sara Razai, Helsingfors stads stödlärare för barn med invandrarbakgrund

Jobbar du i en skola med många elever som behöver stöd i skolspråket? Känner du dig osäker på om du ska lyfta fram att en elev har en annan kulturell bakgrund eller inte? Under sessionen presenteras erfarenheter från ett forskningsbaserat utvecklingsprojekt som genomförts i form av ett forskar-lärarsamarbete i tre olika finlandssvenska skolmiljöer. Forskarna och lärarna diskuterar konkreta exempel på arbete i klass kring synliggörande av språklig och kulturell bakgrund, språkanvändning och lärande av språk. (90 min.)

torsdag 28.10 kl. 16.00-17.30

Finlandssvensk småbarnsforskning (F-6)

OBS! Sessionen har inhiberats!

”Nålen, tråden och tyget” och andra konstnärligt gestaltade berättelser om vänskap - estetiska ämnen i den nya läroplanen (F-9)

OBS! Sessionen har inhiberats!

Arbetshandledning – ett stöd för lärares professionella utveckling (F-6, 7-9, Gy, Yrk)

Medverkande: FM Ann-Charlotte Kjerulf,  klasslärare, doktorand i pedagogik vid Åbo Akademi

De snabba samhällsförändringarna och utvecklingen i arbetslivet medför att många yrkesgrupper ställs inför nya utmaningar. Vad beträffar lärarna som yrkesgrupp kan man notera att samhället, beslutsfattarna, myndigheter, föräldrar, kolleger och elever ställer delvis nya krav på lärarnas professionella kunnande, deras engagemang och arbetsinsats.

Arbetshandledning har en avgörande betydelse när

• arbetstagaren i sin yrkesroll använder sig själv som arbetsredskap såsom är fallet inom undervisning
• arbetet innefattar många känslomässiga aspekter och påfrestningar
• arbetet innehåller många moment där egna överväganden och beslut måste göras
• arbetstagaren vill utvidga och fördjupa sin yrkesskicklighet och stärka sin identitet (90 min.)

torsdag 28.10 kl. 16.00-17.30

Vilken engelska, vilken kultur?  Workshop om elevers kulturella attityder och kunskaper i engelska (F-9)

Medverkande: Mikaela Björklund, Lotta Forsman, Marina Bendtsen, lärarutbildare i främmande språkens didaktik vid Åbo Akademi

Elever i alla åldrar lär sig allt mer engelska utanför skolan, och de påverkas ofta också mer av de bilder olika massmedier förmedlar av representanter för andra kulturer än av skolundervisningen. Under workshopen problematiseras genom forskningsresultat och deltagarnas erfarenheter relationen mellan den engelska och de attityder elever kommer i kontakt med utanför skolan och de kunskaps- och fostransuppdrag skolans engelskundervisning har. Läroplanens och läromedlens roll och möjligheter diskuteras också.

Diskussion i mindre grupper utgående från konkreta aktiviteter och material. (90 min.)

fredag 29.10 kl. 9.30-11.00

Läroplanens temahelheter i praktiken - hur fungerar det ämnesintegrativa tänkandet i skolorna (7–9, gy)

Medverkande: Mårten Björkgren, akademilektor i religionsunder-visningens didaktik, Tom Gullberg, akademilektor i historiens och samhällslärans didaktik, Bernt Klockars, rektor, Karleby Svenska gymnasium samt Marina Sjöholm Willemoes, rektor, Tölö gymnasium

En nyhet i de nuvarande läroplanerna, såväl för gymnasiet som för  den  grundläggande utbildningen, är den kraftiga betoningen av  ämnesintegrativt tänkande inom ramen för temahelheter som skall genomsyra verksamhetskultur och undervisning i skolorna. Det betonas  i  läroplanerna att den integrativa dimensionen skall ta fasta på specifika färdigheter och fostran, men för gymnasiets del betonas även  att temahelheterna skall beaktas i bl.a. studentexamensproven.
Hur ser skolverkligheten ut några år efter att de nya läroplanerna tagits i bruk?

Lärarutbildarna och forskarna Björkgren och Gullberg redogör för sina forskningsresultat från det gemensamma projektet kring ämnesintegrativ didaktik, och för en dialog med två gymnasierektorerna Klockars och Sjöholm Willemoes om temahelheternas teori och praktik.  Kan man uppnå  läroplanens målsättningar i  gymnasierna?  Vilka problem stöter man på i skolorna, och finns det möjligheter att övervinna dem? Eller blev den ämnesintegrativa betoningen endast (ytterligare) en utbildningspolitisk floskel utan verklighetsförankring? (90 min.)

fredag 29.10 kl. 9.30-11.00

Vad säger barn och ungdomar själva om sin medie-användning? Hur kan eller bör skolan beakta deras erfarenheter i fostran och undervisning? (F–9)

Medverkande: PeD Sol-Britt Arnolds-Granlund, lektor i medie-pedagogik Åbo Akademi

Målsättningen är att i diskussionen om mediepedagogik och mediefostran anta ett elevperspektiv

Kommunikation och mediekunskap med syfte att genomsyra all undervisning utgör ett av sju temaområden i den aktuella läroplanen för den grundläggande utbildningen från år 2004. Sedan läroplanstexten formulerades har dock mediesamhället genomgått stora förändringar. Användningen av internet har ökat explosionsartat och tekniken som förmedlar webbkontakter har övergått från fasta till mobila. Sociala medier och bloggandet har skapat nya möjligheter för kommunikation för individen men deras betydelse för kommunikation av företagstjänster och politik ökar alltmer. 

I förslagen till ny läroplanstext vägs än en gång mediefostrans roll i undervisningen. Samtidigt föreslås i propositionen om ny lag för Center för mediefostran och bildprogram att centrets uppgift att bland annat skulle vara att ”främja mediefostran och barnens mediekunskaper i samarbete med andra myndigheter och samfund inom verksamhets-området” (Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredning 2010:10). Mediefostran planeras bli en lagstadgad verksamhet. Men vad säger barn och ungdomar själva om sin medieanvändning? Korrelerar den planerade mediefostran med barns och ungdomars egna erfarenheter?

Utgående från sin forskning och sina erfarenheter som forskare och lärare i mediepedagogik önskar Sol-Britt Arnolds-Granlund synliggöra och ge röst åt barn och ungdomar om deras medieanvändning. Det är speciellt resultaten och erfarenheter från pro graduprojektet Möte med medier – ett barn och ungdomsperspektiv som fokuseras. Frågor som diskuteras är bland andra mediernas roll i barns och ungdomars liv och huruvida och på vilket sätt skolan kan och bör beakta dessa erfarenheter i sitt mediefostransuppdrag? Vidare diskuteras hur en integrerad mediefostran i den grundläggande utbildningen kunde planeras och förverkligas och vilka utmaningar lärare står inför vid en eventuell förändring i enlighet med de förändringsförslag om mediefostran som en lagstadgad verksamhet. (90 min.)

fredag 29.10 kl. 9.30-11.00

Trolla med din modersmålsundervisning!
Tag fem litteraturböcker, sex nypor bildkonst, sju droppar drama och rör om med läroplansgrunderna. Då händer det att textbegreppet utvidgas och den tolkande, kritiska läsningen blir vardag i din undervisning. (1–6)

Medverkande: Anna-Lena Østern, professor, NTNU, Trondheim, Hannah Kaihovirta-Rosvik, verksamhetsledare vid Pro Artibus, Brita Rantala, klasslärare, Vikinga skola och Ria Heilä-Ylikallio, docent, Åbo Akademi

Vår ambition är att på 90 minuter visa på en litteraturundervisning där elevernas tolkande läsning både utmanas och utvecklas. Dessutom önskar vi visa på hur ett vidgat textbegrepp och estetiska läroprocesser tillämpas. Bildkonst och drama utgör naturliga delar av ett sådant litteraturarbete.

Författarna till de ovan nämnda litteraturböckerna och tillhörande lärarhandledningarna diskuterar litteraturundervisningens möjligheter utgående från de fyra antologierna.  Även information om den nyaste femte boken Romeo & Julia ges. Presentationen passar för alla intresserade men vi välkomnar speciellt klasslärare som undervisar i modersmål och litteratur i årskurserna 4-6. Litteraturböckerna utges på Söderströms förlag. Lärarfortbildningskurserna Språkets magiska maskin finansieras av Utbildningsstyrelsen och arrangeras av CLL, Centret för livslångt lärande vid ÅA i Vasa. (90 min.)

fredag 29.10 kl. 9.30-11.00

Att möta flerspråkiga elever i skolan - ett pilotprojekt om språkstrategi (7–9)

Medverkande: Katarina Rejman, undervisningsråd i modersmål och litteratur, Utbildningsstyrelsen, Anna Slotte-Lüttge, akademilektor i modersmålets didaktik, Åbo Akademi och NN (lärare från medverkande skola).

Kan man med genom medvetet språkstrategiskt arbete på skolan stärka elevens skolspråk?  Svar på den frågan söker vi genom ett pilotprojekt som genomförs i samarbete mellan UBS och PF. Projektet som i ett första skede genomförs på fem 7-9 skolor, har startat hösten 2010 med en mångsidig kartläggning av språksituationen på skolorna.  Målet med pilotprojektet är att arbeta fram en modell för hur man kan jobba medvetet och ämnesövergripande för att stärka elevens kanske viktigaste redskap – språket. De fem pilotskolorna representerar olika finlandssvenska språkmiljöer, och på varje skola utarbetas utgående från kartläggningen fram en skräddarsydd språkstrategi. (45 min.)

fredag 29.10 kl. 9.30-10.15

Hur finsk blir man egentligen i finskt språkbad? Vad anser årskurs 9 (7-9)  
     
Medverkande: FD Margareta Södergård & FM Sofie Tjäru, PeL Marina Lundqvist, Åbo Akademi

Jakobstad är den enda ort i landet där svenskspråkiga elever kan delta i finskt språkbad. Eftersom språkbad är tänkt för elever som har majoritetens språk som modersmål har språkbadet i finska väckt uppmärksamhet. Det har bl.a. diskuterats vilka konsekvenser språkbadet får för elevernas färdigheter i svenska och för deras språkliga och kulturella identitet.

Vi har bett svenska språkbadselever i årskurs 9 i finskt språkbad redogöra för sina språkliga färdigheter och sin användning av finska respektive svenska. För att kunna identifiera vad som är utmärkande för språkbadseleverna har vi också vänt oss till reguljära klasser i samma årskurs. Sammanlagt 70 elever har tillfrågats. (45 min.)

fredag 29.10 kl. 10.15-11.00

Matematik från början! (F-6) 
                 
Medverkande: PeD Camilla Björklund, Åbo Akademi

Små barn möter från sin första levnadsdag en värld fylld av matematik och genom ett medfött strategiskt tänkande skapar barnen mening och innebörd i det de erfar av omgivningen ifråga om rum, tid och kvantiteter. Hur ska förskolan och skolan ta tillvara barnens tidiga kunnande? Ett första steg är medvetenhet och uppmärksamhet hos läraren. Frågor som behöver lyftas och problematiseras är hur det matematiska tänkandet tar sin början? Vilka grundläggande färdigheter i matematik har barnen med sig när de börjar förskolan och skolan? Hur stöder läraren barns framväxande matematiska förståelse på ett gynnsamt sätt? (45 min.)

fredag 29.10 kl. 9.30-10.15

Barns möten med skolans växlande epoker - från daghem till gymnasium (F-9, Gy)     

Medverkande: Professor Marita Lindahl, Åbo Akademi

Professor Marita Lindahl presenterar en studie i tre delar inom en under-sökningsserie. Redan som ettåringar videoobserverades tio barn i mötet med daghemsvärlden (del 1). Samma barn videoobserverades och intervjuades som sex- och sjuåringar i mötet med skolans värld (del 2) och samma barn har åter intervjuats som femtonåringar när de står inför mötet med gymnasieskolan (del 3). Den pågående longitudinella studien av barns lärande i möten med växlande skolepoker förväntas kunna belysa relevanta förutsättningar för deras lärande i olika skolsystem under en period omfattande ca 15 år. Det som utmärker studien är ambitionen att utgå från barnets perspektiv. (45 min.)

fredag 29.10 kl. 10.15-11.00

Inspiration i musikens och rörelsens värld (F-6)       
            
Medverkande: PeM Johanna Still & PeM Mikaela Svanbäck-Laaksonen, Åbo Akademi

Musik och rörelse är en naturlig del av barns vardag. Pedagogens syn på musikalitet och rörelsefostran avspeglar sig på barnen och verksam-heten. Känner du stora krav på din kompetens i musik och rörelse? Funderar du på vilket sätt du kan stöda barns utveckling och lärande på dessa områden? Vill du få inspiration och nya idéer i arbetet med barn? I workshopen fokuserar vi på användningen av ämnena som både mål och medel.  (90 min.)

fredag 29.10 kl. 9.30-11.00
             

Pedagogers själv-i-relation som grund för deras förmåga att stödja barns och ungas självutveckling (F-9, Gy, Yrk, spec.und.)

Medverkande: FD, lektor i pedagogik, leg.psykolog Märta Sandvik

Det är i interaktion med andra som barns och ungas själv utvecklas. Den förändrade identitets­utveckling som hänger samman med de stora sam-hällsförändringarna under det senaste århundradet har lett till att läraren i större utsträckning än förut kommer att vara fostrare och ”relations-arbetare”. Detta tillsammans med en ny barnsyn ställer krav på att läraren vidmakthåller och utvecklar sin professionella relationskompetens i syfte att stärka barns och ungas självutveckling.

Ska pedagoger stödja barns och ungas självutveckling? I så fall: hur ska man göra? Är det någon skillnad på självkänsla och självförtroende? Vad är pedagogers själv-i-relation? Hur hänger barns och ungas själv-utveckling ihop med pedagogernas relationskompetens? (90 min.)

fredag 29.10 kl. 9.30-11.00

Geografi: ”Kartor – elevers passion?” ( F-6, 7-9, Gy, lärarstud.)

OBS! Sessionen har inhiberats!

Matematikfärdigheter, läsfärdigheter, självuppfattning, temperamentsegenskaper och erhållen specialunder-visning som indikatorer för val av andra stadiets utbildning. (7-9, Gy, Yrk, spec.und)

Medverkande: PeD Karin Linnanmäki och PeM Johan Korhonen, Åbo Akademi, N.N

I slutet av grundskolan i det finska skolsystemet väljer studerande mellan gymnasieutbildning och yrkesutbildning; det här är ett av de viktigaste valen som påverkar nivån av utbildning som den studerande kommer att erhålla. Undersökningar har visat att elever med inlärnings-svårigheter tenderar att välja yrkesutbildning och att dessa elever löper större risk att avbryta sina studier. Vilka faktorer påverkar valet av andra stadiets utbildning hos finlandssvenska ungdomar? Under denna session presenteras forskningsresultat från en omfattande studie gjord bland finlandssvenska åk 9 elever. (90 min.)

fredag 29.10 kl. 9.30-11.00

”Så här tänker jag göra!” Öppna laborationer i kemiundervisningen. (7-9, Gy, Yrk)

OBS! Sessionen har inhiberats!

SMART boarden i språkundervisningen
(lärare som undervisar i språk, övriga intresserade)

Medverkande: Jörgen Holmberg, klasslärare, Kyrkoby skola, Sibbo

Använd SMART Boarden att anteckna, spara, öppna upp nästa dag och fortsätta.

Använd datorns egna program med SMART Boarden.

SMART Boardens eget program heter Notebook. Olika exempel hur man använder Notebook i språkundervisningen.

Notebook Toolkit är en del inom Notebook. Toolkit har färdiga program där man matar in eget material.

Dokumentkameran och högtalare.
Med hjälp av dokumentkameran kan lärotexten visas för hela klassen medan man lyssnar på texten via CD-skiva. Övningsuppgifter kan utföras tillsammans och rätta svaren kontrolleras på samma sätt. (90 min.)

fredag 29.10 kl. 9.30-11.00

Öka begreppsförståelsen genom laborationer i matematik

(Gy, Yrk)

Medverkande: Bengt Åhlander, gymnasielärare, skolkonsult för Texas Instruments, Sverige, Lars Burman, lektor i matematikens och datateknikens didaktik

Matematikundervisningen på gymnasienivå bör präglas av att man först undersöker och laborerar innan man drar slutsatser och bevisar.  Genom att låta eleverna upptäcka matematiska samband med hjälp av TI Nspire CAS ökar begreppsförståelsen.  Exempel på  laborationer inom funktion-slära, algebra och geometri  kommer att tas upp där jag vill visa hur eleverna kan upptäcka samband som vi matematiklärare ofta berättar om  innan eleverna upptäckt dem själva. Det är viktigt att eleverna förstår matematiken och inte letar efter recept att lösa typuppgifter med. (90 min.)

fredag 29.10 kl. 9.30-11.00

Lärande i textilslöjd, teknisk slöjd och huslig ekonomi

– med eller utan läromedel? (F–9)

Medverkande: Lärarutbildare i textilslöjd, teknisk slöjd, huslig ekonomi vid Åbo Akademi i Vasa

I slöjdämnet är läraren rätt långt skapare av sina egna läromedel – är avsaknaden av läromedel av ondo eller i själva verket en resurs?

Vilka erfarenheter har lärarna av att använda olika läromedel i textilslöjd? Diskussionen tar fasta på variationen av läromedel samt erfarenheter av dem i textilslöjdsundervisningen. Målet är att skapa en erfarenhetsbank av olika läromedel som visat sig vara gångbara i undervisning av textilslöjd. Vilken typ av läromedel är det ideala läromedlet i slöjd? (90 min.)

fredag 29.10 kl. 9.30-11.00

Lösningsfokuserad vård (Allmän)

Medverkande: Stevo Jovetic  (Kramfors Sverige), Tolvis Center

Stevo Jovetic berättar om vad lösningsfokuserad vård innebär för ungdomar med olika slag av missbrukarproblem. Föreläsningen riktar sig till alla som på något sätt har beröring med ungdomar och också i rent förebyggande syfte. Föreläsningen ger även plats för frågor. (90 min.)

fredag 29.10 kl. 9.30-11.00

Dysselecksi – blind, blåst och bortgjord
(F-9, Gy, Yrk, spec und, allmän)

Medverkande: Journalisten, tv-producenten och dyslektikern Niklas Hyland, Stockholm, Anne Uppgård, ABC-projektet

”Jag hade nästan glömt att jag var dyslektiker när jag i min fartblindhet 2004 tackade ja till att delta i stavningslekprogrammet Lingo. Jag gjorde bort mig rejält och skämdes som en hund efter att blivit
totalförnedrad i matchen om ord på 5 bokstäver.” Med avstamp i egna erfarenheter berättar Niklas Hyland om sätt att bemästra dyslexin.
På nätet hittar man lätt mirakelmetoder som stoltserar med att bota dyslexi. Fungerar de i praktiken? Finns det några lätta vägar ur dyslexin? Går det att studera vidare? Går det att bli framgångsrik? (90 min.)

fredag 29.10 kl. 9.30-11.00

En demokratisk skola - en bättre skola? (F–9, Gy, Yrk)

Medverkande: Tom Gullberg, akademilektor i historiens och samhällslärans didaktik, Antonia Wulff, f.d. ordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund och redaktör för färsk handbok om skoldemokrati. Eventuellt medverkar ytterligare någon lärare.

Det senaste decenniet har mycket i den politiska samhällsdebatten handlat om sviktande intresse för deltagande i politiska val, och om ungdomars svalnande intresse för politiska frågor. Ett politiskt svar på frågan om hur de demokratiska strukturerna kunde stärkas har varit att rikta blickarna mot skolan, som ändå varit tveksam till hur samhälls-engagemanget kunde förstärkas i skolan.

Tom Gullberg var med om att initiera projektet Demokrati i skolan (DISKO), och Antonia Wulff var en av projektets anställda medarbetare. Målsättningen med projektet var att utveckla ett demokratiskt förhåll-ningssätt i skolornas verksamhetskultur. Det handlade inte om att akti-vera elever partipolitiskt, vilket varit en allmän missuppfattning om demokratiarbete i skolorna, utan avsikten har varit att utarbeta metoder som förstärker varje individs känsla av inflytande och medverkan i skolsamfundet – oberoende av om individen är elev, lärare, köksa, skolvärld eller har någon annan uppgift i skolan. Hösten 2010 publiceras en handbok kring skoldemokrati, DISKO-projektets slutprodukt.
Under sessionen diskuteras om skoldemokrati bara är blåögd idealism, eller om demokratiskt inriktade metoder i själva verket skapar en bättre skola. (90 min.)

fredag 29.10 kl. 12.00-13.30

Jag vill jobba med drama i skolan, men hur? (F–9, Gy)

Sessionen har inhiberats!

Ge mig ett tangentbord! - lärare och elever på tröskeln mellan gammal och ny skriftkultur (7–9, Gy)

Medverkande: Annette Kronholm-Cederberg, FD och modersmålslärare vid Topeliusgymnasiet i Nykarleby samt frilansande skrivpedagog och föreläsare i nätkulturer. Mångårig bloggare i Nettis kafferum, aktiv i nätgemenskaperna och även kolumnist i Läraren. 

Den nya medieåldern, nätkulturerna och de sociala medierna bjuder på utmaningar för skolan och dess lärare. Skolans läromiljöer sitter i kläm mellan föråldrad skriftteknologi i form av penna och papper och vår tids tangentbordsumgänge på chattar, (mikro)bloggar och nätgemenskaper som Facebook. Glappet mellan de digitalt infödda (barnen och de unga) och de digitala immigranterna (lärarna) är påtagligt. Vilka är det skrivande klassrummets möjligheter i de sociala mediernas världar? Var går gränsen mellan det privata och offentliga – ska läraren exempelvis vara vän med sina elever på Facebook? Varför skriver vi fortfarande uppsatser och studentexamen med penna på konceptpapper? (45 min.)

fredag 29.10 kl. 12.00-12.45

Lärande i spelmiljöer – ett ämnesövergripande och holistiskt lärande (F–9)

Medverkande: Johan Vikström, lektor i bildkonst vid Vasa övningsskola, forskarstuderande och Kristina Skog, universitetslärare i bildkonstens didaktik, forskarstuderande samt NN

Dialogförarna presenterar exempel på lärande i spelmiljöer i en skolkontext och öppnar diskussionen kring lekens och spelets roll i barns och ungas bildningsprocesser i skolan utgående från utvecklingspsykologisk, pedagogisk och kulturorienterad forskning.
Hur ser skolan på lärande genom lek och spel och hur gör läraren för att integrera lek och spel i sitt pedagogiska uppdrag?(45 min.)

fredag 29.10 kl. 12.45-13.30

Hur kan man göra undervisningen i finska och engelska meningsfull? (F–6)

Medverkande: PeD Mikaela Björklund, doktorassistent, främmande språkens didaktik och FD Michaela Pörn,  projektforskare, finska språkets didaktik, Victoria Rajasalo, klasslärare, Övermark skola

Målet med dagens språkundervisning är att utveckla unga människors motivation, färdighet och självförtroende i deras språkliga möten i och utanför skolan. Lärarens utmaning rör således frågor kring hur man i praktiken kan gå till väga för att skapa arbetssätt och metoder som bygger på en funktionell och kommunikativ språksyn.

I workshopen utgår vi från följande frågeställningar:

1. Vilken är läroplanens respektive läromedlets roll i språkundervisningen?
2. Hur kan språkundervisningen göras mer funktionell och kommunikativ?
3. Vilka är fördelarna och utmaningarna med att jobba tematiskt och
   ämnesintegrerat?
4. Hur kan drama och lek användas för att uppmuntra elever att använda målspråket? (90 min.)

fredag 29.10 kl. 12.00-13.30

Vetamix - se, hör och mixa

Medverkande: Gunilla Palmén, producent, YLE Fakta

Lär dig utnyttja Vetamix i din undervisning. Med några enkla klick kommer du åt ett enormt arkiv med klipp som lämpar sig för undervisning. Du kan bygga egna presentationer eller ta dig för av andras. Du kan också uppmuntra dina elever till att använda Vetamix.
(90 min.)

fredag 29.10 kl. 12.00-13.30

Att kommunicera det som kan vara svårt att verbalisera 

Värdepedagogik och estetiska läroprocesser (F-6)

Medverkande: PeD Eva Ahlskog-Björkman & PeL Marina Lundkvist, Åbo Akademi

Idag ser vi på barn som kompetenta individer, aktiva konstruktörer av sina egna liv. Den kompetens som vi vill aktualisera och diskutera tar sin utgångspunkt i barns lärande och erfarande av fenomen som berör värden och normer i deras interaktion med andra människor.
Är det viktigt att läraren gör barnen delaktiga i frågor som berör värden och normer i deras sociala samspel? Hur kan läraren synliggöra barnens egna funderingar och erfarenheter av sådana i olika vardagliga fenomen? Hur kan värden och normer kommuniceras genom bland annat estetiska läroprocesser? (90 min.)

fredag 29.10 kl. 12.00-13.30

Musikpedagogen: fostrare, kulturbärare eller idolcoach?

Medverkande: Musikpedagog och forskarstuderande Cecilia Björk, Åbo Akademi

Att vara musiklärare idag kräver en rad olika kompetenser. Man ska kunna spela och sjunga och ha en bred kännedom om den repertoar och teknik som hör till olika stilar och genrer. Dessutom ska man stöda elever i olika åldrar utgående från deras individuella musikintresse, hantera gruppdynamik i körer och ensembler, och axla ansvaret som en viktig vuxen i de ungas liv. Musikbranschen har genomgått stora förändringar med ny teknik och nya medier, och det händer mycket inom internationell musikpedagogisk forskning. Hur ska man hinna och orka med allt? Av allt det som skulle kunna läras ut, vad är viktigast att satsa på? Och av allt det en musiklärare skulle kunna förkovra sig i, vad är mest meningsfullt - i myllret av fortbildningar och läroplansreformer?

Cecilia Björk presenterar sin forskning om musikpedagogers vardag, delar med sig av inspirerande idéer från hela världen, och öppnar diskussionen om meningen med musiklärarlivet. (90 min.)

fredag 29.10 kl. 12.00-13.30

Forma eller formas?  Nya lärares möte med skolan (F–9, gy)

Medverkande: Jessica Aspfors, doktorand, Åbo Akademi, Marina Bendtsen, universitetslärare , Åbo Akademi, Sven- Erik Hansén, professor, Åbo Akademi,  professor Kaj Sjöholm, Åbo Akademi samt Antonia Lindqvist, ämneslärare vid Kyrkslätts gymnasium och NN (klasslärare)

Nya lärares möte med yrket gestaltas i forskningen ofta i negativa termer som krävande och problematiskt. Men hur ser läget ut i Svenskfinland? Är det enbart problem eller finns det glädjeämnen eller t.o.m. något som nya lärare kan tillföra? Under sessionen diskuteras, med bakgrund i pågående forskningsprojekt, lärares erfarenheter av sin första tid i yrket. Två nya lärare, som representerar olika lärarkategorier, bidrar med egna tankar och erfarenheter varefter en dialog förs kring temat. (90 min.)

fredag 29.10 kl. 12.00-13.30

Miljöpedagogik: ”Närmiljö som lärmiljö – Något att satsa på? ” (F-6, 7-9, Gy, lärarstud.)

Medverkande: Maria Svens, forskarstuderande i miljöpedagogik & klasslärare i Munksnäs lågstadieskola, Irmeli Palmberg, docent i miljöpedagogik vid Åbo Akademi, Mikaela Hermans, universitetslärare i biologins och geografins didaktik vid Åbo Akademi, Ida Håkans, PeM, llärare i biologi och miljöpedagogik vid Åbo Akademi och Renja Hakala, naturskollärare vid Kvarkens naturskola

Målsättningen är att med hjälp av inlägg, diskussioner och undervisnings-erfarenheter utreda olika sätt att använda närmiljön i tvärvetenskaplig, ämnesintegrerande undervisning, som beaktar olika aspekter av hållbar utveckling. Vi lyfter fram utomhusundervisning i Kvarkens naturarv som exempel på hur vi kan beakta närmiljöns specialiteter i undervisning, hur vi lär oss uppskatta vår egen närmiljö och vikten av känslan av att vara involverad och del av något värdefullt som i sin tur gynnar både vår psykiska och fysiska hälsa. (90 min.)

fredag 29.10 kl. 12.00-13.30

Intensifierat och särskilt stöd - ett gemensamt ansvar

(F-9)

Medverkande: Maj-Len Engelholm, undervisningsråd, Utbildnings-styrelsen. Som dialogförare medverkar en lokal grupp för Kelpo-utvecklingsverksamheten.

Syftet med det intensifierade och särskilda stödet är att ge eleven stöd i rätt tid och i rätt omfattning. Genom differentiering och olika former av åtgärder ska eleven få möjlighet att lyckas och göra framsteg i sin inlärning och utveckling utgående från egna förutsättningar, styrkor och utmaningar. Följande frågeställningar dryftas: Vad är innebörden av undervisning i enlighet med intensifierat och särskilt stöd? Vad betyder yrkesövergripande bedömning, planering, och utvärdering av genomfört intensifierat och särskilt stöd?

Maj-Len Engelholm presenterar riktlinjer för undervisning i enlighet med intensifierat och särskilt stöd. Som inledning på diskussionen presenterar representanter för den lokala arbetsgruppen sitt arbete. (90 min.)

fredag 29.10 kl. 12.00-13.30

Datorbaserad mätutrustning vid fysik- och kemiexperiment i gymnasiet (7-9, Gy)

OBS! Sessionen har inhiberats!

Programmet GeoGebra i matematikundervisningen

(6-9, gy)

Medverkande: Markus Norrby, forskarstuderande Åbo Akademi

Vi bekantar oss hands-on med gratisprogrammet GeoGebra som är ett utomordentligt hjälpmedel i matematikundervisningen på alla nivåer. Det
kan användas till allt från att rita enkla grafer för prov och övningsuppgifter, till avancerad matematisk visualisering på SmartBoard. Parallellsessionen lämpar sig både för dig som är helt nybörjare och för dig som testat programmet några gånger men vill ha fler tips om vad det kan användas till.

fredag 29.10 kl. 12.00-13.3

Samtal om skolmatematik (7-9, Gy, övriga intresserade)

OBS! Sessionen har inhiberats!

Rum för textilslöjd! (F–9)

Medverkande: Lärarutbildare i textilslöjd vid Åbo Akademi i Vasa
Ann-Britt Bonns, Lektor i textilslöjd, Svenska Normallyceum, Helsingfors

Är lärandemiljön en bortglömd resurs som inspirationskälla för elevernas lärande? Hur kan du som lärare påverka ämnets status och möjligheter att bidra till elevers mångsidiga lärande? I allt mer decentraliserade läroplaner har vi möjlighet att tolka, omvärdera och anpassa en del av läroämnenas innehåll. Utrymme för nya intressanta innehåll och områden att arbeta med skapas. Vad är aktuellt och vad ryms med? Går ämnesteknologierna före övergripande teman? Är virkning viktigare än jämställdhet? (90 min.)

fredag 29.10 kl. 12.00-13.30

Rum för teknisk slöjd! (F–9)

OBS! Sessionen har inhiberats!

Rum för huslig ekonomi! (F–9)

OBS! Sessionen har inhiberats!

Att hitta en fungerande studieväg?

(ungdomsverkstäder, arbetskonsulenter, Yrk, spec.und, studiehandledare, rektorer, politiker och beslutsfattare, projektens styrgrupper)

Medverkande: Kati Sunimento (projektchef Fri från inlärningssvårigheter, Krits), Mirva Gullman, (kuntoutusohjaaja, Krits) , Marina Sjöblom-Kyllönen/Troja, Peter Kallio/Föregångarna, Peter Rolin/Sveps, Jenni Lindroos/Aktiva, Päivi Isuls/Job Center, Marko Winter, Sandra Ström/Studieflex, Ann-Louise Jussila/Steg för steg, Göte Winé/Ungdomslotsen, Maria Leppäkari/På rätt spår, Lisa Kamis-Nyfors/OptiMera2, Staffan Storfors/ULA, Carl-Johan Strömberg (utvecklingsdirektör, Lagmansgården) Tolvis Center(Rehabiliteringsenhet för missbrukare och personer med dubbeldiagnos)

Vad innebär marginalisering egentligen? Går marginalisering att förebygga?  Resultat från projektet ”Fri från inlärningssvårigheter” visar att inlärningssvårigheter är en avgörande faktor för marginalisering hos många unga kriminella. En stor del saknar avgångsbetyg från grundskolan och få har en yrkesexamen. Många har fått diagnosen ADHD, utan att erbjudas hjälp, andra har stämplats som bråkstakar och placerats i specialklasser. De flesta avbryter yrkesutbildningen redan under det första halvåret. Att hänga på stan med kompisar leder till en ond cirkel.

Hur fungerar uppsökande verksamhet? Hur kan skola och verkstäder samarbeta och utvecklas? Vad är inlärningssvårigheter och vad är sociala svårigheter? Finns det alternativa studievägar? (90 min.)

fredag 29.10 kl. 12.00-13.30