The LARM project takes its departure from the observation that contemporary thinking about the nature of morality is largely problematic. This is true of subjectivistic and/or emotivistic relativism, as well as of moral objectivism. These lines of moral thought have anyhow to a large degree influenced the understanding of morality in relation to law and justice, and to legislative processes, leading to either legal positivism or to a rationalistic form of the natural law conception. These ways of understanding morality also influence the current discussion of global ethics and the understanding of human rights. These views are, however, called into question among others by so called communitarians and by authors like K.E. Løgstrup and E. Levinas. A more detailed criticism can be found in authors like P. Winch, E. Anscombe, R. Gaita, C. Diamond, M. Nussbaum. A central theme, which the project intends to explore, concerns the internal versus the external understanding of moral and legal concepts. Starting from this kind of critical, and historically grounded, understanding of modern moral philosophy and theological ethics, the project seeks to examine how essential moral and legal concepts like right-wrong, good-bad, guilt, reconciliation, punishment, justice, solidarity, obligation and promise are applied in the discourses of legislation and jurisprudence. Special attention is given to the role of Christian and other religious beliefs and institutions in a pluralistic, Western society. 

The project is multidisciplinary, led by three different departments, representing three of the Faculties at Åbo Akademi University. One dimension of the project accordingly consists of a critical search for mutual understanding of key concepts across disciplinary lines. This interdisciplinary co-operation is developed in close connection with the Institute for Human Rights at Åbo Akademi University. 

Utgångspunkten för LARM projektet är insikten att mycket av det tänkande som styr den moderna förståelsen av moral är problematisk. Detta gäller såväl en subjektivistisk och/eller emotivistisk relativism, som en moralisk objektivism. Trots detta har dessa tankelinjer i stor utsträckning påverkat den allmänna förståelsen av moral i relation till lag och rätt, och i relation till lagstiftningsarbetet. Det här har lett antingen till en rättspositivistisk syn eller till ett rationalistiskt naturrättsbegrepp. De nämnda sätten att förstå moral inverkar också på den pågående diskussionen kring en global etik och förståelsen av mänskliga rättigheter. De nämnda synsätten har dock kritiskt ifrågasatts, bl.a. av den s.k. kommunitarismen och av tänkare som K. E. Løgstrup och E. Levinas. En detaljerad kritik finner man hos en rad filosofer såsom P. Winch, E. Anscombe, R. Gaita, C. Diamond, M. Nussbaum. Ett centralt tema, som projektet avser att utforska närmare, berör frågan om intern versus extern förståelse av moraliska och rättsliga begrepp. Med utgångspunkt i en sådan kritisk och historiskt grundad förståelse av den moderna moralfilosofin och teologiska etiken försöker projektet undersöka hur grundläggande moraliska och rättsliga begrepp, såsom rätt-fel, gott-ont, skuld, försoning, straff, rättvisa, solidaritet, plikt och löfte kommer till användning vid lagstiftning och i rättsliga sammanhang. En speciell vikt läggs vid den roll som kristna och andra religiösa trosföreställningar och institutioner spelar i det moderna västerländska samhället.

Projektet är tvärvetenskapligt och leds av tre institutioner, representerande tre olika fakulteter inom Åbo Akademi. En sida av projektet är därför att kritiskt söka efter en gemensam förståelse av nyckelbegrepp, över disciplinsgränserna. Detta tvärvetenskapliga samarbete utvecklas i ett nära samarbete med Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi.