Page manager: Tom

FL Petter Korkman: Kan vi tolerera tolerans?/Is Toleration tolerable?
Korkman avslutar i början av projektet sin doktorsavhandling som berör naturrättens moderna historia. Han föresätter sig att under sin forskningsperiod som postdoc forskare skriva två artiklar om tolerans, en för ett internationellt och en för ett svensk- eller finskspråkigt forum. Artiklarna fokuserar på toleranstankens historiska rötter i 1600-talets politiska filosofi (särskilt hos tänkare som Hobbes, Pufendorf, Barbeyrac och Locke.) Dessa artiklar syftar till att fördjupa förståelsen för de problematiska teoretiska föreställningar som det språkbruk vi ärvt av dessa tänkare eventuellt för med sig som en slags historisk (det vill säga begreppslig) barlast.

FL Joakim Molander: Straffets grammatik/The Grammar of Punishment
Avhandling är en logisk granskning av begreppet straff och dess förhållande till närstående begrepp som bl.a. förebyggande av brott, vedergällning, rättvisa, synd, bot och försoning. I avhandlingen beskrivs och analyseras etiska aspekter hos den diskussion kring rättfärdigande av straff som förs inom etisk teori, kriminologi, litteratur, samt på ett politiskt och offentligt plan. En retributiv förståelse av straffet ställs här mot uppfattningen om straffet som något som tjänar allmänhetens bästa. Molander ämnar bl.a. visa att många av våra "gamla" moraliska koncept spelar en viktig roll i diskussionen, samt att varje enskilt fall bör diskuteras och bedömas utifrån dess egna meriter.

PM Mikaela Heikkilä: Brottsoffrens ställning inför de internationella straffdomstolarna/The Role of the Victims of Crime in the Proceedings before the International Criminal Tribunals
Frågan om brottsoffrens ställning i internationella brottmål aktualiserades när Förenta Nationernas säkerhetsråd år 1993 grundade den Internationella tribunalen som behandlar brott som har begåtts i det forna Jugoslavien. Efter detta har det internationella statssamfundet bevittnat grundandet av den s.k. Rwandatribunalen och antagandet av den Internationella straffdomstolens stadga. Avhandlingens syfte är dels att kartlägga och analysera de bestämmelser i de internationella straffdomstolarnas stadgor och procedurregler som reglerar brottsoffrens ställning, dels att diskutera den syn på straffrättens och straffprocessrättens funktion som dessa bestämmelser avspeglar.

TM Pamela Slotte: Global etik som en objektiv moralisk grund för talet om mänskliga rättigheter /Global Ethics as an objective moral Foundation of Human Rights
Syftet med avhandlingen är att utgående från den moralförståelse som utgör projektets utgångspunkt utföra en kritisk granskning av teologen Hans Küngs förståelse av global etik som en form av teoretisk och objektiv grund, ett moraliskt fundament, för talet om mänskliga rättigheter. I avhandlingen jämför Slotte begreppet "global etik" med begreppet "mänskliga rättigheter" som moraliskt och juridiskt begrepp och analyserar kritiskt de principiella frågeställningar gällande förhållandet mellan rätt och moral som aktualiseras i relationen mellan global etik och mänskliga rättigheter.

Dr iuris Martin Scheinin: Rättslig reglering av medicinsk etik?/Legal Regulation of Medical Ethics?
Scheinins bidrag till projektet är en undersökning som fokuserar sig på ett specifikt område där rätt och moral möts, nämligen internationella och nationella försök att reglera medicinsk etik med hjälp av rättsliga instrument. Den grundläggande frågeställningen är huruvida dylika instrument förmår ta människans värde på allvar. Forskningsresultatet kommer att publiceras i form en akademisk artikel för en internationell tidskrift.

TM Mikael Forslund: Lagstiftning och moral - lagstiftningen i Finlands riksdag och regering under en språkanalytisk och moralfilosofisk granskning/Legislation and Morality
Uppgiften för avhandlingen är att med hjälp av språkanalytiska och moralfilosofiska verktyg undersöka hur moral och moraliska problem uppfattas i det arbete som Finlands riksdag och regering utför när den stiftar nya lagar. Uppmärksamheten fästs speciellt vid det moraliska språket, dvs. hur uppfattas det moraliska språket i riksdagens arbete, vilken funktion har det moraliska språket, samt vad innebär en frånvaro av ett moraliskt språk?

FM Mona Björk: Religion och moral/Notions of God and Concepts of Morality
Björks andel i projektet behandlar relationen mellan religion och moral. Allt emellanåt uttrycks oro över moralens ställning i ett samhälle som inte längre präglas av religiösa värden. Denna oro bottnar i föreställningen att moral uppfattas som baserad på religion, en syn som ifrågasatts av många filosofer. Björk vill undersöka hur några filosofer, bl a Peter Winch och Emmanuel Levinas, ser på relationen religion-moral.

TD Tage Kurtén: En "intern" förståelse av kristen socialetik/An Internal Understanding of Christian Social Ethics
Utgångspunkten för Kurténs bidrag till projektet är uppfattningen att moraliska begrepp får sin innebörd genom att de är internt förbundna med dem som på allvar använder dem. I ett pluralistiskt samhälle ställer det oss inför frågan om förståelsen av moral nödvändigt är olika för personer med olika referensramar och vad detta har för betydelse för lagstiftning och juridik.Kurtén kommer att kritiskt analysera den amerikanska teologen Stanley Hauerewas samhällsetik. Denne menar bl.a. att kristen etik är unik för det kristna sammanhanget. I första hand publicerar Kurtén sina resultat i artikelform.

TD Svante Ewalds: Religion, moral och normer i K.E. Løgstrups etiska tänkande/Religion, morality and norms in the ethics of K.E. Løgstrup
Ewalds vill med utgångspunkt i den danske teologen och filosofen K.E. Løgstrups tänkande ge bidrag till belysningen av följande problemkomplex: a) förhållandet mellan religion och moral, b) förhållandet mellan moralens grundläggande fenomen och normbildningen i samliv och samhällsliv, samt c) användningen av de etiska begreppen inom existentiell fenomenologi (Løgstrup) resp. av den sene Wittgenstein påverkad språkfilosofi (Winch, Gaita).