|
Tidskriften Skärgård
Årgång 27 Nr 2 / 2004
Karl-Erik Sjöberg UTÖ - ett levande utskärssamhälle året om Utö har varit ett levande utskärssamhälle i många hundra år. Den fasta bosättningen kom till Utö på 1740-talet. Sedan dess har byn upplevt både bättre och sämre tider. Utös glansperiod som levande utskärsby var från slutet av 1800-talet till andra världskrigets början. Som mest bodde då drygt 100 människor året om på Utö. Mer om Utös historia kan läsas i andra artiklar i denna tidskrift. Vi kan i alla fall konstatera att Utö har varit, och fortfarande har potential att vara, en av de livskraftigaste byarna i Åbolands skärgård. En ny period i Utös historia fick sin början 2001 då budet kom att försvarsmakten kommer att dra in största delen av sina tjänster på Utö. Militärpersonalen med sina familjer har sedan 1980-talets början utgjort merparten av året-om bosättningen. Försvarsmakten har disponerat över ca 20 bostäder, varav 10 i själva byn och 10 på fortets egen mark. Då budet kom, startade en grupp aktiva öbor en diskussion on Utös framtid. För första gången genom tiderna fanns det nu ett potentiellt utbud på bostäder! På Utö finns det många hus, men ägoförhållandena är låsta, och det är ont om utrymme för nybyggen. Byaplan uppgjordes Processen att bibehålla Utö som ett levande utskärssamhälle året om startade med ett småskaligt projekt ”Byaplan för Utö”, där huvudmålsättningen var att ta fram en vision on hur Utö skall se ut i framtiden. Resultatet av diskussionerna under detta första projekt kan sammanfattas i följande punkter:
Projektgruppen var ense om att Utöborna måste försöka påverka utvecklingen på Utö då vi nu såg en utmärkt möjlighet att få nya året om invånare till Utö. Därför startades projektet med denna artikels rubrik i Utö Hembygdsförenings regi. Bostäder för året-om boende Huvudmålsättningarna för detta projekt var (Detaljerad projektplan finns att läsa på Utös hemsida www.uto.fi):
En projektledare anställdes på heltid för att leda projektet. Projektet startade officiellt 1.11.2002 och avslutades 31.10.2003. Den enkla grundtanken som finns bakom dessa målsättningar var att de bostäder som nu skulle bli tillgängliga inte skulle säljas och bli enbart sommarstugor utan skulle bli hyresbostäder för de personer som vill bo (eller pröva på att bo) i skärgården. Det visade sig snabbt att det största problemet var att hitta en motpart att diskutera fastighetsfrågorna med. Först då Senatsfastigheterna officiellt övertagit ägandet av fastigheterna på Utö (hösten 2003) verkade diskussionerna om bostädernas framtida öde gå framåt. Projekt nummer två hann ta slut (31.10.2003) förrän verkliga framsteg gjorts i fastighetsfrågan. Därför beslöt Utöborna att fortsätta arbetet i ett fortsättningsprojekt ”Mötet mellan det lokala och globala”. Strandat fastighetsköp I december 2003 nådde Korpo kommunstyrelse och Senatsfastigheterna en överenskommelse om fastighetsköpet. Samma månad beslöt kommunfullmäktige dock att inte köpa Utö fastigheterna, med rösterna 8-7. Motiveringarna var bl.a. att de kommer att kosta mer än vad de ger och att det inte finns folk som vill flytta till Utö. Sedan dess har kommunens ledning och Utöborna försökt hitta en alternativ lösning till fastighetsköpet. Bostäderna har nu stått tomma i snart två år! Samtidigt har under projektets gång många olika inflyttare; barnfamiljer, ensamstående, par, pensionärer, författare, chefer, konstnärer, översättare mm. anmält sitt intresse att flytta till Utö. Det är detta faktum, att det finns inflyttare, som grämer de aktiva mest. Det finns bostäder och det finns människor som vill bo i dem, men att hitta en lösning på förvaltningen av bostäderna och de ekonomiska realiteterna har satt käppar i hjulen. Positiva resultat För att göra en lång historia kort följer här några intressanta händelser, resultat och insikter som projektet fört med sig:
Ekonomin styr Vad vi har lärt oss under projektets gång är att idealism kanske inte bär så långt i den värld vi lever i idag. Ekonomin styr det mesta! Det krävs verkligt yrkeskunniga lobbare och ett stort kontaktnät för att göra sin röst hörd. Ändå verkar det att myndigheternas inställning är att yttre skärgården skall vara ett sommarparadis för stadsborna. Kanske det också har varit bra att projektet har dragit ut på tiden. Tankarna har hunnit mogna, bl.a. funderade vi i början av projektet mycket på vad inflyttarna skulle livnära sig med. Det visade sig att vi var helt på fel spår – de flesta av de verkligt potentiella inflyttarna har arbetet med sig! Det moderna livet i den yttre skärgården kommer alltid att vara ett pendlande mellan livet på ön och livet på fastlandet. Separat bostadsstiftelse behövs En bra lösning på problemet vore ett organ där myndigheter och lokala organisationer deltar, som skulle överta all fastigheter som staten eller privata övergett i skärgården. Organisationen skulle sköta om underhållet och uthyrningen av desamma. Bara skötseln av bostäderna på Utö skulle ge en arbetsplats och skulle bär sig ekonomiskt efter en initial renovering. Någon guldgruva skulle det inte bli, men inräknat statsandelar och hyresinkomster plus övriga följdverkningar skulle det säkert bli ett positivt resultat. Processen på Utö pågår fortfarande. Än är inte Utö en sommarkoloni – det verkar i alla fall så att det fordras stora uppoffringar, både ekonomiska och tidsmässiga av Utöborna för att de människor som vill bo i (yttre) skärgården skall få möjlighet till det. Samma gäller inte enbart Utö. Om det fanns trivsamma bostäder att hyra finns det också människor som vill pröva på livet i skärgården – om också bara för en kortare tid. Det kan inte vara meningen att privatpersoner måste uppoffra sig för att hålla skärgården vid liv. Här finns det nu en utmärkt möjlighet för myndigheterna att infria de målsättningar som satts upp i flera olika politiska program. Huvudsaken är att byarna (och kommunerna!) får nya invånare också utanför sommarperioden – sommaren är ju redan en period då skärgårdsbon helst skulle vara någon annanstans. Karl-Erik Sjöberg är utöbo i 9 generationen och ordförande för de ovan beskrivna projekten. Diplomingenjör från ÅA och distansarbetar från Utö som systemkonsult för TietoEnator. Address Grannas, 21740 Utö. Tfn. + 358 2 4647138, Mobil + 358 40 775 40 22, e-post karl-erik.sjoberg@uto.fi Ur projektplanen: EN VISION, Utö by 2010 Utö by är ett levande tvåspråkigt samhälle året om. Livet och verksamheterna på ön är mångsidiga och beaktar och erbjuder möjligheter för olika intressen och användargrupper. Utö är en av de viktigaste och mest livskraftiga byarna i Korpo kommun och utgör ett exempel för lyckad skärgårdspolitik. Utö är utskärens centrum och stöder samtidigt upprätthållandet av kommunikationerna till och servicen i utskärsbyarna Jurmo, Aspö och Nötö. Visionen om Utö omfattar följande delar: Befolkningen Utö by har 50 mantalsskrivna invånare i alla åldrar. Under sommaren fyrdubblas öns befolkning vilket ger underlag för upprätthållandet av basservicen och ett livligt kulturliv. Kommunikationer Förbindelserna till Utö sköts med fartyg som är anpassade till naturförhållandena och till trafikbehoven under olika tider av året. Tidtabellerna är uppgjorda på ett sätt som beaktar och stöder möjligheten att arbeta och livnära sig på Utö. Utgångspunkten bör vara att förbindelserna är tätare, vid behov flexibla och snabbare än idag. Alla som så vill har tillgång till bredbandsförbindelse på Utö. Bostäder och fastigheter I byn fungerar ett fastighetsbolag som hyr ut bostäder och verksamhetsutrymmen för året runt bruk. Ett förlängt säsongboende i de hus som idag i huvudsak utnyttjas för sommarbruk har ökat. Kommunal infrastruktur Vatten och avlopp samt sophanteringen handhas av kommunen. Ett väglag sköter öns vägar. Den kommunala servicen handhas av lokal personal. Skolan På Utö fungerar en skola, årskurserna 0-6 eller en filial till grundskolan i Korpo centrum. Skolan har 5-8 elever. Utö skola ger specialkunskaper om skärgårdsnaturen och -kulturen. Språkundervisningen ger goda färdigheter i både finska, svenska och engelska. Skolan fungerar som bas för naturskole- och lägerskoleverksamhet som stöder besöksnäringen på Utö. Skolan samarbetar med Sjöhuset Sunnan i Korpoström gällande program och pedagogiska paket. Sjukvård På Utö finns året runt en sjukskötare som kan ge bashälsovård. På sommaren kan det finnas en privat praktiserande läkare på ön. Dagvård På Utö finns möjlighet till dagvård för barn under skolåldern. Övrig kommunal service På Utö finns ett bibliotek som fungerar i samband med ett allaktivitetsutrymme. Privat service
Företag och arbetsplatser På Utö finns drygt 30 arbetsplatser:
* Finns idag Besöksnäringen Byagemenskapen och samarbetsorgan Hembygdsföreningen förvaltar öns museala verksamheter och Bönehuset samt fungerar som motor för byns sociala och kulturella aktiviteter. Utöborna samarbetar med Korpo kommun genom fastighetsbolaget. FAKTA OM UTÖ Allmänt:
Kommunikationer:
Privat service:
Kommunal service (Korpo kommun):
Övrigt:
Historiska hållpunkter:
|
Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi / Centre for Continuing
Education at Åbo Akademi University
Fabriksgatan 2 · 20500 ÅBO/TURKU, Finland +358 (0)2 215 4944 · fax (02) 215
4943 · fc-info@abo.fi