Ordning CYPRINIFORMES
 (karpfiskar)
Familj Cyprinidae (mörtfiskar)
- många arter, relativt svårbestämbara. Sötvattensarter, största delen varmvattensarter eller euryterma; många arter korsar sig även naturligt sinsemellan.

Rutilus rutilus
mört, särki, roach
-S. Vår vanligaste mörtfisk; insjöar, grunda skärgårdar. Relativt anspråkslösa miljökrav. 15-20 cm, långsamt växande, utpräglad varmvattenart. Leker i april-juni. Speciellt i insjöar viktig vid omsättningen av näringsämnen. Viktig föda för rovfiskar (abborre, gädda, gös o s v).
F: evertebrater, växtdelar, fisk. Fångst: 5 498 ton, 4,9 mmk

Abramis brama
braxen, lahna
- S. Vanlig i insjöar, södra och mellersta Finland, samt brackvatten. 40-60 cm. Leker i stora stim i maj-juni på vegetationsrika stränder. Vandrar mot djupa områden till vintern. Viktig matfisk. Fångst: 2 962 ton, 17,7 mmk

Leuciscus idus
id, säyne l. säynävä
- S. En av våra största mörtfiskar; relativt snabbvuxen, rörlig. Insjöar, kustområden. Leker på våren i stora stim i åar, älvar. Relativt god matfisk.
Fångst: 413 ton, 1,9 mmk

Carassius carassius
ruda, ruutana
- 25-45 cm. Dammruda och insjöruda. Små vegetationsrika sjöar eller motsvarande områden i brackvatten. Mycket litet syrekrav. Långsamt växande varmvattenart. Övervintrar i “dvala”, nedgrävd i gyttja. Leker i maj-juni.
F: växtdelar, insektlarver, i bl. plankton.

Tinca tinca
sutare, suutari
- 20-30 cm. Varmvattenart. Grunda vegetationsrika gyttjebottnar. Även i brackvatten.

Alburnus alburnus
löja, salakka
- 9-15 cm. Insjöar, hela landet förutom de allra nordligaste delarna. Brackvatten längs hela kusten. Leker i maj-juli, livligt skådespel på grusartade stränder.

Scardinius erytrophthalmus
sarv, sorva, rudd
- södra och mellersta Finland. Längs kusten upp till Vasa.

Blicca bjoerkna
björkna, pasuri, silver bream
- södra och mellersta Finland; även brackvatten.

Vimba vimba
vimba, vimma
- tidigare ekonomiskt värdefull, god saltfisk. I Finland endast i brackvatten. Vandrar upp i åar för att leka.


Aspius aspius


asp, toutain
- insjöar o. brackvatten; sällsynt, anses utrotningshotad på vissa områden.

Leuciscus cephalus
färna, turpa, chub
- rinnande vatten

Leuciscus leuciscus
stäm, seipi, dace
- rinnande vatten

Abramis ballerus
faren, sulkava
- södra och mellersta Finland. Sällsynt i brackvatten.

Phoxinus phoxinus
elritsa l. kvidd, mutu, minnow
- S. 5-8 cm. Hela landet; insjöar, åar, brackvatten. Skyr eutrofierade områden. Könsmogen vid 1-2 år. Leker i juni-juli. Används även som akvariefisk och testorganism vid toxicitetstest.

Ordning ANGUILLIFORMES
(ålfiskar)
Familj Anguillidae

Anguilla anguilla
ål, ankerias, eel
- V. Max. 60-100 cm, i Finland endast honor.
Längs hela kusten samt i Östersjön mynnande vattendrag. Könsmogna vid 12-14 år, leker i Sargassohavet; 6-8 år gamla till Finland. Vattenutbyggnader har starkt decimerat förekomsten; utplanteras i många sjöar. Mycket värdefull matfisk.
F: bottendjur, fisk. Fångst: 77 ton, 868 mmk (mest sötv.)

Ordning GADIFORMES
(torskfiskar)

Familj Gadidae

Gadus morhua
torsk, turska, cod
- M. Br. Regelbunden utbredning i Kotka-Kvarkenområdet. 30-60 cm. 1-4 kg. Vandrar endast inom Östersjön, förökning i södra Östersjön. Förekomsten hos oss beräknas av årsklassernas storlek: immigration av icke adulta individer samt enstaka adulter som återvänder till sina lekområden.
F: spånakäring , strömming, nors, tobis. Fångst: största gruppen utg. av 2-4-åringar, erhålls som bifångster vid strömmingsfisket samt av fritidsfiskare
1962: c. 28 ton
1972: c. 76 ton
1980: c. 4 500 ton
Torskens utbredning överlag: Novaja Zemlja, Spetsbergen, Jan Mayen, Grönland, Biscaya, Kap Hattera (USA). Uppdelad i många självförsörjande stammar o. bestånd.
Fångst i Europa c. 1,5-2 milj ton/ år

Lota lota
lake, made, burbot
- S. Br. 30-70 cm. Enda sötvattens-torskfisken. Hela Finland. Sjöar, brackvatten. Kallvattensart. Djupa områden på mjukbottnar; under vintern dock uppe på grunda områden. Leker jan.-mars. Extremt stort antal romkorn; viktig matfisk.
F: bottendjur, fisk, rom
Fångst: 1 759 ton, 14,7 mmk ( 1/3 sötv.)

Ordning GASTEROSTEIFORMES
(spiggfiskar)
Familj Gasterosteidae

Gasterosteus aculeatus
storspigg, kolmipiikki, three-spined stickleback
- M. Br. S. 5-8 cm. Stimfisk. Längs hela skärgården; i sötvatten även i norr. Könsmogen vid 1-2 år; leker maj-juni, grunt vatten, bobyggare o. aggressiv revirhävdare; vandrar mot djupare områden till vintern. Mycket vanlig, t.o.m. 50% av individantalet i brackvatten strandzoner.
F: kräftdjur, mygglarver, rom (både egen o. andras)
- tidigare kokades olja av storspiggen; användes även som gödsel och husdjursfoder

Pungitius pungitius
småspigg, kymmenpiikki, ten-spined stickleback
- S. Br. 4-7 cm. Insjöar, hela landet samt Östersjön. Tål lägre syrehalter och eutrofa vatten bättre än föregående art. Bobyggare, revirhävdare.
F: zooplankton, bottendjur

Spinachia spinacia
tångspigg, vaskikala
- M. Br. 10-15 cm. Längs kusten upp till Kaskö-trakten. Algzonen, 1-10 m:s djup, speciellt bland Fucus -vegetation. Leker i maj-juni som 1-åring. Bobyggare, revirhävdare.
F: evertebrater