Page 19 - arsberattelsen_2015
P. 19
funnits alternativ och aktörskap. Vi ska inte förneka att det gjorts hället borde omfördelas så att livskraften och aktiviteten i regio-
en mängd bra saker och byggts upp något värdefullt, men samti- nerna och lokalsamhället bättre tas till vara.
digt ska vi stå för det kritiska perspektivet. Varför saknas till ex- – Staten tycks hålla fast vid att det krävs stora enheter och pek-
empel vissa ämnen man kan tycka att självklart borde finnas, sä- pinnar ovanifrån, trots att den ekonomiska vetenskapen allt oftare
ger Villstrand. lyfter fram innovationer som det centrala för tillväxt, och innova-
Enligt Anders Ahlbäck tyder allt på att Åbo Akademis grunda- tioner kommer fram i de små snarare än i de stora sammanhangen.
re drevs av en stor bildningsidealism. Enligt Norberg befinner vi oss just nu i en sorts övergångsperi-
– Det verkar som att patricierna brann för att få en humanistisk od. Det handlar om att skapa en kultur med aktiverade och enga-
och en naturvetenskaplig fakultet. De ville ha riktig vetenskap, det gerade medborgare, vilket står i kontrast till det allt mer passive-
var fint för dem, säger Ahlbäck. rande representativa systemet.
– Kulturhistorisk viktigt, men ekonomiskt mindre betydelse- – Annars förlorar politiken och ekonomin ännu mer i funktio-
fullt, är att man gjorde insamlingar med vanliga människor. Till nalitet och legitimitet. Och med minskad jämställdhet i västvärl-
exempel kunde någon ogift lärarinna i Jakobstad testamentera sin den, ökar missnöjet med det politiska systemet och populistiska
enrummare åt stiftelsen. Det är ett intressant fenomen att männis- rörelser får fart. Men om vi utnyttjar den stora potential som finns
kor ville att allt de ägde och hade och med stor sparsamhet skra- gömd i deltagande och funktionellt konstruerade lokala och regio-
pat ihop med små löner efter deras död skulle gå till den svenska nala arenor, kan vi hitta en ny arena för att bättre och rättvisare sty-
”bildningshärden” i Åbo. ra ekonomin i en globaliserad värld.
DEN TREDJE VÄGEN. Det rådande nyliberala paradigmet
har gett upphov till ett reglersamhälle, där det toppstyrda re-
presentativa politiska systemet försöker hålla fast vid kontrol-
len över ett allt mer komplext, mobilt och globaliserat sam-
hälle. Att gå tillbaka till relativt stängda nationella ekonomier
är inget gångbart alternativ. Därför behövs en ny tredje väg,
där livskraftiga regionala och lokala arenor får sin rättmätiga
plats i den ekonomiska utvecklingen.
Det säger PD Kenneth Nordberg i sin doktorsavhandling i stats-
kunskap vid Åbo Akademi: Reinventing the Third Way – Towards
New Forms of Economic and Democratic Conduct.
– Den regionala och lokala aktiviteten och förmågan att sam-
verka har undervärderats av de statliga myndigheterna. I motsats
till så kallad top-down-styrning med staten och stora organisatio-
ner i toppen, har man på senare tid allt mer börjat inse nyttan med
en bottom-up-styrning och mer deltagande styrning via olika nät-
verk, säger Nordberg.
Samhället har genom till exempel digitaliseringen och nya mil-
jökrav snabbt förändrats sedan 1970-talet. Också vi människor har
förändrats: vi vet mer än tidigare, har bättre utbildning och är där -
för också mer kritiska och medvetna.
Staten och de statliga nätverken ute i regionerna behövs enligt Det behövs en ny tredje väg som bättre beaktar livskraftiga regionala och
Nordberg fortfarande, men de gemensamma uppgifterna i sam- lokala arenor, säger Kenneth Nordberg.
ÅBO AKADEMIS ÅRSBERÄTTELSE 2015 19
en mängd bra saker och byggts upp något värdefullt, men samti- nerna och lokalsamhället bättre tas till vara.
digt ska vi stå för det kritiska perspektivet. Varför saknas till ex- – Staten tycks hålla fast vid att det krävs stora enheter och pek-
empel vissa ämnen man kan tycka att självklart borde finnas, sä- pinnar ovanifrån, trots att den ekonomiska vetenskapen allt oftare
ger Villstrand. lyfter fram innovationer som det centrala för tillväxt, och innova-
Enligt Anders Ahlbäck tyder allt på att Åbo Akademis grunda- tioner kommer fram i de små snarare än i de stora sammanhangen.
re drevs av en stor bildningsidealism. Enligt Norberg befinner vi oss just nu i en sorts övergångsperi-
– Det verkar som att patricierna brann för att få en humanistisk od. Det handlar om att skapa en kultur med aktiverade och enga-
och en naturvetenskaplig fakultet. De ville ha riktig vetenskap, det gerade medborgare, vilket står i kontrast till det allt mer passive-
var fint för dem, säger Ahlbäck. rande representativa systemet.
– Kulturhistorisk viktigt, men ekonomiskt mindre betydelse- – Annars förlorar politiken och ekonomin ännu mer i funktio-
fullt, är att man gjorde insamlingar med vanliga människor. Till nalitet och legitimitet. Och med minskad jämställdhet i västvärl-
exempel kunde någon ogift lärarinna i Jakobstad testamentera sin den, ökar missnöjet med det politiska systemet och populistiska
enrummare åt stiftelsen. Det är ett intressant fenomen att männis- rörelser får fart. Men om vi utnyttjar den stora potential som finns
kor ville att allt de ägde och hade och med stor sparsamhet skra- gömd i deltagande och funktionellt konstruerade lokala och regio-
pat ihop med små löner efter deras död skulle gå till den svenska nala arenor, kan vi hitta en ny arena för att bättre och rättvisare sty-
”bildningshärden” i Åbo. ra ekonomin i en globaliserad värld.
DEN TREDJE VÄGEN. Det rådande nyliberala paradigmet
har gett upphov till ett reglersamhälle, där det toppstyrda re-
presentativa politiska systemet försöker hålla fast vid kontrol-
len över ett allt mer komplext, mobilt och globaliserat sam-
hälle. Att gå tillbaka till relativt stängda nationella ekonomier
är inget gångbart alternativ. Därför behövs en ny tredje väg,
där livskraftiga regionala och lokala arenor får sin rättmätiga
plats i den ekonomiska utvecklingen.
Det säger PD Kenneth Nordberg i sin doktorsavhandling i stats-
kunskap vid Åbo Akademi: Reinventing the Third Way – Towards
New Forms of Economic and Democratic Conduct.
– Den regionala och lokala aktiviteten och förmågan att sam-
verka har undervärderats av de statliga myndigheterna. I motsats
till så kallad top-down-styrning med staten och stora organisatio-
ner i toppen, har man på senare tid allt mer börjat inse nyttan med
en bottom-up-styrning och mer deltagande styrning via olika nät-
verk, säger Nordberg.
Samhället har genom till exempel digitaliseringen och nya mil-
jökrav snabbt förändrats sedan 1970-talet. Också vi människor har
förändrats: vi vet mer än tidigare, har bättre utbildning och är där -
för också mer kritiska och medvetna.
Staten och de statliga nätverken ute i regionerna behövs enligt Det behövs en ny tredje väg som bättre beaktar livskraftiga regionala och
Nordberg fortfarande, men de gemensamma uppgifterna i sam- lokala arenor, säger Kenneth Nordberg.
ÅBO AKADEMIS ÅRSBERÄTTELSE 2015 19
