Uttal                                                               Uttalsexempel »

Det är lätt att uttala latin rätt när man har lärt sig några regler.

i	framför vokal i början uttalas som svenskt j: Iulia
o	uttalas som svenskt å: non
u	uttalas som i ‘mor’: Iulia
ae	uttalas som aj: laetus, Caesar
oe	uttalas som oj: coelum
c	uttalas i klassisk latin alltid som k: Caesar (kaisar)
g	uttalas alltid som g i ‘god’ gladiator
qu	uttalas som kv: aqua

I senantiken började man uttala ae och oe som långt e: keesar

Ännu senare började man uttala c framför vissa vokaler (e, i, y, ae, oe) som s eller ts: seesar

Vokalernas längd syns inte i skriven text. Man kan markera dem med ett längdstreck ā eller med en båge ă. Iulia uttalas Jūlĭă.

Betoningen ligger på nästsista vokalen om den är lång, annars flyttas betoningen till tredje vokalen från slutet. Betoningen kan markeras så här: á        ex. epístula, natúra

Medeltidslatin

Under medeltiden uttalades latin lite annorlunda. De viktigaste skillnaderna är följande:

ae och oe uttalades som långt e: saeculum - seekulum

c och g uttalades framför e, ae, oe, i och y som s, ts eller tje-ljud respektive dj eller j: virgine

sc uttalades som s eller som ett sje-ljud: scientia

-ti- och -ci- uttalades som tsi eller si: iustitia

h i början på ett ord kunde lämnas bort: (h)arundo

Även inom det medeltida uttalssättet finns variationer.

När man sjunger på latin brukar man följa något av dem.