Tidskriften Skärgård

Årgång 28 Nr 4 / 2005
Tema: Landskap i förändring

Föredömligt planeringssamarbete i österbottnisk utskärgård

Håkan Eklund

Kvarkenområdets säregna stenrike till kust och skärgård är ett värdefullt natur- och kulturarv. Via omsorgsfull planering ser man till att detta ovärderliga arv också kommer nya generationer till gagn, samtidigt som det är ett viktigt resursområde för lokalbefolkningen.

Planeringsarbetet omfattas både av statens egna markinnehav samt de privata områden som berörs av strandskydds- programmet och Natura 2000. Den kanske mest intressanta konceptet gäller skötsel- och användningsplanerna för Norrskär samt Bergö – Malax ytterskärgård, där ett omfattande planeringssamarbete har inletts mellan forststyrelsens- och miljöcentralens tjänstemän och de skärgårdsbor och intressenter som berörs. Det sistnämnda området omfattar den mycket fågel- och fiskrika Rönnskärsarkipelagen som samtidigt är gammal kulturmark. Med fornlämningar, fiskelägen, landets äldsta bevarade fyrbåk i trä (1784) och mycket annat i en vidsträckt ytterskärgård ca 40 km väster om Vasa. Arkipelagen ingår i det riksomfattande strandskyddsprogrammet och i Natura 2000-nätverket. Statens allmänna vattenområden överfördes till Forststyrelsen 1995 och därefter har mark från bl a försvarsmakten, gränsbevakningen och sjöfartsstyrelsen via administrativa överföringar tillkommit.

Fyra temagrupper

Enligt Forststyrelsens skyddsbiolog Michael Haldin i Vasa är själva planeringssamarbetet med lokalbefolkningen och områdets användare minst lika viktig som den slutliga planen. I planeringsprocessen har man delat upp arbetet i fyra temagrupper: jakt, fiske, rekreation & turism samt en fjärde grupp som tar sig an markanvändningens historia. De temagruppsmöten som berör Rönnskärsarkipelagen i Bergö-Malax ytterskärgård ordnas ute på Bergö, i samarbete med forststyrelsens och miljöcentralens tjänstemän. Här har alla berörda möjligheter att från första början utforma och påverka innehållet i planerna. Dessutom finns det en uppföljningsgrupp som följer med hela planeringsprocessen, med kontakt till olika myndigheter och organisationer. Mötesserierna som inleddes hösten 2004 kommer att fortgå till 2006, när planen skall vara färdig. Denna skötsel- och användningsplan är endast riktgivande på de privata marker som ingår, medan den har en större styrande effekt på de statsägda markerna.

Värdefull helhet

Det är tack vare Bergöborna och deras skifteslags framsynthet att inte sälja villatomter i Rönnskärsarkipelagen, som den idag utgör en unik och oexploaterad landskapshelhet. Endast yrkesverksamma fiskare har fått undantagslov av skifteslaget att hålla fiskestugor i området. Rolf West som är ordförande i Bergö skiftslag tycker att det är bra att de från första början kan vara med i planeringsprocessen. Han tycker att man nog är ense med myndigheterna om värdet i att sköta bra om detta område. Eftersom Bergöfiskarna årligen drar upp 2/3 av sina 250 000 kg sik i utskärgården och är aktiva säl- och fågeljägare, är man måna om denna utskärens ”barnkammare”.

Mest oroliga är Bergöborna för att staten säger ett nu och gör något annat i framtiden, dvs. att man först lovar att hålla området i "naturtillstånd", men att Forststyrelsen som affärsverks sen i något skede börjar sälja ut denna värdefulla mark t.ex. för fritidsbostäder, för att finansiera markköp i andra delar av landet.

Fågelrikt

Förutom att Rönnskärsarkipelagen i Bergö-Malax ytterskärgård är viktig för Bergöfiskarna, är området ett ypperligt exempel på en skärgårdslandskapshelhet av nationell betydelse och med en imponerande häckfågelfauna. Sommaren 1999 inventerade Tuija Warén samtliga 61 öar och skär i arkipelagen. Av dessa har 21 skär och grynnor inventerats tidigare, vilket möjliggör intressanta jämförelser fyra decennier bakåt i tiden.

Sammanlagt räknade Warén ca 9000 häckande fågelpar av 67 olika arter. De allmännaste arterna är tobisgrissla (3230 par), fiskmås (1730 par) och silvertärna (1030 par). Av andfågelarter är ejdern den vanligaste (ca 600 par), småskrake (224 par), vigg och svärta (vardera 140 par) samt den unika berganden med 126 par. Berganden som egentligen är en Lapplandsfågel har lyckats hålla ett fotfäste i delar av Kvarkens skärgård. Tyvärr har den minskat kraftigt i antal. En annan karaktärsfågel för dessa utskär är den karismatiska och livliga roskarlen som förekommer med 101 par.

För den som är intresserad av lära mera om områdets häckande fågelfauna rekommenderas Forststyrelsens inventeringsrapport ”Rönnskärin saariston linnusto 1999 & Rönnskärin saaristolintukantojen muutokset vuosina 1957 – 1999” som har sammanställts av Tuija Warén. Rapporten har ett omfattande svenskt sammandrag och samtliga tabeller är tvåspråkiga.

Håkan Eklund är tidskriftsredaktör och projektledare. Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, Fabriksgatan 2G, 20500 ÅBO, Tfn 050-5672213, e-post: hakan.eklund@abo.fi