Tidskriften Skärgård

Årgång 24 Nr 4 / 2001
Tema: Åland

SAMARBETE MELLAN HUSÖ BIOLOGISKA STATION OCH ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE
av Johanna Mattila, Carl Storå & Helena Blomqvist

Ett samarbete inleddes 1961 mellan Husö biologiska station (Åbo Akademi) och Ålands landskapsstyrelse Landskapsstyrelsen omfattade förslaget om att en biologisk- fiskerivetenskaplig station skulle upprättas på Husö biologiska station i Bergö by i Finström. Stationen som sådan hade grundats 1959 och den fungerade redan som fältstation inom institutionen för biologi vid Åbo Akademi.

Den fiskeribiologiska bakgrunden återspeglas tydligt i samarbetet under de första årtiondena. Under årens lopp har undersökningarna kring allmänekologiska frågor i både sjöar och kustvatten blivit viktigare och mera undersökta än direkt fiskeribiologiska frågor. Genom samarbetet har mycket intressant och värdefullt arbete gjorts som vi idag i många fall har stor nytta av. Samarbetsavtalet, mellan en fältstation tillhörande ett universitet och statliga myndigheter torde vara unikt för hela Finland. För att få en bättre uppfattning om nyttan av samarbetet redogörs inledningsvis för de båda samarbetsparterna.

Husö biologiska station

Husö biologiska station tillhör institutionen för biologi, Åbo Akademi och fyller i dagens läge tre huvudfunktioner, alla med akademisk ambitionsnivå:

grundforskning rörande främst skärgårds- och kustvattenekologi, undervisning i form av kurser (egna, nordiska, och fortbildningskurser) och examensarbeten på alla nivåer (pro gradu- till doktorsavhandlingar), och miljörelaterad tillämpad forskning, inklusive information till samhälle, myndigheter och forskare. Historien bakom stationens tillkomst år 1959 är att professor Bo-Jungar Wikgren året innan fick veta att stiftelsen för Åbo Akademi på Åland ägde en fastighet som fröken Sigrid Granfelt år 1942 donerat till Akademin med önskan att den skulle utnyttjas som "botanisk stödjepunkt". Fullständig undervisning i biologi vid Åbo Akademi hade införts år 1957.

Stationen har egentligen aldrig utnyttjats inom renodlad botanisk forskning utan från första början har vattenekologin varit det centrala forskningsområdet. I dagens läge har stationen två året om anställda personer, stationsföreståndare sedan 1986 och amanuens sedan 2000. Landskapsstyrelsen finansierar till en stor del amanuensbefattningen. Sommartid arbetar ca 20-30 personer på stationen med olika typer av forskningsuppgifter. Av dessa är två till fyra sk. specialarbetare som utför kortare forskningsprojekt (2-6 månader) inom samarbetet med landskapsstyrelsen. Specialarbetarna är oftast längre hunna studeranden som redan har utfört sitt pro gradu-arbete och har därmed erfarenhet av självständiga forskningsuppgifter.

Dessutom bekostar landskapet sammanlagt sex sk. praktikantmånader. Praktikanterna är yngre studeranden som bistår i olika forskningsprojekt med fält- och analysarbete. Samarbetet gagnar även det akademiska livet i och med att merparten av miljöbiologistuderanden vid Åbo Akademi får en praktisk erfarenhet av miljöforskning och arbetsliv via praktikantmånader på Husö. Praktikanttiden kan dessutom delvis räknas tillgodo som studieprestation inom magistersutbildningen i biologi vid Åbo Akademi. Det här är en fördel som ingen annan fältstation i Finland kan erbjuda åt universitetsstuderanden. Specialarbeten utgör också en viktig länk i många miljöbiologers karriär i och med att studeranden redan under sin studietid får en merit utav tillämpade forskningsprojekt. Praktiken har visat att i många fall kan det här vara av avgörande betydelse då de nyligen färdigblivna magistrarna söker sig till arbetslivet och står redan "steget före" sina konkurrenter. Med andra ord har miljöbiologerna från Åbo Akademi placerat sig väl i arbetslivet - dels tack vare samarbetet med landskapsstyrelsen.

Miljöförvaltningen på Ålands landskapsstyrelse

Ålands landskapsstyrelses miljöförvaltning är sedan 1 januari 1999 samlad på en miljöbyrå. Där handläggs frågor gällande vattenvården, naturvården, den övergripande avfallshanteringen, luftvården och annan miljöförvaltning. Miljötillståndsprövningen sker sedan 1 juli i år helt av Ålands miljöprövningsnämnd. Redan från 1 oktober 1997 har miljöprövningsnämnden varit tillståndsmyndighet enligt vattenlagen. Värt att nämnas i detta sammanhang är även Ålands Agenda 21-kontor, som finansieras till hälften av landskapet och till hälften av kommunerna. Kontoret drivs av Ålands Natur & Miljö och arbetar på gräsrotsnivå för att förändra attityderna så att en hållbar utveckling nås.

Genom Ålands självstyrelse som innebär att Åland har egen lagstiftningsbehörighet på vissa områden, bl a miljöområdet, fungerar landskapsstyrelsen på dessa områden som en statförvaltning. Landskapsstyrelsen sköter därmed i stort sett de uppgifter som i riket sköts av miljöministeriet, Finlands miljöcentral och de regionala miljöcentralerna. På grund av att de åländska kommunerna är så små sköter landskapsstyrelsen i många fall även de uppgifter som i vår omgivning sköts av kommunerna. Landskapsstyrelsens huvudsakliga miljöuppgifter är tillsyn, övervakning, lagstiftning, undersökningar, utredningar och strategiarbete. Efter Finlands EU-inträde har lagstiftningsarbetet ökat. I lagstiftningsarbetet och det övergripande strategiarbetet behövs bra underlagsmaterial, bl a utredningar och resultat från övervakning. Samarbetet mellan Husö biologiska station och landskapsstyrelsen är viktigt för landskapsstyrelsen dels i det löpande arbetet men även därför att landskapsstyrelsen inte bedriver någon egen forskning.

Samarbetet

Samarbetsavtalet mellan Husö biologiska station och Ålands landskapsstyrelse, vilket innebar att stationen ända från starten parallellt med den akademiska forskningen bedrev tillämpad forskning. Forskningen på stationen dominerades under det första årtiondet av fiskeribiologiska undersökningar. Stationen var involverad bl.a. i sammanställning av åländsk fiskeristatistik för både yrkes- och husbehovsfiskare, utprovande av nya fiskeredskap, fiskmärkningar, tillväxtundersökningar och populationsundersökningar. De flesta undersökningarna gjordes i samarbete med fiskeribyrån vid Ålands landskapsstyrelse.

Under senare delen av 1960-talet ökade intresset för odling av både utsättningsfisk (havsöring) och matfisk (regnbågslax) på Åland, och då blev stationen involverad i den experimentella delen av odlingsverksamhet. Också makrofytforskningen fick sin början redan under det första årtiondet. Stationen har haft en sommarassistent ända sedan början av 1960-talet. Under åren 1966-69 hade stationen t.o.m. en helårsassistent tills den tjänsten ombildades till fiskeriintendenttjänst vid Ålands landskapsstyrelse.

Fiskeribiologiska undersökningar blev mindre viktiga på 1970-talet då landskapets fiskeribyrå övertog många av de tidigare på Husö förlagda forskningsprojekten och verksamheten på stationen försköts mot miljöforskning. Viktiga forskningsteman var bl.a. recipientundersökningar i närheten av olika reningsverk på Åland samt vägbankarnas, sandsugningens, muddringens och svallvågornas effekter i skärgårdsmiljön. Ett antal grundinventeringar (vattenkemi, plankton, växter, bottenfauna, kräftor, fåglar) i de åländska sjöarna och kustområden utfördes också. Många av de fortsättningsvis pågående monitoringstudierna påbörjades på 1970-talet.

Forskningsverksamhet som var finansierad av Ålands landskapsstyrelse utgjorde merparten av forskningsaktiviteterna på stationen ända in på 1980-talet. I landskapsstyrelsens regi utfördes undersökningar av vattentäkter och kontroll av fiskodlingarnas miljöpåverkan samt undersökningar som kontrollerade reningsverkens utsläpp och deras effekter på recipientområden. Studier av skärgårdssystemens återhämtning efter olika mänskliga ingrepp (muddring, sandsugning) och oljeolyckor var viktiga i början av 1980-talet. Också studier om parasiter och sjukdomar hos fisk, kustsjöars produktionsbiologi, algsymbios, blåstång och dess påväxter samt fiskbestånd i grunda havsvikar var aktuella. Experimentell forskning kring växelverkan mellan olika trofinivåer i grunda skärgårdsområden blev viktig under senare halvan av 1980-talet och ännu på 1990-talet. Experiment utfördes både i akvarier och ute i fält. På stationen utfördes även ett flertal forskningsprojekt som berörde olika aspekter av förekomst av giftiga alger och deras inverkan på andra organismer.

Forskningen på 1990-talet karakteriseras av problematik kring eutrofiering och dess effekter i skärgården. Både tillämpad och grundforskning har berört t.ex. drivande algernas, syrebristens och grumlighetens effekter på bottenfauna och fisk. Forskningen om förekomst och effekter av potentiellt giftiga alger har också fortsatt. Miljöövervakningsstudier i både sjöar och havsområden är fortfarande en viktig del av stationens forskningsprofil. Många av dessa studier ingår i samarbetet mellan stationen och landskapsstyrelsen.

Samhällsnyttiga undersökningar

Genom åren har en mängd undersökningar gjorts vid Husö biologiska station som sedan har haft betydelse för samhället. De första årtiondens fiskeribiologiska undersökningar var direkt samhällsnyttiga då dagsaktuella fiskeribiologiska problem såsom insamling av fiskeristatistik, fiskmärkningar, utprovande av nya redskap och fiskodling i nätkassar ingick i samarbetsprogramment. Senare då andra typer av vattenundersökningar har blivit viktigare i samarbetet har t.ex. olika sjöundersökningar varit viktiga dels för att de användes som grund när Åland skulle välja ytvattentäkter och dels för att dessa undersökningar fortfarande är värdefulla som dokumentation över sjöarna. Speciellt på 1980-talet utfördes viktiga studier om förekomst av giftiga alger (främst blågröna alger) i de åländska vattentäkterna. Dessa undersökningar har gett värdefull kunskap om algernas årsdynamik och giftighet. Informationen har kunnat användas bl.a. vid planering av vattenuttag och uttagningsdjup från olika vattentäkter.

Under årens lopp har olika typer av grundinventeringar rörande såväl vattenkvalitet, bottendjur, vattenväxter som fisk och kräftor gjorts i både sjöar och kustområden. De här inventeringarna har kanske inte direkt bringat någon praktisk nytta då de har utförts, men det har visat sig att inventeringarna är av oersättligt värde då t.ex. miljöförändringars omfattning borde kvantifieras. Vid senare år har uttag av bevattningsvatten blivit aktuellt i flera sjöar. Eftersom uttag kräver tillstånd skall en ansökan skickas till miljöprövningsnämnden som på basen av utredningar och befintliga data beviljar eller förnekar tillstånd. Nämnden har i flera fall kunnat använda tidigare insamlade basdata från ifrågavarande sjöar som stöd för sina beslut. I vissa områden och för vissa parametrar har stationens forskare kunnat samla in sk. långtidsserier då samma provtagningsområden har besökts med jämna mellanrum under flera års eller årtiondens gång. En dylik långtidsserie med bottenundersökningar med början från 1970-talet har genomförts inom samarbetet. Det är en mycket värdefull serie i övervakningen i landskapet och kan i framtiden fungera som en startpunkt för ett koordinerat miljöövervakningsprogram i de åländska skärgårdsvattnen.

De första kontrollundersökningar (sedan 1980, tror jag) för fiskodlingar utfördes inom samarbetet. Eftersom resurserna var begränsade kunde endast några fåtal odlingar inkluderas i programmet per säsong. Kontrollundersökningar fortsatte fram till 1995 då även de sista odlingarna inkluderades i den samordnade fiskodlingskontrollen på Åland. Även de tidiga undersökningarna av fiskodlingarnas påverkan på recipienten har tjänat som modell för de senare kraven på fiskodlingarna att genomföra undersökningar av deras påverkan på vattenmiljön. En värdefull undersökning gjordes även år 2000 om hur fiskodlingskontrollprogrammet kunde reformeras så att det på ett bättre sätt skulle vara möjligt att utreda enskilda fiskodlingars påverkan på närmiljön.

För landskapsstyrelsen är det även mycket värdefullt att ha en fältstation med biologisk kompetens inom landskapet och som känner till de lokala förhållandena. Det har varit värdefullt att personal från Husö har kunnat göra "brandkårsutryckningar", dvs undersökt någonting som inte direkt har funnits med i det årliga programmet. Ofta har de här "utryckningsuppgifterna" haft med akuta miljöproblem såsom algblomningar att göra. Ett sådant exempel är fiskdöden som orsakades av massförekomst av algen Prymnesium parvum i Vargsundet sommaren 1997. Det ledde även till att Husö under år 1998 och 1999 gjorde särskilda undersökningar av Vargsundet. Uppföljningsundersökningarna hade främst som främsta målsättning att utreda blomningens långvariga effekter på Vargsundets fisk- och kräftbestånd.

Framtiden

Vår förhoppning är att samarbetet skall kunna fortsätta minst i samma omfattning som under de senaste åren. Behoven av undersökningar ökar ständigt. En orsak är att Ålands miljöprövningsnämnd behöver bättre beslutsunderlag för sina avgöranden. Kanske kunde det arbete som görs vid Husö biologiska station i ännu större omfattning, tillsammans med landskapsstyrelsen, föras ut i det åländska samhället genom mera information och seminarier.

__________________________________________________

Johanna Mattila är föreståndare vid Husö biologiska station. Adress: (vinter) Husö biol.station, Inst. för biologi, miljö- & marinekologi, Akademigatan 1, 20500 ÅBO, tfn +358 (0)2 2154384, e-post: jmattila@abo.fi, (sommar) Husö biol.station, Bergövägen 713, 22220 EMKARBY, Åland, tfn +358 (0)18-37310. Carl Storå är byråchef på Ålands landskapsstyrelses fiskeribyrå. E-post: carl.stora@ls.aland.fi Helena Blomqvist är byråchef på Ålands landskapsstyrelses miljöbyrå. E-post: helena.blomqvist@ls.aland.fi