Fiskhälsa

 

 

Start Fisksjukdomar Odlad fisk Vildfisk Kontakt Länkar Nyheter Suomeksi!

Symptom på inre organ

Öppna fisken och observera organen medan de ännu ligger på sin plats. I samband med vissa sjukdomar (infektionssjukdomar, njurskador) kan det förekomma vätska i bukhålan, ifall detta är fallet bör man även notera om vätskan är klar, blodig eller om den innehåller någonting annat.  
Parasiter förekommer ibland fritt i bukhålan, som exempel kan man nämna binnikemaskplerocercoider av Schistocephalus hos spigg och Ligula hos mörtfiskar. Vidare kan man påträffa nematoder i bukhålan.

Hos vaccinerad fisk förekommer ibland sammanväxningar i bukhålan, bukväggen och inre organ är sammanbundna med tunna vävnadstrådar. Detta kan även förekomma hos andra fiskar som har haft någon inflammation i bukhålan.

Fiskens näringssituation får man en uppfattning om på basen av mängden fett kring organen i bukhålan. Den normala mängden fett varierar mellan olika fiskarter och årstider, jämför med friska fiskar.

Vid bakterie- och virussjukdomar förekommer ofta blödningar på inre organ och bukhålans hinnor. Mjälten sväller och om sjukdomen har avancerat långt kan den ha omvandlats till en blodig massa. Ibland ser man vita cystor i mjälten, det kan vara fråga om parasitcystor eller bakteriehärdar som t.ex. vid BKD.

Om njuren är svullen kan det vara fråga om virus- bakterie eller parasitsjukdomar. Miljöfaktorer kan också spela en roll. Svullnaden börjar ofta i den bakre delen. Ibland är njuren fylld av vita klumpar. Om de vita delarna är formade som strängar är det sannolikt fråga om njurförkalkning eller parasiter i urinledarna. Bakteriell njursjuka förorsakar ofta stora vita granulom i njuren, Njuren är kraftigt svullen och inne i vävnaden kan man se stora vita klumpar. PKD, infektiös nefrit förekommer inte hos oss men kan också ha liknande symptom.

Observera leverns färg. Om fisken är mycket fet är levern ofta ljus. Hos fisk som lider av BKD kan levern bli grönaktig eller innehålla vätskefyllda cystor. Virus och bakteriesjukdomar förorsakar blödningar i levern. Då fisken har insjuknat i VHS kan hela levern bli mer eller mindre blodsprängd medan furunkulos ofta leder till små punktformiga blödningar. I levern kan man också stöta på parasiter, ibland små nematodcystor, men också centimeterstora cystor med binnikemasklarver som t.ex. Triaenophorus nodulosus (gäddans binnikemask) hos abborre och lake.

Om fisken angrips av bakteriesjukdomar uppstår ofta blödningar i tarmen, till en början är tarmen endast röd till färgen, senare rinner blodigt sekret ut ur ändtarmen. Om fisken överlever den akuta sjukdomsfasen blir tarmen ofta slapp och onormalt grov då tarmmuskulaturen och slemhinnorna skadats. Inne i tarmen kan man hitta stora parasiter som t.ex. binnikemaskar.

Då man filéar fisken kan man stöta på parasiter i köttet. Hos laxfiskar kan man t.ex. hitta föga inkapslade plerocercoider av gäddans binnikemask och cystor med spordjuret Henneguya (vanlig hos sik och mujka). 
Virus- och bakteriesjukdomar förorsakar ofta blödningar i muskulaturen. Om fisken lider av VHS är blödningarna ofta rikliga och spridda i hela muskulaturen medan vibrios och furunkulos ofta ger lokala men stora blödningar, ofta i form av bölder.

 


Tillbaka