Fiskhälsa

 

 

Start Fisksjukdomar Odlad fisk Vildfisk Kontakt Länkar Nyheter Suomeksi!

Miljöbetingade gälskador

Isbildning

Under perioden med öppet vatten vid stark kyla kan det, speciellt vid stränga höststormar,  blandas små iskristaller i vattenmassan. Iskristallernas vassa spetsar fastnar i gälarna och skadar dem. Kristallerna söndrar och fryser gälvävnaden och fisken kvävs. Skadorna är svåra att förebygga eller undvika.

Järn och ockrakvävning

En hög järnhalt i vattnet är normalt inte skadlig för fisken men om situationen är ogynnsam kan också järnet medföra problem. I ett alkaliskt vatten fälls järnet fort ut (rostar) och medför inga problem för fisken. 
I en sur miljö (pH <7), kan järnet vid låga temperaturer börja fällas ut på fiskens gälar. Det i vattnet lösta järnet fälls då ut då det kommer i kontakt med fiskens gälar där pH är över 7. Det utfällda järnet ökar på slemavsöndringen och slemmet kväver fisken tillsammans med järnfällningen. Järnutfällning på gälarna kan i allmänhet ses med blotta ögat.
Man kan förebygga sjukdomen genom att leda odlingens vatten genom kalksten varvid pH stiger och järnet fälls ut. En förutsättning är att syrehalten i vattnet är tillräckligt hög.
Ifall fisken har fått järnfällning på gälarna kan en badbehandling med bentsalkoniumklorid vara till hjälp. En försiktig badning med väteperoksid kan också ha en önskad effekt.

Ammoniak

 

 


Tillbaka