Fiskhälsa

 

 

Start Fisksjukdomar Odlad fisk Vildfisk Kontakt Länkar Nyheter Suomeksi!

Pseudomonas anguilliseptica

Bakterien

Pseudomonas anguilliseptica, en Gram-negativ stavformad bakterie, isolerades för första gången i Finland 1986, vid sjukdomsutbrott bland odlade laxfiskar i Skärgårdshavet. Bakterien var ursprungligen känd som sjukdomsalstrare hos ål i Japan, härifrån namnet anguilliseptica. I de nordiska länderna har sjukdomen i allmänhet drabbat den Europeiska ålen, medan Finland är det enda stället där smitta konstaterats hos laxfiskar och strömming.
P. anguilliseptica har ofta isolerats tillsammans med andra fiskpatogener såsom Vibrio anguillarum (Vibrios) och Aeromonas s. salmonicida (Furunkulos).

Sjukdomsutbrott

Hos oss har sjukdomen ofta påvisats i brackvatten hos odlad regnbåge och sik. Vidare har bakterien isolerats från öring i en landbaserad odling som tar sitt vatten från en insjö. Sjukdomsutbrott har i regel förekommit under sommarmånaderna när vattentemperaturen har varit över +14°C, de flesta isoleringarna har gjorts i början av juli.
I havsområdet utanför Björneborg har bakterien isolerats från strömming som uppvisade ögonskador.

I Finland har sjukdomen förekommit längs kusten mellan Lovisa och Kaskö samt på Åland.

Symptom

Symptomen hos de insjuknade fiskarna har varit punktformade blödningar i huden, framförallt på buksidan, fjäll saknas ofta på stora områden. Öringen tenderar att vara speciellt känslig och får ofta omfattande hudsymptom. Hos regnbåge har det också förekommit blödningar vid fenbaserna. Inre symptom är bl.a. punktformade blödningar längs bukväggarna och i fettvävnaden. Ibland är njuren och mjälten också svullna. Blödningar i muskulaturen och bakre delen av tarmen har även förekommit.
Hos angripna strömmingar är symptomen blödningar i ögonen (som ibland är punkterade), blödningar i fenor och på huvudet samt en blodig ascitesvätska i bukhålan.

Behandling

Bakterien är känslig för tillgänglig antibiotika men medicinering har ej alltid gett tillfredsställande resultat. Eventuellt påverkar smittan fiskens beteende så att den insjuknade fisken inte äter av medicinfodret.

Litteratur:
  • Wiklund, T. & Bylund, G. 1990: Pseudomonas anguilliseptica as a pathogen of salmonid fish in Finland. Dis. aquat. Org. 8: 13-19.
  • Wiklund, T. & Lönnström, L. 1994: Occurrence of Pseudomonas anguilliseptica in Finnish fish farms during 1986-1991. Aquaculture 126: 211-217.
  • Lönnström, L. Wiklund, T. & Bylund, G. 1994: Pseudomonas anguilliseptica isolated from Baltic herring Clupea harengus membras with eye lesions. Dis aquat. Org. 18: 143-147.

 


Tillbaka