Runeberg i psalmboken

Nationalskalden Johan Ludvig Runebergs jubileumsår firas år 2004. Det har gått 200 år sedan hans födelse. Jubileumsåret ger anledning att granska också hans psalmdiktning för att se hur hans psalmer har ändrats från 1850-talet fram till nugällande psalmbok från 1986.

Runebergs psalmer har bearbetats på sin vandring genom olika psalmboksförslag och psalmböcker. Bearbetningar gjordes också vid senaste psalmboksrevision. Får man bearbeta Runeberg? Nationalskalden! Så frågade många när de såg hur texterna hade förändrats från 1943 års psalmbok till förslaget Psalmer -83. Den bok som du nu håller i din hand ger en möjlighet att jämföra Runebergs originaltexter med senare tiders bearbetningar. Någon kommer kanske att förvånas: skrev Runeberg på det sättet?

Artiklarna kring Runebergs psalmdiktning och hans psalmers vidare öden har utarbetats av personer som är sakkunniga både när det gäller  Runeberg och psalmboken.

Professor Karl-Johan Hansson, hymnolog och sekreterare i psalmbokskommittén samt ordförande i redaktionskommittén för psalmboken 1986, skriver om Runebergs förhållande till psalmer ur ett allmänt perspektiv. Han berättar hur det kom sig att Runeberg blev psalmdiktare och om Runebergs iver och osäkerhet inför uppdraget att skriva psalmer. Hansson pekar på Runebergs ljusa och optimistiska livssyn och berättar om ris och ros som Runebergs psalmboksförslag fick. Vi får veta att Runeberg själv, också sedan han blev sjuk, in i det sista bekymrade sig om psalmerna och att han ofta var missnöjd med de ändringar som senare gjordes i hans psalmboksförslag.

Författaren, filosofie magister Catharina Östman verkade som biträdande sekreterare i psalmbokskommittén och som sekreterare i redaktionskommittén på 1980-talet. Hon har fördjupat sig i språkliga ändringar i Runebergs psalmer och diskuterar bl.a. rätten att ändra i psalmerna och graden av originaltrohet. Hon går också igenom olika typer av ändringar. De kan handla om modernisering, språkvårdande ingrepp, strävan efter vanligare uttryckssätt, dogmatisk och annan innehållslig styrning samt allmänt estetiska ändringar.

Professor Fredric Cleve, ordförande i svenska sektionen av kyrkomötets psalmboksutskott, behandlar teologiska aspekter på Runebergs psalmer och hur de har förändrats genom åren. Metaforerna solen, blomman och fågeln är den slagruta som används. Den teologiska analysen utmynnar i  en redogörelse för några karakteristiska drag i Runebergs psalmer.

Filosofie magister Ull-Britt Gustafsson-Pensar, medlem av psalmbokskommittén, har bearbetat tre av Runebergs psalmer och skriver om detta arbete. Hon berättar dessutom om hur Runeberg bearbetade äldre psalmer och illustrerar detta med psalmen Vår Gud är oss en väldig borg.

Författaren, professor Lars Huldén presenterar under rubriken ”Tre Runebergspsalmers senare öden” sitt arbete med psalmbearbetningarna. Dessutom skriver han profana parafraser på dem och gör slutligen ”med något ökat förstånd” nya bearbetningar.

Filosofie doktor h.c. Ole Torvalds, medlem i psalmbokskommittén, bearbetade de flesta av Runebergs psalmer. Han dog år 1995, och hans maka, filosofie doktor h.c. Meta Torvalds, belyser i en personligt hållen artikel hans år i psalmboksarbetet. I ”Ole Torvalds och mögelfläckarna” behandlar hon visionernas tid i psalmboksarbetets begynnelse och ”Runebergskomplexet”, dvs. vördnaden för nationalskalden. Hon skriver om krockarna mellan poesi och teologi. Hon berättar också om den frustration som Ole Torvalds kände över att förnyelsen fördunklades genom det sista skedet i revisionen, ett skede som han inte längre kunde påverka.

Boken avslutas med en uppställning av de Runebergspsalmer som ingår i 1986 års psalmbok. I parallella spalter kan Runebergs egen text från 1857 jämföras med texterna i 1886 års, 1943 års och 1986 års psalmböcker.

Svenska litteratursällskapet i Finland har gratis ställt bildmaterial till förfogande. Filosofie magister Agneta Rahikainens hjälp har varit ovärderlig. Filosofie doktor Lars Nyström har varit behjälplig vid korrekturläsningen av Runebergs psalmer enligt förslaget 1857. Åbo Akademis förlag har antagit boken för publicering. För denna hjälp tackar jag varmt.

Stiftsrådet i Borgå stift

Helsingfors i november 2003

Birgitta Sarelin

Boken kan köpas från Tibo-Trading.

Tillbaka