Tillbaka | In english

Ingångssida
Traditioner
Hedersdoktorer
Doktorshatt
Lyra och värja
Brev till promovenderna
Klädsel
Banketten
Inkvartering
Karta och guider
Kontakt
Tidigare promotioner

Anmälningsblanketten för promovender

Det högtidligaste akademiska evenemanget är utan tvivel promotionen. Vid promotionen förlänas de som avlagt examen doktors- eller magistersvärdighet. Till skillnad från flera andra universitet i Finland anordnar Åbo Akademi inte magisterspromotioner. För några årtionden sedan hade promotionerna också en juridisk innebörd eftersom det var då man verkligen blev exempelvis teologie doktor. Idag har promotionen dock en mera symbolisk betydelse och var och en väljer själv om hon deltar eller väljer att bära doktorsvärdigheten utan solenn promotion.

Ritualtörst

För flera redan utexaminerade är doktorspromotionen ett bevis på avslutad akademisk karriär. För dem som fortsätter forska har promotionen betydelsen av inkörsport i den akademiska gemenskapen där doktorspromotionen är en sed bland många traditioner. Det finns en förväntan bland alla dessa promovender att en promotion skall kunna bjuda på något speciellt och annorlunda

I Sverige talar man om "ritualtörst". Det är skillnaden mellan vardag och fest som skapar ritualtörst. Därför måste promotionen vara exotisk. Man skall var klädd i frack och den veckade hatten, man skall följa ritualer med pedeller och spiror, det skall talas ett språk som inte används till vardags, d.v.s. latinet, man skall få ett betyg, d.v.s. diplomet med sigill som befinner sig så långt från de vanliga datapappersutskrifterna som möjligt.

Bologna och Paris brukar anges som de tidigaste universitetsstäderna. Från dessa medeltida universitet härstammar naturligt också största delen av de traditioner, seder och symboler som moderna universitet anammat. Redan i slutet av 1480-talet lär en högtidlig universitetsfest, som kallades promotion, ha firats vid Uppsala universitet, grundat 1477. Tydligare dokument finns dock från 1600-talet från det återuppståndna universitetet. Åbo Akademi har å sin sida bevarat flera promotionstraditioner från Kungliga Akademiens tid (1640) som tog exempel från Uppsala. Utöver den s.k. promotionsterminologin hör hit exempelvis latinet, spirorna och hedersdoktorerna.

Ordet promovera kommer från latinets promovere som betyder skjuta fram eller befordra. Promotor är personen som befordrar eller inviger personer till deras nya värdighet. Promotor överlåter också de yttre tecken eller insignier som promovenden får. Hatten, värjan och diplomet är exempel på insignier.

Manliga teknologie doktorer vid Åbo Akademi har därutöver en broderad sammetskrage som de beklär frackens krage med. De kvinnliga teknologie doktorerna fäster på vänstra sidan av bröstet en brosch. Denna brosch är ett ypperligt exempel på hur fakulteterna, som beslutar om insignierna, lever i nuet; den manliga dominansen var markant bland tidigare promovender. Av dem som promoveras är närmare hälften kvinnor.

Från Uppsala och Kungliga Akademiens tider härstammar också latinet. Med undantag av institutionen för kemiteknik sker själva promotionsakten på latin. Också diplomet, examensbeviset, är skrivet på latin.

Hedersdoktorerna utses av institutionerna. Akademin förlänar 14 personer värdigheten av hedersdoktor i maj. Det finns inte egentligen några regler för vilka som får utses till hedersdoktorer. Institutionerna beslutar välja till hedersdoktor en person som antingen genom sin verksamhet arbetat akademin eller samhället till fromma eller på grund av vetenskapliga meriter.

Jubeldoktor kallas de personer som promoverades för femtio år sedan. Bruket med jubelår upptogs under medeltiden och på 1600- och 1700-talet började man i Tyskland och Holland fira femtioåriga äktenskap som guldbröllop. Sedermera uttryckte bl.a. Linné klart synen på promotionen som ett äktenskap mellan två kontrahenter, nämligen vetenskapen och promovenden.

Hatten symboliserar vetenskaplig frihet. Redan för de forna romarna var hatten en symbol för en fri och självständig man och bl.a. en frikänd slav fick en röd hatt för sin nya ställning som en fri man. Åtminstone vid doktorspromotionen 1643 vid Kungliga Akademien bar filosofie magistrarna purpurröda baretter såsom man gjort i Uppsala.
Doktorshattar av idag torde ha tagits i bruk först efter att Kungliga Akademien flyttades till Helsingfors. Förmodligen användes de första gången vid promotionen i Helsingfors år 1840.

Utöver modellen har också doktorshattens färg varierat. Åbo Akademis samtliga institutioner har en svart doktorshatt, den traditionella veckade höga hatten. Teknologernas hatt har uppåtvikta brätten, men i övrigt är den lik de andra hattarna.

Teologie doktorshatten har i stället för ett spänne eller lyra ett band. Akademins teknologer och ekonomer har låtit designa egna lyror. På teknologernas lyra omringas en benzenring av en lagerkrans. På ekonomie doktorernas lyra omfamnas Merkuriusstaven med två ormar av lagerblad jämte liljor. De övriga institutionerna har valt att använda Helsingfors universitets lyra där den akademiska lyran omringas av en lagerkrans.

Doktorsvärjan är en sed som härstammar från den medicinska fakulteten. Med tiden har bruket brett ut sig till flera andra fakulteter. Vid akademin bär filosofie och pedagogie doktorerna värja och likaså doktorerna från samhällsvetenskapliga fakultetsområdet. Värjan är med undantag av den s.k. parerplåten likadan vid alla universitet. Brahevingarna symboliserar Åbo Akademis parerplåt.

Spirorna hör till universitetets allmänt ceremoniella rekvisita. I akademiska sammanhang symboliserar spirorna lärosätets juridiska frihet och särställning. Vid Åbo Akademi används de numera endast vid promotionerna och bärs till promotionssalen i spetsen för processionen, d.v.s. det akademiska intåget med samtliga promovender, gästande kanslerer och rektorer samt akademistaten. Spirorna bärs in av två personer som kallas pedeller. Benämningen kommer från Uppsala där dessa personer ursprungligen var kungliga vaktmästare. På akademin fungerar två manliga studerande som pedeller.