Bilder och visuell information

Av dr Hannah Kaihovirta-Rosvik

Uppdaterat: 7.10.2011

INNEHÅLL

Hur visualisera information?

Några medieringar av visuell information

Fotografier

Teckningar, scheman och modeller

Animationer och/eller rörliga bilder

Konstverk som citat eller metafor

Kan jag använda material från nätet?

Källor

Texten kompletterar kapitel 9 om resultatredovisning i boken: Nyberg & Tidström (Red.) (2012) Skriv vetenskaplig uppsats, examensarbete och avhandling (LÄNK)

Dessa webbsidor omfattar en översikt och ett urval av strategier för att hantera visuell information under arbetet med en uppsats eller avhandling. I kapitlet behandlas följande frågor: Hur ska jag visualisera information? Kan jag använda material som jag har tillgång till på nätet?

Enligt APA-manualen benämns visuell information som tabeller eller som figurer (Jfr kapitel 9 om resultatredovisning). För ett fördjupat arbete med visuell information rekommenderas studier och litteratur inom vetenskapsområdet visuella studier (Eng. Visual studies) och/eller bildkonstdisciplinerna.

Professor William J. Thomas Mitchell förutspådde i slutet av 1900-talet (1994) att frågan om hur och vilken information som människor kommunicerar och förmedlar genom bilder kommer att vara en av de stora framtida utmaningarna för informationsspridning och forskning inom området. En bit in på det tjugoförsta millenniet är vi där, i en tid då praktiskt taget var och en och vem som helst kan skapa bilder genom att dokumentera situationer och händelseförlopp med någon form av kamera och till exempel ladda upp och sprida avbilder och visuella tolkningar av verkligheten via internet. Vi har möjlighet att enkelt skapa modeller och scheman eller reproducera och manipulera redan existerande bilder till oigenkännlighet och vi arkiverar tusentals bilddokument i olika databaser och bildbanker.

En inte alls överraskande utgångspunkt i sammanhanget är det välkända talesättet en bild säger mer än tusen ord. Talesättet kan tolkas som en beskrivning av att bilder i viss utsträckning kan kommunicera precis och lättförståelig information (till exempel genom piktogram). Talesättet kan också förstås som ett uttryck för att bilder kan användas som medieringar för att generera omfattande och diffusa tolkningsutrymmen för information. Inom forskning ligger det visuella uttrycktes utmaning och möjlighet i att visuell information genererar ett brett fält av forskningsdiscipliner och metoder snarare än något enhetligt teoretiskt paradigm.

Discipliner som visuell semiotik, bild- och filmanalys, social - och bildetnografiska studier, filosofiska undersökningar, mediestudier och komparativa studier om bild- och texttolkning är bekanta för de flesta. De här disciplinerna är bara en bråkdel av de områden där visuell information har en central plats. Inom bildkonstens och de estetiska disciplinernas forskningsområden har man en lång tradition av att dokumentera och kunskapa kring hur människor förmedlar sin uppfattning om verkligheten genom visuellt uttryck. Bilden som informationsbärare finns därtill inbakad i både kvantitativ och kvalitativ forskning i en större utsträckning än vad vi egentligen inser vid första anblicken av vetenskapens olika områden.

Hur visualisera information?

En av de första frågorna som uppkommer när man arbetar med visuellt material till en uppsats eller avhandling är frågan om vilken information man som skribent vill komma åt och kommunicera genom bildspråket. Hurudan är den information som man som skribent överväger att förmedlas mer ändamålsenligt genom linjer, former, ytor, kompositioner och färger än genom text? Mitchell beskriver i sin essäsamling What do pictures want? (2005) att bilder vädjar till människans dubbla medvetenhet om att bilder är fragmentariska utsnitt eller avbildningar av verkligheten samtidigt som de är en del av verkligheten som objekt. För en forskare kan den dubbla medvetenheten fungera som ett redskap för att kommunicera delaktighet och engagemang i till exempel en empirisk undersökning samtidigt som den kan fungera som ett redskap för distansering till ett forskningsobjekt eller område. En viktig aspekt av hanteringen av bilder i forskning är frågan om i vilket syfte man använder sig av bilder. Här följer ett urval av frågor som kan fungera som inkörsport för att definiera syftet:

Avsikten med frågorna är att peka på att bildens retorik i en avhandling är annan än textens retorik. Förenklat kan man säga att det verbala språkets retorik är att argumentera sig fram till en rimlig sanning, medan bildens retorik är ett direkt påstående: så här ser det ut. Men påståendet innefattar bildens dubbla karaktär, en yta i omgivningen (sammanhang, placering, utrymme, färg, komposition mm. i till exempel en bok) och en yta med information om något annat än ”sig själv” (Jfr. Lindgren & Nordström, 2009).

< Till början

Några medieringar av visuell information

Fotografier

Oberoende av om man använder redan existerande fotografier eller funderar på att använda fotograferande som ett redskap för observation och dokumentation (till exempel av lärsituationer) behöver man som forskare göra upp en visuell plan för hur man skall hantera bildmaterialet. En visuell plan kan vara ett schema, en storyboard, en loggbok eller en handlingsplan som man strävar till att följa i enlighet med forskningsplanen. Den visuella planen är en form av medvetandegörande om att fotografi avbildar en begränsad yta av verkligheten (som påverkas av när, hur och vem som fotograferar, objektivet, ljus, mm.). Fotografiet i sig återger tvådimensionellt det som vi i en situation spatialt upplever som rumslighet och ett tidsförlopp. Att fotografiet verkligen är ett utsnitt av verkligheten som därtill kan efterbehandlas på många sätt beroende på syftet med bilden är något som det är viktigt att skriva fram både i den visuella planen och i själva uppsatsen eller avhandlingen.

Källhänvisningar, upphovsman och användarrättigheter ingår som en viktig del av den visuella planen (Jfr kap. 18 i boken). Om det är människor som dokumenteras är det forskaretiskt korrekt att de som fotograferas är informerade om i vilket syfte man använder bilderna, i vilket sammanhang de kommer att presenteras och att man som skribent har tillstånd att visa bilderna av dem som förekommer på bilden (även undantag skall utredas i samband med sammanställningen av den visuella planen).

Teckningar, scheman och modeller

För att teckningar, scheman eller modeller skall vara trovärdiga och fungera på ett ändamålsenligt sätt i din uppsats eller avhandling skapar du dem med fördel själv. Det här betyder inte att du måste göra den slutliga visualiseringen själv, det kan till exempel en grafisk formgivare hjälpa dig med, men teckningens, schemats eller modellens innehåll och logik skall du som skribent ha formulerat (då är det självklart mycket lättare att argumentera för den visuella informationens plats i din avhandling). I många avhandlingar förekommer reproduktioner av någon känd modell (till exempel Maslows behovspyramid). När du väljer att förmedla visuell information om en modell vars upphovsman är någon annan än du, överväg hur du formulerar den som referens; skall du kopiera och klistra in modellen eller skall du hänvisa till originalet genom att skapa en vidaretolkning av modellen?

När du använder teckningar, scheman eller modeller, ta ställning till hur de står i förhållande till ditt forskningsämne. Fundera på om analoga, handtecknade bilder, scheman eller modeller som är scannade är den ändamålsenliga medieringen av den visuella informationen eller om det är digitalt bearbetade bilder som förmedlar informationen mer enhetligt i förhållande till din text och ditt forskningstema. Vid presentation av teckningar, scheman eler modeller skall du ta hänsyn till och överväga om du arbetat med tabeller eller figurer. Varje övervägande visar på att du tänkt igenom syftet med den visuella informationen och frågan kring varför du valt att förmedla information med bilder stöder din argumentation kring forskningstemat istället för att bli ett petande i bildens produktionsnivå eller kvalitet.

Animationer och/eller rörliga bilder

Animerade modeller, kortfilmer eller videodokumentation ger alltid ytterligare dimensioner till både analys och distribuering av visuell information. En vanlig mjukvara för analys och transkribering av visuell information är NVivo (www.qsrinternational.com/products_nvivo.aspx), men det finns en hel uppsjö av olika alternativ, som översätter, utformar och tillgodoser de syften du har. Tekniken utvecklas hela tiden för att publicera avhandlingar i olika digitala format och man kan idag utan större kostnad sätta CD-rom eller DVD dokument som bilagor till tryckta avhandlingar. Vid de flesta universitet finns teknisk personal, kurser och möjlighet till programvara som stöder möjligheten att använda rörlig bild som information i forskning. Tillsammans med den rörliga bilden uppkommer också ofta användningen av ljud, antingen som information eller effekt, vilket man skall ta hänsyn till då man genererar informationen.

Konstverk som citat eller metafor

Om du inte explicit undersöker ett fenomen som står i ett förhållande till ett konstverk utan snarare använder konstverket på samma sätt som ett bevingat citat eller en metafor, dvs. för att skapa en stämning för ett tema som du behandlar, då skall du sätta dig in i frågor om användning av originalverk och/eller reproduktioner, konstverkets referenser och intertextuella sammanhang. Därtill skall du se över användarrättigheterna och hur upphovsrätten är formulerad kring verket. Sök information på nätet och i litteratur, vänd dig till sakkunniga vid museer och andra institutioner som kan ge dig ändamålsenlig information om hur du skall gå till väga. Det här gäller även om du överväger att använda ett konstverk som pärmbild på en avhandling som publiceras.

< Till början

Kan jag använda material från nätet?

När det gäller material som andra skapat gäller samma etiska regler för nätet som för tryckta alster. Beakta dem så att du inte plagierar. Läs därom i bokens kapitel 2.

Tumregeln för att använda bilder som finns tillgängliga på nätet är följande: du får använda bilder som ligger under fri licens, det betyder att de flesta bilder som finns på internet inte går att använda. Du får använda bilder som du skapat eller tagit själv (jämför tidigare i kapitlet), gamla bilder som inte längre lyder under någon upphovsrätt (var tidsgränsen går för en specifik bild måste du kontrollera) och bilder som du har uttryckligt tillstånd till att använda (gärna skriftligt) från upphovsrättsinnehavaren (person eller institution). Rättigheterna för att använda bilder varierar över tid, i olika länder och i olika sammanhang. Den bästa metoden för att söka rättigheter till att använda bilder är helt enkelt att fråga, och fråga en gång till. Med e-post kan detta skötas snabbt.

Till sist: Bilder är aldrig utfyllnad, de förmedlar alltid något i sig själva, de är visuell information.

Referenser

Lindgren B. & Nordström G. Z. (2009). Det kreativa ögat. Om perception, semiotik och bildspråk. Lund: Studentlitteratur.

Mitchell J. W. T (1994). Picture Theory: Essays on Verbal and Visual representation. Chicago: The University of Chicago Press.

Mitchell J. W. T (2005). What do pictures want? The lives and loves of images. Chicago: The University of Chicago Press.

< Till början.