Meddelanden från Åbo Akademi
   | Meddelanden från Åbo Akademi |
   | nr 5 | 18.3.2011 |
Meddelandens pärm

Veckans skribent

Den 19 mars firas jämställdhetsdagen, men vem var Minna Canth och hur kommer det sig att hon är den enda finska kvinnan som har en egen flaggdag? Hur syns hennes arv i dagens samhälle?

Varför flaggar vi för Minna Canth?

***BILD***
Veckans skribent är är Mickan Kinnari, doktorand i kvinnovetenskap.

Sedan den 19 mars 2003 flaggar vi i Finland på jämställdhetsdagen för Minna Canth. Namnet torde vara välbekant för de flesta. Men hur kommer det sig att hon är den enda finska kvinnan som blivit hedrad med egen flaggdag?

Ulrika Wilhelmina Johnson föddes 19.3.1844 i Tammerfors och avled 12.5.1897 i Kuopio. Hösten 1863 inledde hon som en av de första kvinnliga studerandena sin utbildning till folkskollärare vid det nyligen grundade Jyväskyläseminariet, det enda som var öppet för kvinnor.

Minna kom att bli den första kvinnliga journalisten i Finland, och skrev under sin karriär över tjugo artiklar, tal och föredrag som publicerades i olika dagstidningar och tidskrifter. Hennes första publikation var "Tyttäriemme kasvatus" i tidningen Keski-Suomi år 1874.

Efter att hennes make Johan Ferdinand Canth, lektor vid Jyväskylä seminariet, dog tog Minna Canth, ensamstående mamma till sju barn, över sin fars trådbutik i Kuopio. Minnas företagarkarriär var ytterst framgångsrik. Hon överskred på många sätt de gränser som hittills hade ställts upp för kvinnor. År 1895 valdes hon som första kvinna till röstberättigad representant på det allmänna handelsmannamötet. Först nästan hundra år senare, år 1989, invaldes följande gång en kvinna i det högsta ledande organet inom en landsorganisation för näringslivet.

Canths karriär som författare började år 1878 med det under pseudonym publicerade verket Novelleja ja kertomuksia (Noveller och berättelser).

Vid denna tid var det omöjligt för en kvinna att publicera under eget namn, och speciellt då det gällde de frågor som Canth tog upp; hon valde att beskriva arbetare, fattiga, utstötta och kvinnor. Hon granskade skarpsynt och med ett realistiskt grepp sina ämnen både ur samhällets och ur individens synvinkel.

Det verk som Minna Canth kanske kommit att bli mest känd för är teaterpjäsen Työmiehen vaimo (Arbetarens hustru) som blev färdig år 1885. För första gången i den finska teaterns historia hade huvudrollsinnehavarna en arbetarbakgrund. Pjäsen kritiserade brister i lagstiftningen och samhället, speciellt frågan om kvinnors rätt att förfoga över sina egna inkomster.

Pjäsen var en sensation som gav upphov till en stor debatt. Några år efter pjäsens premiär stiftades en lag som gav kvinnor rätten att förfoga över sina inkomster. Den föregående gången som ärendet behandlats år 1882, hade förslaget förkastats i riksdagen.

Minna Canth lever vidare på många sätt, dels i och med hennes författarskap, och dels via den kamp för jämställdhet som fortfarande pågår. Hon har namngett Minna-portalen, som upprätthålls av Centret för jämställdhetsinformation i Finland. På portalens sidor samlas information om nya doktorsavhandlingar som inom kvinno-, köns- samt mansforskning. Portalen bidrar också med statistik gällande kön och jämställdhet, information om konferenser, seminarier och andra evenemang.

Finlands Akademi inrättade år 1999 en Minna Canth-professur i kvinnovetenskap. Professuren handhas för tillfället av Anne Kovalainen. Kovalainen forskar i den antagna jämställdheten och den finländska ekonomin ur könens synvinkel i den globala ekonomin. Detta skulle säkert ha stått Minna Canth nära hjärtat.

Kvinnoforskningen i Finland uppkom på 1960-talet som en del av könsrollsdiskussionen i Norden. Könsrollsforskningen var nydanande, eftersom man såg könsrollerna som föränderliga och påverkade av samhälle och kultur.

I slutet på 1970-talet och början på 1980-talet gav den nya kvinnorörelsen, med stark finlandssvensk förankring, inspiration till nya forskningsfrågor.

Den internationella feministiska kvinnorörelsen nådde Finland klart senare än andra nordiska eller västeuropeiska länder. Liksom i de flesta andra västerländer startade kvinnoforskningen vid universiteten i Finland inom sociologi, historia och litteraturvetenskap.

Det första seminariet för kvinnoforskare i Finland ordnades 1980 av Finlands Akademi och delegationen för jämlikhetsärenden. Tammerfors universitet inrättade redan 1981 en assistentbefattning i ämnet. Undervisning inleddes inom olika discipliner, samtidigt som kvinnoforskare under 1980-talet organiserade sig vid flera universitet i Finland.

Med tanke på den finlandssvenska förankringen inom den finska kvinnorörelsen är det kanske inte så överraskande att den första enheten som grundades för att koordinera undervisning, forskning och information var institutet för kvinnoforskning vid Åbo Akademi 1986, idag ett ämne inom socialvetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi. Ämnet firar sålunda sitt 25- års jubileum i år.

Många av de frågor som stod Minna Canth nära hjärtat ligger fortfarande i centrum i dagens kvinnovetenskap, trots att fokus och angreppssätt har förändrats i hög grad sedan Minnas tid. Kvinnovetenskapen är en kritisk vetenskap som analyserar sociala, historiska och kunskapsmässiga innebörder av kön. Kvinnovetenskapen ger verktyg att förstå olika mönster och maktstrukturer relaterade till kön, etnicitet, ras, klass, sexualitet som finns i vår kultur och vårt samhälle, liksom i ett globalt perspektiv.