Meddelanden från Åbo Akademi
   | Meddelanden från Åbo Akademi |
   | Nr 5 | 15.3.2013 |
Meddelandens pärm

Hur kan skoldirektörer och rektorer leda skolarbetet tillsammans med lärarna så att en dynamisk och engagerad skolkultur kan etableras?

Toppkompetens i skolvärlden ska ge bättre skolor

***BILD***
Ett tiotal forskare vid PF i Vasa är involverade i det omfattande utvecklingsprojektet Toppkompetens i skolan. Här är några av dem. Från höger Michael Uljens, Ann-Sofie Smeds-Nylund, Rolf Sundqvist, Denice Vesterback, Cilla Nyman och Lili-Ann Wolff.

• Hur kunde ett fram- gångsrikt koncept för finländsk skolutveckling se ut? Hur forska för att bidra till förbättrad pe- dagogisk praxis? De här frågorna står i centrum för ett omfattande fin- landssvenskt skolut- vecklingsprojekt, Topp- kompetens, där ÅA:s ledarskapsforskare i pedagogik har en aktiv roll. Utbildningsstyrel- sens (UBS) projekt med direktör Bob Karlsson i spetsen har lockat med ett 30-tal svensk- och tvåspråkiga kommuner. Toppkompetens vill dels utveckla kommunernas och skolornas pedagogiska ledarskap, dels höja kunskapsnivån i kärnämnen och ämnesövergripande helheter.

– Det här är en unik process. Alla är med. Det är välsignat av bland annat Dan Johansson från lärarfacket, Kurt Torsell från kommunförbundet, Michaela Romantschuk från Hem och skola och Mariann West-Ståhl från Regionförvaltningsverket som är med i styrgruppen. Torbjörn Sanden från CLL vid ÅA och Theresa Sui vid Palmenia vid HU sköter det operativa förträffligt. Här finns det synergi och dynamik, konstaterar professor Michael Uljens på Pedagogiska fakulteten (PF).

Toppkompetens erbjuder enligt Uljens lysande arenor för skoldirektörerna och rektorerna att skapa nya nätverk mellan kommunerna och inom kommunerna.

– Vi vill genom ett slags deliberativ approach sammanföra våra erfarna skoldirektörer och rektorer med varandra och med existerande expertis. Vi har stor tilltro till den ambition och den erfarenhet som finns på fältet. I Toppkompetens sätter vi den i spel genom dialogiska arbetssätt, vi skapar arenor. Nyckeln till framgång uppstår ofta i en kreativ men fokuserad process där man kan lära av varandra. Det vi fångar upp vill vi spegla tillbaka. Skoldirektörerna och rektorerna står idag inför en tuff uppgift – förväntningarna är verkligen stora. Det är lättare att navigera rätt i ett hårt klimat när det sker i dialog. Det gäller att ha tilltro till sina aktörerna själva.

– Som forskare ställer vi oss ödmjuka inför den professionalitet som finns. Vi delar verkligen inte ut recept, hellre undersöker vi hur arbetsmodellerna ser ut säger Denice Vesterback och Rolf Sundqvist.

Stort intresse bland kommunerna

– Bland skoldirektörerna är intresset för Toppkompetens stort. Olika stora kommuner har förstås olika förutsättningar för att utveckla sina skolor, men nu arbetar alla ihop och med det de anser viktigt och alla kan sedan dra nytta av varandras erfarenheter i det gemensamma utvecklingsarbetet, påpekar Rolf Sundqvist, en av forskarna och doktoranderna i projektet.

Både han och doktorand Denice Vesterback har arbetat som skol- eller utbildningsdirektörer. Sundqvist håller på med en processtudie kring samarbetet mellan skoldirektörer och rektorer medan Vesterback i sin avhandlingsforskning granskar skoldirektörernas professionalism. Siv Saarukkas forskning om rektorers professionalism kommer väl till pass i hennes roll som processtöd med en grupp skoldirektörer. – Den pedagogiska ledarskapsforskningen har expanderat snabbt internationellt. Det pedagogiska ledarskapet på kommun- och skolnivå ses idag som en outnyttjad resurs. Toppkompetens ger oss en bra plattform att bedriva vår forskning i kontinuerlig dialog med fältet, det berikar både oss och förhoppningsvis skolfältet, konstaterar Denice Vesterback.

– Vi ser ledarskap som en hermeneutisk praktik mellan varierande epistemiska fält och värdesfärer. Det handlar om distribuerat och transformativt ledarskap. Vi genomlever ett slags paradigmskifte mot interventionsorienterad pedagogisk forskning efter två decennier av intervjubaserad fenomenologisk pedagogik, tillägger Uljens.

– Jag har mina aningar om att det ur den här kreativa dialogen mellan praktiker, forskare och utbildningsadministrationen kan generera helt nya koncept för skolutveckling och pedagogisk professionalitet.

PISA och ledarskap

Forskningsmässigt hittills bland annat inkluderat fältintervjuer med 22 skoldirektörer, reanalys av PISA09 materialet, en analys av orsakerna till resultat på Åland. I en ny bok på Springer som väntas ur tryck i dagarna medverkar Göran Björk, Cilla Nylund och Michael Uljens från Vasagruppen. Insamling av flera andra material är på gång. Nästa Toppkompetenssamling med skoldirektörerna hålls i Åbo 21-22 mars i samarbete med kommunförbundet. Då offentliggörs en ny syntesutvärdering av Renata Svedlin och Ann-Sofie Smeds-Nylund från Rådet för utbildningsutvärdering. Rådet som verkar i Jyväskylä betjänar skolvärlden med kunskapsunderlag för utvecklingsarbetet.

Toppkompetens har enligt Uljens erbjudit ett värdefullt tillägg i PF:s forskningsprogram i pedagogiskt ledarskap. Fem doktorander i ledarskap har nu på olika sätt kopplats in på det.

Forskningsprogrammet granskar bland annat hur det pedagogiska ledarskapet verkar inom och mellan olika förvaltningsnivåer: det transnationella, nationella, kommunala och skolnivån.

– Vi ser nya mönster och tidigare osedd dynamik. Det visar bl.a. Sara Frontinis komparativa studie mellan Finland och Italien. De strategiska utmaningarna är tydliga bland universitets- och högskolerektorerna vilket kommer fram i Christa Tigerstedts diskursanalys.

Ögonen på Finland

Genom Finlands framgångar i skolfrågor ligger enligt Uljens världens ögon just nu långt på Finland

– Vårt tänkande om hur skolarbetet organiseras och utvecklas följer man noga med i hela världen. I motsats till bland annat Sverige och England, bygger det finländska skolsystemet på en tillitskultur; utvärderingar används inte i kontrollsyfte utan på ett utvecklande sätt.

– Finlands linje är att inte hänga ut enskilda skolor och kommuner offentligt. Lite självkritiskt kan man ändå säga att vi satsat allt dels på en avancerad grundutbildning av lärare och rektorer och en traditionell fortbildning. Vi skall nu arbeta fram en finländsk modell för skolutvecklingsarbete.

– Vi förenar ett "bottom-up" och "top-down" perspektiv. Skolutvecklingsarbetet tar alltså utgångspunkt i de behov och utvecklingsintresse som finns i den enskilda skolan och kommunen och som samtidigt beaktar nationell policy. Våra skolor har sina rutiner för att får saker att löpa men det finns utrymme att tänka över hur och var ett självreflektivt utvecklingsarbete kan ske, säger Rolf Sundqvist.

Som ett exempel nämner han det pågående arbetet med de nya nationella läroplanerna som träder i kraft 2016. Redan nu kan alla som vill kommentera och påverka läroplansarbetet och då projektet Toppkompetens tar slut år 2014, inkorporeras det och resultaten direkt med läroplansprojektet.

– Det är inte bara skolor, kommuner, rektorer och skoldirektörer som påverkas av de nya sätten att se på skolan och skolundervisningen. Fakulteten är sedan en tid inne i en process att söka nya mönster för hur ett utvecklingsorienterat forskningsarbete kan se ut.

– Vi har satt igång en process där vi definierar på nytt hur lärarfortbildning, forskning, skol- och läroplansarbete kan förenas med pågående kvalitetsarbete i kommun och skola, konstaterar Michael Uljens.

TEXT & FOTO: ARI NYKVIST