Meddelanden från Åbo Akademi
   | Meddelanden från Åbo Akademi |
   | Nr 5 | 15.3.2013 |
Meddelandens pärm

Humanistdagarna kommer i år att ha en högklassig irländsk representation med talare från Irland och en Yeats-utställning lånad av irländska ambassaden.

Litteraturen ger skärpa

***BILD***
Anthony Johnson säger att studiet av irländskhet hjälper en att få ett skarpare öga för den finlandssvenska situationen.

• – Jag ville bli paleon- tolog, jag läste kemi, fysik och zoologi. Men under studierna kom jag i kontakt med William Butler Yeats och i honom fann jag den irländska litteraturens särskilda rikedom. Då blev engelska språket och litteraturen mitt område, säger professor i, just det, engelska språket och litteraturen Anthony Johnsson.

Johnson kom i kontakt med en del irländska poeter i Oxford på sjuttiotalet. De sade att de inte riktigt haft något att skriva om innan "the Troubles", det vill säga oroligheterna i Nordirland.

– Faran i den irländska situationen, faran i samhället, under slutet av 1900-talet, ger den irländska poesin en känsla som inte finns på samma sätt i till exempel brittisk poesi från samma tid. Den brittiska är igen mera intresserad av form och hantverk.

– Den irländska kulturen har en stor berättartradition och i den ser man också kärleken till språket.

I tider där det ekonomiska språket, det ekonomiska sättet att skildra världen har blivit det allenarådande kan det tyckas vara svårt att försvara litteraturstudier med att anföra till hur det förbättrar nationens BNP. Trots detta har litteraturen många användbara praktiska funktioner i dagens värld.

– Att studera litteratur lär oss vem vi är, den ger oss ögon att se världen ur många olika perspektiv. Om man nu vill försöka ge motiv i nyttotermer kan man hänvisa till fundamentala aspekter, som intellektuell rörlighet, flexibilitet i tänkandet.

– Litteraturen ger oss verktyg för att förbättra kreativ visualisering av vår värld och vår erfarenhet. Att studera utländsk litteratur ger en nya perspektiv på världen som man annars lätt är blind för. Och det ger samhället tänkare som är flexibla och anpassningsbara. Fenomenet med den keltiska tigern, det vill säga den irländska ekonomiska upphämtningen som uppstod på 70-talet, hänger ihop med att man hade en mängd välutbildade personer som kunde ta sig an väldigt olika uppgifter. Det starka poetiska arvet syns till exempel i Irlands nuvarande president och EU-ledare, Michael D. Higgins, som är poet.

– Och om man talar om den irländska poesin är insikterna som den bjuder i kritiken av den brittiska kulturen att man blir medveten om sig själv, man får ögon för sig själv när man läser den.

Anthony Johnsson säger att den irländska litteraturen, som levt granne med en stormakt, har mycket att säga den postkoloniala forskningen. Irländska poeter och författare som skriver om erfarenheterna av the Troubles, skriver ofta om det indirekt. De skriver inte rakt av om hemskheter utan lyckas skriva på ett sätt som gör att även den som inte upplevt något av det svåra kan förstå vad saken handlar om, på ett personligt plan. Till exempel Seamus Heaney, som vann nobelpriset i litteratur 1995 skrev dikter som helt konkret resulterade i att överbygga fraktionaliseringar i det irländska samhället. (Heaney har nyligen bidragit med en uppsats om "The North Revisited" för en samling som Johnson redigerar.)

– I det irländska sättet att använda språket finns en enorm känslighet. Också i meningen att betoningar kan ha väldigt konkreta följder. Att till exempel uttala ett ord med eller utan "h" kunde under the Troubles ange din religiösa tillhörighet och därför kosta dig livet.

– Och samtidigt som irländsk poesi handlar om just Irland har den anknytning till det allmänmänskliga. Att studera irländskhet hjälper en att få ett skarpare öga för den finlandssvenska situationen.

Anthony Johnson är mycket nöjd med hur Humanistdagarna i år kommer att ta sig i uttryck.

– Det här är rätt storartat. Jag är mycket nöjd glad över den irländska ambassadens generositet att låna oss Yeats utställningen. De sänder också talare. Våra studerande har själva satt igång det här.

W.B. YEATS

• William Butler Yeats (1865–1939) föddes i Dublin. Han anses vara en av den engelska litteraturens mest centrala poeter. Den senare Yeats arbetade både med symboler och mysticism. Han antog rollen av en medeltida poet som skildrade det moderna samhället. Stilmässigt var han en klassisk poet. W.B. Yeats tilldelades nobels litteraturpris 1923.

HUMANISTDAGARNA

• Humanistdagarna Goes Irish / Department Day: ett evenemang som hoppas föra samman hela humanistiska fakulteten med föreläsningar och andra tillställningar. Det är den första Department Day–dagen som arrangerats vid Åbo Akademi. Ämnet engelska språket och litteraturen hoppas att det blir en tradition.

I år är temat Irland och det irländska. Arrangörerna, ämnesföreningen Britannica och Humanistiska föreningen bjuder bland annat på irländsk film, irländsk musik, samt föreläsningar om irländska språket, litteraturen och kulturen.

Evenemanget startar torsdag 21 mars kl 18 med filmkväll och samkväm i Arken. Fredagen den 22 mars med start kl 9.00 erbjuds föreläsningar, storytelling med kaffeservering, en utställning från den irländska ambassaden om W.B.Yeats, med mera. Platsen är Arken aud. Helikon/Parnassos.

Fredagen avslutas med irländsk musik och samvaro på puben The Castle i Åbo.

FÖRELÄSARE FREDAGEN DEN 22 MARS

***BILD***

Stuart McWilliams
Stuart McWilliams är specialist på magiskt tänkande. Håller en föreläsning om Yeats och mysticismen.

Joseph Flanagan
Joseph Flanagan är lingvist med irländska språket och kulturen som specialitet.

John Braidwood
John Braidwood är kulturell och litterär teoretiker. Föreläser om bilder av den nordirländska hungerstrejkaren Bobby Sands.

TEXT & FOTO: MARCUS PREST