Meddelandens pärm

Meddelanden från Åbo Akademi
nr 5     14.3.2008

Åbo Akademi


Meddelandens arkiv
Sök i Meddelanden
Kontakta redaktionen


Aktuellt på ÅA:s webb
Diskussionsforumet
Evenemangskalendern
Meddelanden från ÅA
Sök i ÅA:s webb
Webbmail


Till ÅA:s startsida

Premiär för visuella studier

Översättning, interkulturell kommunikation och polska nya biämnen


Av Helene Holmström
***BILD***
Det nya biämnet visuella studier lär oss att kritiskt granska, tolka och använda bilder. Denna teckning ser ut att fungera men tittar man närmare på bilden ser man att så inte är fallet. Vad är det som är fel?

Varför uppfattas Fazers svarta lakritsfigur som rasistisk? Bland annat denna typ av tankenötter kan man stöta på i visuella studier, ett nytt biämne vid humanistiska fakulteten från och med hösten 2008. Ambitionen är att lära ut bildkommunikation och hur man kritiskt granskar, förstår och använder bilder. Trots att bildkompetens behövs i de flesta branscher och i kommunikationen mellan kulturer, är det få som vet hur seendet och tolkandet av visuell information egentligen fungerar, menar professorn i konstvetenskap Lars Berggren.

– Förmågan att ”se” utvecklades hos våra avlägsna föregångare redan för hundratals miljoner år sedan, medan vårt språk kanske inte är äldre än några tiotals tusen år. Trots det ägnar vi så lite tid åt att studera det visuella.

– Vi kan exempelvis bara uppfatta en liten del av ”verkligheten” genom att avläsa reflekterat ljus inom ett visst frekvensområde. Andra varelser ser andra frekvenser, och andra saker. Fåglar kan se ultraviolett ljus, fladdermössen bygger sina modeller av världen och rummet med hjälp av sin hörsel, säger Berggren.

– Människor uppfattar i regel färger lika oberoende av var de är bosatta i världen, men huruvida en färg upplevs som symbolisk för sorg eller glädje varierar mellan olika kulturer. Det finns många exempel på kulturbundna bildtolkningskonventioner.

Eftersom seendet är så komplext kommer bildvärlden att belysas bland annat ur neurologiskt, psykologiskt, sociologiskt och kulturellt perspektiv under studiernas gång.

– Synen som kanske är vårt viktigaste sinne har fått stor uppmärksamhet i kognitiv psykologi och neurovetenskap. Visuell perception fungerar inte som en videokamera utan är ett intimt samspel mellan inkommande stimuli, minne och förväntningar, konstaterar professorn i psykologi Matti Laine.

– Vad var det egentligen som gjorde att den omstridda figuren på Fazers lakrits uppfattades som rasistisk? Jo, den svarta färgen. Om man experimenterar och gör figuren gul ser den ut som en seriefi gur från Simpsons, och gör man den röd eller vit blir resultatet återigen helt annat, säger Berggren.

Biämnet visuella studier är uppbyggt så att det ska passa för kandidat-, magister- och forskarstuderande vid alla ämnen och fakulteter. Målet är att ge både ”visuell läskunnighet” och analytiska verktyg för forskning inom många ämnen där exempelvis ord och bild samverkar. Kunskaper om visuell kommunikation behövs också på arbetsmarknaden, inom undervisning, informationsförmedling, bildframställning och webbdesign, marknadsföring och företagsprofilering – och inte minst i det interkulturella umgänget.

– Vi pratar ofta om vikten avatt kunna språk, men det är lika viktigt att kunna tolka visuella koder om vi plötsligt sitter vid ett förhandlingsbord i Mellanöstern, säger Berggren.

Kulturledarskapslinje
En annan nysatsning är utbildningen i kulturledarskap som startar denna höst. Linjen är tvärvetenskaplig och riktar sig till personer som vill yrkesarbeta inom kulturbranschen med administration, planering eller ledning av verksamhet.

– Högre krav på professionalisering av kulturyrken har skapat ett behov av utbildningar som ger en tydlig yrkeskompetens, säger Monica Nerdrum, som är studiechef vid humanistiska fakulteten.

Det nya biämnet kulturförvaltning ska ge insikter och kompetens inom ämnen som inte ges vid humanistiska fakulteten. Kursdeltagarna fördjupar sig bland annat i ämnen som redovisning, kulturpolitik och juridik.

– Kulturförvaltning kommer att ingå som obligatoriskt biämne, men i övrigt kan man fritt kombinera ämnen med huvudämnesstudierna. De kan vara litteraturvetenskap, folkloristik, konstvetenskap eller något annat, säger Nerdrum.

***BILD***
– Polskan är ett viktigt språk i EU, säger Monica Nerdrum, studiechef vid humanistiska fakulteten.

Polen viktigt land i EU
En genomgående trend hos de nya biämnena vid HF är att de har en internationell anknytning. Bland annat polskan gör comeback som biämne vid ÅA efter en paus på några år. Polen utgör med sina 38 miljoner invånare och stora yta ett av EU:s mäktigaste länder. Ett specialkunnande i landets språk kan ge extra poäng i arbetsintervjun tippar Nerdrum.

Översättning är ett annat ämne med internationell profil som startade våren 2008. Istället för att studera språk med pedagogisk inriktning kan den som vill lägga grunden för en karriär som översättare av exempelvis facktexter, tv-program och filmer, informationsmaterial eller skönlitterära texter. EU är ett lockande alternativ för många språkintresserade. Fokusen ligger vid översättningsteori och egenskaper hos översatta texter.

– Utbildningen lär också ut hur man använder hjälpmedel som elektroniska ordböcker, stavningskontroller och maskinell översättning. Praktiska översättningsövningar ingår inte i programmet, säger Nerdrum.

HF planerar vidare att låta interkulturell kommunikation växa till ett stort biämne. I dagens globaliserade värld behövs det kunskaper om hur man ska förhålla sig till andra kulturers värderingar, beteenden och attityder.

– Att förstå hur olika folkgrupper kommunicerar blir allt viktigare. Varför inte kombinera det med visuella studier?

Biämnen knepiga
Enligt de nuvarande examensreglerna ska kandidatexamen bli klar på tre år. För att hålla tidtabellen måste de studerande välja biämne redan under det första studieåret, något som har visat sig vara knepigt.

– En av orsakerna är att de nya studenterna översköljs av information vid terminsstarten, och tenderar att koncentrerar sig på huvudämnet. HF kommer att försöka råda bot på problemet genom effektiverad studiehandledning.

Hur skall då en person som kommer direkt från gymnasiet till universitet och inte vet hur den akademiska studiemiljön fungerar hitta rätt i mängden av biämnen? Genom att själv vara aktiv och be den undervisande personalen om råd, menar Nerdrum. På studierådgivningen försöker man i första hand hjälpa studenten att hitta sin framtida bransch och potentiella arbetsuppgifter genom att fråga vad folk gillar att hålla på med.

– Att man tycker om det man gör är mycket viktigt. Studierna löper om man är motiverad, säger Nerdrum.

 

Se även:
Så valde vi våra biämnen