Meddelanden från Åbo Akademi
   | Meddelanden från Åbo Akademi |
   | Nr 5 | 15.3.2013 |
Meddelandens pärm

Debatt


Genomströmningen diskuteras överallt i organisationen, så även i lektorsföreningen vid Åbo Akademi. Vi i lektorsföreningens styrelse vill här bidra till diskussionen med våra synpunkter och förslag till åtgärder.

Var lägga krutet?

***BILD***
Lektorsföreningens styrelse säger sin åsikt om var krutet ska läggas. Från vänster står Lena Marander-Eklund, Mikael Lindfelt, Åke Syysloiste, Mira Karrasch och Johan Werkelin. Annamari Soini saknas i bild.

• Ett nästan djupfryst universitetsindex och ett nytt resultatbaserat finansieringssystem för universiteten har satt genomströmningen överst på dagordningen. Med genomströmning avses antalet examina varje år dividerat med antalet lärare och forskare vid universitetet samt andelen inskrivna studerande som avlägger minst 55 studiepoäng varje läsår.

Situationen vid ÅA är lik den vid andra finska universitet beträffande studietakten (55 sp/läsår): endast en knapp fjärdedel lyckas uppnå målet. När det gäller antalet examina per anställda lärare och forskare hamnar vi tyvärr på en jumboplats bland de finländska universiteten. Positivt sett är detta helt i linje med världens toppuniversitet. Vi har många lärare per studerande, vilket borde innebära möjligheter till både kvalitativt och effektivt utbildningsarbete.

Det finns alltså utrymme för förbättringar. Nästan 10% av akademins budget är från och med 2014 kopplade till kravet om 55 sp/år. Vi måste öka genomströmningen för att inte komma på efterkälken i konkurrensen om basfinansieringen. Med fler studerande som presterar fulla årsverken borde även antalet examina öka som en naturlig följd.

Alla ekonomiska incitament talar för att förbättra genomströmningen. Det är här som krutet ska läggas.

Engagemang, ansvar och förutsättningar

Heltidsstudier omfattar 1.600 arbetstimmar per år. Kurserna pågår under 36 veckor från september till och med maj med två veckors uppehåll runt julen.

Enkel matematik ger att våra studerande har en arbetsvecka på 44 timmar. Att då extraarbeta under terminerna vid sidan av studierna är en omöjlig ekvation. Vi bör vara tydliga: utgångspunkten är att akademiska studier är ett heltidsjobb och schemaläggningen sker därefter. Att individanpassa undervisningen är en omöjlig uppgift för ÅA.

Engagemang och ansvar omfattar även oss som undervisar vid universiteten. En av de möjliga orsakerna till den låga genomströmningen kan vara att de studerande upplever att personalen inte bryr sig. Vi bör se över våra attityder och verkligen beakta att studiemiljön och stämningen bland studerande och personal är viktiga faktorer som påverkar genomströmningen.

En annan orsak kan vara låg motivation eller för svaga studieförutsättningar hos studerande. Vi bör försäkra oss om att de studerande som vi antar kommer att klara av akademiska studier (det bör med andra ord inte vara för lätt att få studieplats) och att de är motiverade.

Det är ineffektivt att använda avhopp som ett slags urvalsprocess, hellre kunde man ta in färre studerande och ha möjlighet att sätta ner energi på de studerande som har färdigheter och tydlig motivation. Striktare antagningskriterier kan även vara en strategi som i längden höjer ÅA:s renommé och nivå.

Ordning och reda

Om vi kräver heltidsstudier och fullt engagemang av våra studerande kan de ställa betydligt högre krav på sina studier än vad de gör idag. Det blir genomförbart bara om antalet utbildningsprogram och studiekombinationer minskas. Det inskränker den akademiska friheten men kan bidra till ett helhetstänkande kring vad utbildningarna ska ge och leda till. Idag är det alldeles för lätt att hoppa mellan olika program och ämnen.

År 2012 hade ÅA nästan 2.700 sökande med första preferensansökan för de sammanlagt 810 studieplatserna. Av dessa studieplatser inleder cirka 650 utbildningen på grundnivå och cirka 200 på magisternivå, men antalet frånvaroanmälda gör att vi inte har riktigt full volym från början. När de som antas ska fördelas på knappt 50 studieprogram och ämnen blir grupperna väldigt små – både en fördel och en nackdel.

Många ämnens personal jobbar hårt för att kunna erbjuda 25 sp grundstudier, 60 sp ämnesstudier och 30 sp fördjupade studier. Därutöver ska de handleda slutarbeten och forskarstudier och vara studievägledare genom egenlärarskapet. De inledande studierna måste därför rent generellt bli mera ämnesöverskridande och utföras blockvis – dock med särskild hänsyn till de professionsutbildningar som inte kan inordnas i ett sådant mera allmänorienterade kandidatprogram. Större intagningshelheter där varje utbildningslinje har en programansvarig och blir kontinuerligt planerad och utvärderad är ett minimikrav för att bringa ordning och reda bland kandidatutbildningarna.

Uppföljning och kvalitet

Grunden för framgångsrika studier läggs redan under det första studieåret och i högre grad än nu borde studieresultaten följas upp. Idag saknas kontroller längs med vägen vilket leder till att många tentamina och kursmoment inte blir slutförda.

Undervisningens kvalitet bör också ses över. Studerande ska kunna kräva engagemang och pedagogisk förmåga av lärarna. Kursutvärdering bör användas och beaktas vid undervisningsplanering.

Kopplingar till arbetslivet och professioner är en aspekt som kunde förbättra undervisningen. Det finns en hel del slumrande resurser vid ÅA, en bland dessa är alumnerna. ÅA borde aktivt gå in för att mera aktivt och systematiskt bygga upp ett fungerande alumninätverk.

Alumner borde engageras i undervisningen och utvecklingen av den, eftersom de kan kopplingen mellan teori och praxis, och vet hur den akademiska kunskapen kan tillämpas i olika expertuppgifter i samhället.

Delaktighet och gemenskap

Fördelen med ämnesvis antagning är att de studerande snabbt får kontakt med den undervisande personalen vid ett ämne och på så vis får åtnjuta den delaktighet och gemenskap de begär. Om vi gör större antagningshelheter med bredare kandidatprogram förlorar vi den här tidiga kontakten. Då ska de första studieåren i stället fyllas med studiegemenskap i form av interaktiva kurser och föreningsverksamhet.

Åbo Akademi har ett för vårt land unikt utbud av studerandeföreningar i form av ämnes-, sport-, hobby- och musikföreningar. Det har de studerande genom tiderna organiserat helt på egen hand och personalens medverkan har ofta inskränk sig till deltagande i årsfester och exkursioner. Om vi går in för ämnesöverskridande antagningar måste vi se till att de studerandes egna föreningar klarar av att ta hand om våra nya studerande.

De studerandes engagemang i sina egna föreningar får då en central roll i universitetets utbildningsuppgift och borde därför organiseras från universitets sida i form av studiehelheter. En styrelsepost i en av kårens föreningar är ofta något som tar mycket tid i anspråk. Åbo Akademi kunde införa ett ämnesblock om 25 sp för de som handhar en tung styrelsepost i till exempel studentkåren. Där kan ingå, förutom uppdraget att arrangera studiesocial verksamhet, olika organiserade verksamheter för föreningsaktiva som ger färdigheter i föreningens ledning och administration.

MATEMATIK

• Vi kan räkna ut prislappen på varje studiepoäng, publikation och examen. En färdig kandidat inbringar Åbo Akademi cirka 12.000 euro och en magister cirka 20.000 euro. För en examensstuderande som avlägger minst 55 sp erhåller aka- demin nästan hälften så mycket som för en färdig kandidat, 5.000 euro – varje år!

Omräknat i euro per studiepoäng får vi cirka 150 euro per studiepoäng på kandidatnivån och cirka 250 euro per studiepoäng på magisternivån. Detta under förutsättning att de studerande avlägger minst 55 sp per år och tar ut sina kandidat och magisterexamina på tre respektive två år. Om kravet på 55 sp inte uppfylls och andelen avhoppare är så hög som 50 procent är tilldelningen istället i storleksordningen 50 och 100 euro per sp för kandidat- respektive magisterstu- dier. Det är stor skillnad på undervisningskvaliteten man kan åstadkomma med de pengarna.

Mira Karrasch
Mikael Lindfelt
Lena Marander-Eklund
Annamari Soini
Åke Syysloiste
Johan Werkelin

Lektorsföreningens styrelse