Meddelanden från Åbo Akademi
   | Meddelanden från Åbo Akademi |
   | nr 17 | 24.11.2011 |
Meddelandens pärm

Markus Norrby doktorerar i experimentell kärnfysik i början av december. Med en bakgrund också i pedagogik och journalistik kretsar hans intresse inte bara kring atomkärnor.

Doktorerande mångsysslare i naturvetenskaper

***BILD***
Det behövs mer pedagogisk forskning kring fysik och andra naturvetenskapliga ämnen i skolan. Då kan vi lättare ta fram nya undervisningsmetoder som till exempel bättre utnyttjar ny teknik och nya medier, säger Markus Norrby (t.h.).

• Kärnfysiker och fem före doktor, ämneslärare och journalist. Som naturvetare är Markus Norrby mer en mångsysslare än många andra på hans institution. Nu disputerar han med en avhandling i experimentell kärnfysik om hur alfapartiklar bildar kluster i atomkärnor.

I samband med sina magisterstudier i fysik, läste Markus Norrby som biämne både pedagogik och masskommunikation med journalistik. Han har arbetat som assistent på institutionen, som gymnasie- och högstadielärare, som vetenskapsjournalist och som lärarutbildare. Och efter fem års forskning i experimentell kärnfysik samtidigt som allt det här, disputerar han 9 december med sin avhandling Alpha-Cluster Structures in Medium Light Nuclei.

– I avhandlingen undersöker jag förekomsten av kluster bestående av två protoner och två neutroner, så kallade alfakluster, i medellätta atomkärnor. Det gör jag med en relativt ny experimentell metod som baserar sig på spridning i omvänd geometri.

Metoden har forskare på ÅA sedan 1980-talet utarbetat i samarbete med ryska forskare i Moskva och senare i USA. Disputanden Markus Norrby har ända från början tilltalats av en mer tillämpad grundforskning och fick direkt efter magisterexamen en möjlighet att delta i ett nytt och intressant experimentellt forskningsprojekt på sin institution. Det är kombinationen av teori och den experimentella och mer praktiska biten som lockar honom och han ser med viss oro på hur grundforskning vid mindre universitet hotas.

– Idag är det några få stora internationella forskningscenter i världen som behöver och får tiotals miljoner i stöd och anslag samtidigt som till exempel allt fler universitet måste lägga ner sina egna mindre forskningsanläggningar i brist på sponsorer och andra anslag. Det är synd att till exempel kärnfysikforskningen koncentreras till sådana stora men få center eftersom det finns mycket kvar att göra också för forskare och intressanta projekt i mindre anläggningar såsom i Åbo, säger Norrby.

Pussel med olika stora bitar

Enligt Norrby behövs en fortsatt naturvetenskaplig forskning på olika nivåer och också till synes enkla och små projekt kan generera stora och viktiga resultat.

– Arbetet med att bygga upp en mer generell teori för hur olika atomkärnor fungerar, släpar efter och nu behöver vi flere olika stora och sorters pusselbitar för att få ihop det hela. I det pusslet är mina egna forskningsresultat hoppeligen en bit, säger Norrby.

Vid sidan av kärnfysik, har han ända sedan studietiden varit intresserad av att vara både lärare och journalist. Därför läste han på ÅA i Vasa både pedagogik och masskommunikation med journalistik som biämnen under sin studietid.

– Att bli lärare har alltid varit ett självklart alternativ för mig. Samtidigt är det viktigt och dessutom kul att popularisera vetenskapen, så därför är en av mina drömmar också att få jobba som vetenskapsjournalist.

Mer pedagogisk ämnesforskning

Norrby var dessutom med då ett nytt resurscenter för lärare i naturvetenskapliga ämnen startades upp för några år sedan, och en uppdaterad ämneslärarfortbildning ser han som något mycket viktigt i dagens skola.

– Det behövs mer pedagogisk forskning kring fysik och andra naturvetenskapliga ämnen i skolan. Då kan vi lättare ta fram nya undervisningsmetoder som till exempel bättre utnyttjar ny teknik och nya medier.

När Meddelanden från Åbo Akademi ber Markus Norrby ge tips om heta aktuella frågor inom kärnfysiken, nämner han fusionskraften och kärnenergifrågor överlag.

– Just nu forskas det bland annat intensivt i hur man bättre kunde utnyttja utbränt kärnbränsle så att det inte skulle vara lika farligt som nu då kärnbränslet inte längre kan användas i ett kärnkraftverk. Det handlar till exempel om acceleratordriven kärnkraft och där hoppas jag att mina egna forskningsresultat kan hjälpa till på ett konkret sätt.

Åtminstone ett år till fortsätter Norrby som fysiklärare på Övningsskolan i Vasa. Något han stortrivs med.

– Men om jag får en möjlighet att delta i något intressant forskningsprojekt utomlands, är det nog ett bra alternativ det med.

TEXT & FOTO: ARI NYKVIST