Meddelanden från Åbo Akademi
   | Meddelanden från Åbo Akademi |
   | nr 17 | 24.11.2011 |
Meddelandens pärm

De tryckta mediernas framtid är oviss. Mediebranschens grundläggande fundament diskuteras just nu över hela världen. Forksningsenheten EDGE vid Handelshögskolan vid ÅA har medieforskning som ett av sina huvudspår.

Tryckt fortfarande relevant

***BILD***
Mediebranschen lever i förändringarnas tid. Ett genomgående tema är ett intensivare samspel, och symbioser, mellan tidigare separata plattformar. Niklas Kiviluoto och Timo Ketonen forskar i mediernas framtid vid forskningsenheten EDGE.

• Att mediebranschen är inne i en omfattande förändringsfas är ingen nyhet. Men det är fortfarande för tidigt att dra långtgående slutsatser om hur landskapet kommer att se ut när den senaste tidens kostnadsförändringar och ny teknologi som lanserats under de senaste åren etablerat sig och rotat sig i våra liv på allvar. De sociala mediernas roll är uppenbart enorm, men exakt vilken roll de spelar och kommer att spela är inte klart. Det som är klart är att tryckta medier står inför ett paradigmskifte.

– Affärsmodellen för dagstidningar har varit densamma i 170 år. Nu kommer förändringen, men vi vet inte hur snabb den kommer att vara, säger Timo Ketonen, som är en av förgrundsfigurerna inom forskningsenheten EDGE vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi.

EDGE är en forskningsenhet med syfte att undersöka affärsmodeller som undergår genomgripande förändringar.

Ketonen är expert på medier efter 18 år i branschen, med fem år inom bankväsendet innan dess. I sin kommande doktorsavhandling med titeln "Disruptive business models in the changing media industry" kommer Ketonen att undersöka konsumenternas mediabeteende och digitalisering samt nya affärsmodeller för såväl etablerade mediaföretag som nya aktörer inom branschen.

Med i EDGE finns också Niklas Kiviluoto som alldeles strax ska disputera. Han har blivit rekryterad till mediaforskningsprojektet; hans närmast liggande arbete inom EDGE är att undersöka hur en mediadag ser ut för människor i olika levnadsskeden: som studeranden, som arbetstagare och som pensionärer.

– Jag kommer att utnyttja en dagboksmodell där ett urval personer bokför sina medievanor där de också svarar på frågor som vad, hur och varför? Vilka medier tar personen del av under en dag? Vilka faktorer påverkar hur mediavanorna ser ut under en given dag? Andra frågor är hur man till exempel kommer till det man fastnar för, säg en nyhet. Är det direkt via tidningens hemsida eller via en länk som någon vän satt ut på Facebook?

– Fas två är att försöka se hur framtiden ser ut. Där används Delfimetoden på ett urval personer inom media och andra företag vars jobb är att försöka förutse och anpassa sig till de förändringar som ligger framför oss.

Till de nya teknologierna som länge diskuterats men som nu används allmänt hör läsplattan.

– Läsplattan är intressant i och med att det är ett sätt för mediabolag att producera innehåll som de kan ta betalt för utan att behöva finansiera en tryckt produkt, säger Ketonen.

– Men samtidigt påstår jag att den tryckta produkten definitivt har en framtid. Frågan är hur den framtiden kommer att se ut. Men det är alldeles klart att tryckt fysiskt material har en speciell känsla, tidskrifterna kommer förmodligen att leva längre än dagstidningarna i tryckt format.

Enligt Ketonen har det också visat sig att unga människor värdesätter den tryckta produkten mera än man kanske anat.

– Och här kan man kanske nämna Rovios Peter Vesterbacka kommentar. Han säger att för Rovio är en tryckt produkt lika intressant som en digital, förutsatt att den säljer. Därför säljer Angry Birds även i kokboksformat.

– Men vad gäller dagstidningarna säger en del att dagstidningens tid är över imorgon medan andra säger att det kommer att ta en generation, det vill säga 20 år innan fältet förändras radikalt.

– Å hela taget betyder det att finansieringsmodellerna måste ses om. Vad gäller finländska dagstidningar har annonser gett 55 procent av intäkterna medan prenumeranterna står för 45 procent. Vad gäller tidskrifter kommer upp till 85 procent av intäkterna från prenumeranter. Men nu har papperskostnaderna stigit och distributionskostnaderna stigit ännu mer. Dessutom tillkommer år 2012 en moms på 9 procent vilket ökar trycket på den gamla affärsmodellen.

Varför vill du forska och doktorera just nu?

– Jag har en karriär bakom mig med fem år inom banking och 18 år i mediabranschen. Det är rätt tid att lära sig något nytt nu. Jag har dessutom varit verksam inom mediebranschens forskningsstiftelse (Viestintäalan tutkimussäätiö) och är intresserad av forskning och utveckling.

Hur mycket har det här att göra med att mycket rör på sig inom mediabranschen just nu?

– Det är naturligtvis det som ligger bakom. Jag tänker mig bli klar med min doktorsavhandling 2013–2014.

Niklas Kiviluoto, vad är det som motiverar dig att arbeta med det här ämnet?

– Handelshögskolan vid Åbo Akademi har inte tidigare sysslat med mediaforskning, fältet är alltså nytt. Och branschen är mycket intressant, den berör ju allt.

INNOVATIONSTÄVLING

• Innovationstävlingen   ink INK, som lanserats av Mediebranschens forskningsstiftelse (Viestintäalan tutkimussäätiö) erbjuder 100 000 euro för den bästa innovationen för utvecklandet av tryckt media.

Tävlingsidéerna kan till exempel handla om en ny typ av reklam, en mobil tillämpning, webbtjänst, något som kopplar till ett företags aff ärsmodell, förvärvsstrategi, en process eller till en fysisk produkt. Poängen är att idén ger tryckbranschen nya möjligheter att fungera framgångsrikt.

– Idag används tryckteknik till många andra områden än till att trycka tidningar. Man kan även använda trycktekniken till att framställa batterier, elektronik och skärmar. Med digital inkjet-teknologi kan man "skriva ut" bakelseprydnader, tredimensionella föremål och till och med mänskliga reservdelar, säger Helene Juhola från Mediebranschens forskningsstiftelse.

Läs mer och anmäl dig till tävlingen på www.vkl.fi/thinkink


DELFIMETODEN

• En av de första formaliserade metoderna inom den moderna framtidsforskningen. Metoden innebär att en panel av experter upprättas och dessa besvarar sedan var och en för sig ett antal frågor. Svaren sammanställs anonymt, och experterna har sedan möjlighet att ändra sina bedömningar i ett antal omgångar. Avsikten är att man, utan att vissa experters auktoritet inverkar för mycket på de övriga, skall komma fram till en gemensam ståndpunkt – en konsensus – alternativt tydligt kunna urskilja grundvalen för olika bedömningar.
Källa: Nationalencyclopedin

TEXT & FOTO: MARCUS PREST