Meddelandens pärm

Meddelanden från Åbo Akademi
nr 8     7.5.2007

Åbo Akademi



Till ÅA:s startsida

Dialekterna utvecklas kontinuerligt

FL Viveca Rabb disputerar i svenska språket om förändringar i Kvevlaxdialekten


Av Michael Karlsson
***BILD***
– Jag ville undersöka en språkförändring, som jag redan på förhand visste att är på gång, för att få reda på hur den går till och hur omfattande förändringen tycks vara, säger Viveca Rabb, som disputerar i svenska.

För dialekter finns det språkregler precis som för standardsvenskan, och de utvecklas och förändras kontinuerligt. I österbottniska dialekter händer det till exempel ganska mycket just nu.

Den 25 maj disputerar FL Viveca Rabb i svenska språket på avhandlingen Genuskongruens på reträtt. Variation i nominalfrasen i Kvevlaxdialekten. Hon har studerat hur grammatiskt genus används, och också hur bl.a. ålder, utbildning och mobilitet påverkar språket.

– Jag ville undersöka en språkförändring, som jag redan på förhand visste att är på gång, för att få reda på hur den går till och hur omfattande förändringen tycks vara. Man kan säga att det är en sociolingvistisk undersökning, jag relaterar vad informanterna säger till sociala faktorer, säger Rabb.

Att Viveca Rabb valde att göra undersökningen i Kvevlax – en del av Vasas grannkommun Korsholm i Österbotten – beror på att hon själv kommer från byn Koskö i Kvevlax.

– Det gjorde forskningen ännu mer intressant för mig, och det var också till stor hjälp då jag träffade mina informanter, 36 personer två gånger var. Antingen kände de mig, eller så kände de min familj på något sätt, och jag tror att det därför var lättare för dem att öppna sina hem för mig.

En del av informanterna hade redan funderat mycket på sitt språk och hade bestämda uppfattningar om dialekten.

– Vissa var säkra på sin sak och sade också ”ja, de yngre vet ju inte vad det heter”, ler Rabb.

– Det var både äldre och yngre personer som hade språkintresse och som tidigare hade funderat på inte bara vad de säger utan också hur de säger det. Men andra hade inte tänkt så mycket på det, och de behövde få mera exempel för att förstå vad jag frågade.

Fler genusalternativ
I standardsvenska är grammatiska genus mer begränsade än i många dialekter. I Kvevlax pratar man till exempel om hande bilin (maskulinum), honde såjen (femininum) och hede eple (neutrum).

– I standardsvenskan används bara den eller det, men i dialekter är standardsvenskans den-ord uppdelade i han och hon. Så var det förr i alla varieteter av svenskan, säger Rabb.

– Jag frågade informanterna till exempel om de säger hande bilin eller honde bilinden där bilen på standardsvenska – och ibland svarade de väldigt spontant och helsäkert, men andra ord fick de fundera mera på. För vissa ord trodde de att de använde båda alternativen.

Rabb frågade om sammanlagt 128 dialektord, och de flesta av dem har varit femininum.

– Många av de orden har nu blivit maskulinum i stället, speciellt hos de yngre informanterna. När jag själv gick i gymnasiet minns jag att jag märkte att jag inte var så säker på genus för alla ord, och det tyckte jag att var väldigt konstigt, säger Rabb.

– Också vissa varianter av pronomen började jag själv aldrig använda överhuvudtaget. Det finns till exempel både miin och men – miin klocko och men bil – och också eron och eran. Själv använde jag bara ena alternativet och visste inte när det andra passade in.

Hur kan man då egentligen veta vad som är han och hon?

– Det finns flera olika saker som ger ledtrådar till vilket genus ett ord har, och de kan överlappa och förstärka varandra. Om det finns flera ledtrådar som tyder på samma sak, så är det större sannolikhet att ett ords genus hålls kvar genom åren och inte förändras. Substantivböjningen är till exempel en sak som är mycket viktig för vilket genus man väljer.

Olika böjning är det till exempel på ord som slutar med -en och -in.

– Det är eventuellt lättare att förstå att ordet handen är femininum och bilin maskulinum, eftersom honde handen sluter med -en, inte -in. Men i vissa av byarna jag undersökte säger man både handin och bilin, och i de dialekterna används hon inte lika mycket som han, det senare har tagit över i högre grad. Det har skett en utjämning först på substantiv och sedan på pronomen.

Andra förändringar
I vissa dialekter i Österbotten (t.ex. i Pedersöre) kan också adjektiven kongruera med substantivens genus, men så är det inte längre i Kvevlax.

– En annan förändring verkar ske på diftonger. På vissa orter säger man till exempel heim i stället för hem och fåor i stället för for, alltså två vokaler i samma stavelse, men det tycker jag verkar försvinna lite grann hos yngre människor, säger Rabb.

Ett annat exempel på att dialekterna närmar sig standardsvenskan är att bestämd form inte längre används lika mycket.

– Förr var det väldigt vanligt i dialekter att man frågade till exempel vill du ha saften? när någon kom på besök, och där har man ju inte bestämd form i standardsvenskan. Men jag tror att det här på sikt kanske kommer att försvinna.

Sociala faktorer
I Kvevlax pratar ungefär 90 procent av befolkningen svenska, i hela Korsholm 75 procent och i Vasa 25 procent.

Viveca Rabb kunde konstatera att vissa sociala faktorer påverkar språket.

– Det var tre variabler som jag inte kunde skilja på: informanternas ålder och utbildning, och också mobiliteten, alltså huvudsakligen då om de pendlar mellan hemmet i Kvevlax och arbetet i Vasa. Tillsammans har de här sakerna samband med hur de använder genus, de håller sig inte lika nära de egna byarnas dialekter. Kön däremot spelar ingen roll, och hemby har betydelse ibland, ibland inte.

I Österbotten har man ju länge tittat mycket på svensk tv. Har det påverkat dialekterna?

– Det är svårt att säga. Det kan hända att man i Österbotten har tagit in många nya ord från Sverige, ord som har varit ”coola” för tillfället och som inte används lika mycket i södra Finland. Men däremot är jag inte lika säker på att det har skett något i uttalet eller grammatiken.

Viveca Rabb skulle gärna fortsätta forska i dialektförändringar, för det finns ännu mycket som kunde undersökas.

– En sak som kunde vara intressant är att undersöka dialekten i Vasa. Det vet jag inte om någon har gjort ännu. Det verkar finnas några olika Vasadialekter, och man kunde kolla hur utbredda de är och var de som använder dem bor. Och i vilken mån påverkar språket i Vasa yngre i Korsholm?