Meddelandens pärm

Meddelanden från Åbo Akademi
nr 8     10.5.2004

Åbo Akademi


Meddelandens arkiv
Sök i Meddelanden
Kontakta redaktionen


Aktuellt på ÅA:s webb
Diskussionsforumet
Evenemangskalendern
Meddelanden från ÅA
Sök i ÅA:s webb
Webbmail


Till ÅA:s startsida

Nya språklagen testas

Med Språkbarometern mäter IFS hur lagen efterföljs


Av Ari Nykvist
***BILD***
Några flyktvägar vare sig på finska eller svenska handlar det inte om i Språkbarometern den här gången konstaterar forskaren Kjell Herberts på IFS.

Har finskspråkiga i Korsholm samma uppfattningar om och attityder till språk och kommunens service på eget modersmål som svenskspråkiga till exempel i Karleby? Hur upplever svensk- och finskspråkiga invånare i Borgå och Jakobstad tvåspråkigheten i sin hemstad? Hur bra följer kommunerna och olika myndigheter i praktiken den nya språklagen? Det är några av de många frågor Språkbarometern ska svara på.
   Det är första gången både svensk- och finskspråkigas åsikter om och erfarenheter av språklig service och tvåspråkighet undersöks på det här sättet. Redan i juni kan Institutet för finlandssvensk samhällsforskning (IFS) presentera de första resultaten från en stor enkät bland 3 500 invånare i elva olika tvåspråkiga kommuner.
   - Jag blev häromdagen stoppad av polisen som på svenska bad mig blåsa i en alkometer. Trots att jag svarade på finska, fortsatte han tala svenska. Det kändes inte bra.
   Så skriver en av de finskspråkiga respondenterna i undersökningen som utfördes i mars. Språkbarometern ska nämligen både ge sifferdata och fritt formulerade åsikter, beröm och klagomål på den språkliga servicen i tvåspråkiga kommuner.
   - Språkbarometern, den första specialbarometern vi har gjort, är ett instrument för att mäta hur bra den nya språklagen efterföljs i praktiken och vad de som bor i olika sorters tvåspråkiga kommuner egentligen tycker och tänker om att höra till en svensk eller finsk minoritet i sin kommun, säger forskaren Kjell Herberts på IFS vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten i Vasa.

Språklig servicegaranti
Språkbarometern är en del av projektet "Språkförbindelser i förvaltningen" som ska ta fram nya modeller för hur en kommun eller samkommun genom språkförbindelser, en sorts servicegaranti, kan uppfylla sin skyldighet att rättvist betjäna både svensk- och finskspråkiga invånare.
   Det är Kulturfonden, justitieministeriet och kommunförbundet som driver projektet medan Språkbarometern i första hand bekostas av Kulturfonden.
   I den nya språklagen stipuleras entydigt att regeringen i slutet av varje mandatperiod ska avge en rapport till riksdagen om hur språklagen har tillämpats i praktiken och Språkbarometern är ett sätt att åtminstone till vissa delar uppfylla det kravet.
   - I en del svenska kommuner med en liten finsk minoritet, kan de finskspråkiga ha samma problem och utmaningar som vi svenskspråkiga känner igen i kommuner med stark finsk majoritet. Att synliggöra även de här invånarnas ofta bortglömda situation kan öka förståelsen för en minoritets villkor både bland finskoch svenskspråkiga. Därför har vi skickat frågeformulär bl.a. till finskspråkiga i Korsholm, Kimito, Pernå och Ekenäs och till svenskspråkiga i Karleby, Åbo, Lappträsk, Lojo och Esbo.

Alienerad minoritet?
Enligt Herberts ska en del av frågorna även svara på hur mycket de som hör till en finsk- eller svenskspråkig minoritet i en kommun med en mycket stark språklig majoritet är med i det sociala umgänget, hur de identifierar sig med kommunen och om de känner sig alienerade.
   - Vi vill även veta hur flexibla tvåspråkiga invånare riktigt är. Många kanske automatiskt och utan problem byter språk i olika situationer och har därför svårt att helhjärtat ställa sig bakom de ibland rätt högljudda kraven på bättre språklig service.
   Speciellt i en del tvåspråkiga kustkommuner, har svenskspråkigheten gamla anor och nya t.ex. finskspråkiga inflyttade kan känna sig förfördelade och utan representation eller stödtrupper. Samtidigt upplevs kanske en del äldre svenskspråkiga tjänstemän som allt för enspråkiga.
   - De enspråkiga har inget val, medan tvåspråkiga kan vara flexibla. I Språkbarometern är det därför viktigt att även de enspråkigt finska eller svenska invånarna får komma till tals och säga hur de har det.

***BILD***
Kortet som skickades ut till alla som deltog i Språkbarometern uppfattas av några svenskspråkiga som alltför provocerande medan finskspråkiga i allmänhet tycker att kortet är roligt.
   Av de 3 500 formulär som skickades ut i början av mars, returnerades direkt hela 55 %. Det är numera en rätt hög svarsprocent. Finskspråkiga svarade lika ivrigt som svenskspråkiga och ovanligt många respondenter har skrivit egna kommentarer med besk kritik, önskemål, klagomål och beröm.
   - Kommunerna vill i konkreta termer veta var den språkliga servicen i praktiken brister och hur invånarna upplever servicen. I slutet av sommaren ska vi därför åka runt till kommunerna och presentera de kommunvisa resultaten och den 30 september på ett seminarium i Kommunernas hus i Helsingfors presenteras, analyseras och diskuteras sedan alla resultat tillsammans, berättar Kjell Herberts.

Guldgruva för forskare
Den stora databasen med enkätresultaten kombinerad med resultat från tidigare Barometrar, står så småningom till olika forskares tjänst.
   Det breda och omfattande materialet ger möjlighet till många nya infallsvinklar på tvåspråkighet och språklig service. Intresserade forskare vid Åbo Akademi kan redan nu kontakta Kjell Herberts.
   Förra hösten gav justitieminister Johannes Koskinen för sin del grönt ljus för projektet "Språkförbindelser i förvaltningen" och var mycket intresserad av planerna på en permanent språkbarometer. Justitieministeriet har på olika sätt backat upp både projektet och Språkbarometern och Herberts tror därför på en fortsättning.
   - Hösten 2006 planerar vi en ny Språkbarometer. Då borde vi kunna se om den språkliga medvetenheten och servicenivån i kommunerna har förbättrats i enlighet med den nya språklagen. Men vi hoppas att justitieministeriet i fortsättningen kan ta det ekonomiska ansvaret för Språkbarometern eftersom den ju är av ett stort nationellt intresse för båda språkgrupperna.