Meddelandens logotyp Nr 3   22.2.2002

 

Svenskt i Finland - finskt i Sverige

Finlandssvensk etnicitet

Det finlandssvenska syns på många sätt i kvinnors livshistorier.


Av Peter Sandström

***BILD***
- Mycket av det finlandssvenska kommer till uttryck mellan raderna i livsberättelserna, säger forskare Kristin Mattsson.

Hur uttrycks finlandssvensk etnicitet i finlandssvenska kvinnors livshistorier?
   Detta är något som PM, forskare Kristin Mattsson vill klarlägga i sin forskning inom projektet Svenskt i Finland - finskt i Sverige. Mattsson jobbar inom delprojektet Etnicitet och kön. Konstruktionen av etnisk identitet och kön i svenska och finländska kontexter.
   - Min utgångspunkt är berättelser ur det unika materialet i samlingen Kvinnoliv i Svenskfinland, berättar Kristin Mattsson, som är sociolog.
   Livshistorierna, som samlades in åren 1995- 1996, är sammanlagt 130 texter i vilka finlandssvenska kvinnor berättar om sig själva och sina liv på ett sätt som de själva väljer.
   - Det intressanta är nu att se bl.a. hur de skriver om det finlandssvenska och i vilka sammanhang detta tas upp, noterar Kristin Mattsson.
   Eftersom de berättande kvinnorna inte explicit ombetts beskriva det finlandssvenska i det skede när materialet samlades in ställs analysen i det nu aktuella sammanhanget inför speciella villkor. Tolkningen kan inte utgå från frågan "vad är finlandssvenskhet för den som berättar", utan snarare från hur skribenterna tar in det finlandssvenska i sina berättelser.
   - Analysen är kvalitativ, mycket av det finlandssvenska kan komma till uttryck så att säga mellan raderna.
   Det finlandssvenska uttrycks bl.a. i form av känslor, i beskrivandet av traditioner, i redogörelser för dagliga praktiker osv.
   - I analysen kombinerar jag ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på kön och etnicitet med den narrativa karaktären på livshistoriematerialet, berättar Kristin Mattsson.
   - Det är alltså inte enbart texten i sig som är väsentlig, utan också hur jag som forskare tolkar den. Detta innebär att syftet inte är att ta reda på hur det verkligen var i de tider som beskrivs - att s.a.s. kontrollera vad som är riktigt eller inte. Det väsentliga är istället att se på innebörden i det som kvinnorna berättar om finlandssvenskhet, konstaterar Kristin Mattsson.
   Hon iakttar materialet både på djupet och bredden: fem-sex hela livshistorier analyseras mera ingående, och analysen kompletteras med citat om finlandssvenskheten ur många av de andra livshistorierna.

Livets vändpunkter
Många av skribenterna problematiserar inte sin etniska tillhörighet, det finlandssvenska uppfattas kanske som så naturligt att det inte ses som något speciellt i livet.
   - Det kan vara lättare att finna ord för det som skiljer åt än för det som uppfattas som norm, konstaterar Kristin Mattsson.
   - Exempelvis berättelser om barndom, vändpunkter och möten med andra formar därför teman med vars hjälp etniciteten synliggörs och ifrågasätts. Livshistorierna innehåller ofta berättelser om vändpunkter i livet, t.ex. flyttningar, giftermål, att bilda familj eller byta arbete.
   I flera berättelser beskrivs det finlandssvenska som något trångt, som exemplifieras av bl.a. uppfattningen av det finlandssvenska som ett litet samhälle, men också av känslor kring trygghet, gemenskap, fördomsfullhet och inskränkthet. Dessa uppfattningar kan bli aktuella t.ex. i samband med flyttning till en större ort, vid giftermål över språkgränsen osv.
   Både kön och klass är ofta synliga i beskrivningar av det finlandssvenska, menar Kristin Mattsson. Kön finns med som markör i skribentens förståelse av skillnader mellan olika etniska grupper, och det finlandssvenska beskrivs ofta via klass, i synnerhet en borgerlig medelklass.
   - I diskursen om den finlandssvenska medelklassen ingår maskulina och heterosexuella normer. Det finns kopplingar mellan kön, etnicitet och klass inom den finlandssvenska minoriteten i Finland, säger Kristin Mattsson.

Fem delprojekt
Syftet med hela projektet Etnicitet och kön är att studera hur etnisk identitet skapas med beak-tande av kön/genus i svenska och finländska sammanhang. Centrala frågeställningar är hur finskt och svenskt skapas i både Sverige och Finland, samt vad kön betyder i sammanhanget.
   Meningen är att projeket ska bidra till den internationella diskussionen om sambanden mellan etnicitet och kön utgående från svenska och finländska kontexter.
   Projektet är uppdelat i fem delprojekt. Utöver Kristin Mattsson medverkar sociologen, PhD Östen Wahlbeck (med arbetsrubriken Transnationalism och IT), historikern, FD Ann-Catrin Östman (Manlighet och jord), docent Gunilla Bjerén, Stockholms universitet, centrum för kvinnoforskning (Finnmarkens barnbarn och barnbarnsbarn) samt prof. Harriet Silius, Åbo Akademis institut för kvinnoforskning.
   Silius, som fungerar som projektledare, forskar själv inom ett delprojekt med arbetsnamnet Finlandssvenskheten som distinktion.