Familjeskolan hjälper föräldrar
och barn att klara vardagslivet


Av Ari Nykvist

***BILD***
Forskare Eeva-Liisa Salmi undersöker vilka effekter familjeskolan har.

Allt fler föräldrar och barn borde gå i en speciell skola för att klara familje- och vardagslivet. För att överhuvudtaget orka med varandra, sig själv och omgivningen.

Familjeskola är ett nytt sätt att hjälpa familjer med barn som har olika anpassningssvårigheter och beteendeproblem som föräldrarna utan hjälp inte längre klarar av. Till Finland kom familjeskolan från England för drygt ett år sedan och nu undersöker forskaren Eeva-Liisa Salmi på Institutionen för utvecklingspsykologi (IUP) i Vasa om familjeskolan verkligen hjälper även finländska småbarnsfamiljer i kris.
   När en ung familj splittras efter t.ex. en äktenskapskris blir det fortfarande oftast mamman som i praktiken ensam får ta hand om barnet. Antalet ensamstående unga mödrar som efter en tid inser att de inte utan hjälp klarar av att uppfostra sitt barn har stadigt ökat de senaste åren.
   En del av orsakerna till de akuta problemen är bl.a. osäkra arbetsplatser och allt tidigare skils-mässor som båda allt oftare leder till byte av boendeort och uppväxtmiljö. Men även hårdare effektivitetskrav och karriärbehov på arbetsplatsen och en ökad allmän osäkerhet om vad som är rätt och fel i barnuppfostran kan medföra problem.
   Ofta handlar det om mycket svåra och tunga situationer med hyperaktiva barn som har stora beteende- och anpassningsproblem, men även om andra odiagnosticerade barn med olika sorters beteendesvårigheter. De flesta av barnen är pojkar, men under de senaste åren har andelen flickor som behöver hjälp snabbt ökat.
   - De barn som går i familjeskola är i åldern 3-6 år eftersom det är viktigt att så tidigt som möjligt göra något åt problemen. Om man inte genast tar itu med problemen, kan de hos barnet senare leda till allvarliga beteende och läs- och skrivsvårigheter redan i lågstadiet.
   - Men familjeskola är inte en terapiform, utan en konkret skola där både barnet och föräldern lär sig vardagslivets och uppfostringens grundregler, poängterar Eeva-Liisa Salmi på IUP.

Vardagslivet i fokus
I familjeskolan lär sig både barnet och föräldern helt enkelt hur man ska uppföra sig och känna sig mer säker som barn och förälder, vilka gränser och regler som föräldern måste få barnet att förstå, att visa respekt både för varandra, andra och olika föremål t.ex. på daghemmet och att veta vad som krävs och kan krävas av ett barn och en ung förälder i vardagslivet. Både barnet och föräldern får hemläxor och uppgifter och hela undervisningen sker på ett mycket konkret och praktiskt plan. Barnet lär sig bl.a. att leka tillsammans med andra barn och föräldern att använda rimliga straff och belöningar och att undvika negativ kommunikation i vardagsslitet.
   Det är alltid föräldern som frivilligt tar initiativet till att gå i familjeskola med sitt barn. Undervisningen sker i en skild barn- och föräldragrupp en gång i veckan med högst fem deltagare per grupp. Efter totalt tio kvällar, brukar de flesta familjer klara av att fortsätta sitt vardagsliv på egen hand.
   Grundmodellen till familjeskolan kommer från Cambridge University i England och introdu-cerades i Helsingfors på finska hösten 1999.
   I vår inleds den fjärde familjeskolan i Helsingfors, och i år startas nya familjeskolor bl.a. i Jyväskylä och Kotka.
   - Behovet av familjeskola är stort och t.ex. i Åbo och Vasa finns det även svenskspråkiga familjer som kunde ha hjälp av en familjeskola.
   Men än så länge finns det för få ledare, hittills har endast en svenskspråkig assistent varit med och lärt sig att leda en familjeskola. Om Penningautomatföreningen, som finansierar försöket med familjeskola, och t.ex. familje- och barnrådgivningen i Vasa eller Åbo är med på noterna kunde skolan säkert ganska snabbt utvidgas även till de orterna.

Vilka är effekterna av familjeskolan?
Eeva-Liisa Salmi har nyligen inlett ett större forskningsprojekt kring effekterna av familjeskolan. Det är fråga om en evaluerande undersökning både före och efter att barnet och föräldern varit med i familjeskolan.
   De preliminära resultaten från intervjuenkäten före familjeskolan visar att föräldrarna är mycket positivt inställda till familjeskolan och att de efterlyser konkret hjälp med att klara av sin egen osäkerhet som småbarnsförälder med ökande krav och otrygghet i samhället. Antalet avhoppare under de tre skolor som hittills har hållits har därför varit mycket litet. Men föräldrarna inser också nyttan av Salmis undersökning.
   - Ingen har tackat nej till att vara med i undersökningen, konstaterar Eeva-Liisa Salmi.
   De som vill gå i familjeskola är överhuvudtaget högmotiverade, kommer gärna till skolan och är tacksamma av att få prata av sig "skammen" över att inte räcka till som förälder.
   - Min forskning strävar efter att utveckla och förbättra den finländska formen för familjeskola. I dagarna publicerar MBD-förbundet, som står bakom skolan, en handbok för föräldrarna och resultaten av mitt forskningsprojekt ska så småningom synas även i den boken, berättar Eeva-Liisa Salmi.
   - Och så hoppas jag och min handledare prof. Helena Hurme förstås att det hela ska leda fram till en hygglig doktorsavhandling om några år.