Meddelanden från Åbo Akademi
   | Meddelanden från Åbo Akademi |
   | nr 7 | 19.4.2013 |
Meddelandens pärm

IN MEMORIAM


Johan Reuter 1929–2012 och Bo-Jungar Wikgren 1927–2013

***BILD***
Professorerna Bo-Jungar Wikgren och Johan Reuter på Husö biologiska station, 1989.

• Institutionen för biovetenskaper har under de senaste månaderna drabbats av två sorgebud, då emeritus- professo- rerna Johan Reuter och Bo-Jungar Wikgren inom en kort tidsrymd avlidit.

Professor Johan Reuter (27.4.1929– 2.11.2012) växte upp i Helsingfors, och blev student från Svenska Normallyceum 1948. Han studerade zoologi vid Helsing- fors universitet, blev FK 1956, FL och FD 1963 på avhandlingen "The internal concentration in some hypotichous ciliates and its dependence on the external concentration". Han arbetade under 1950-talet både som lärare vid Brobergska samskolan, och som timlä- rare och assistent i zoologi vid Helsing- fors universitet. Johan Reuter speciali- serade sig på fysiologisk anpassning hos ciliater i hällkar (arbetet utfördes både i fält och genom experiment). Han utförde dessa studier både vid Tvärminne zoolo- giska station på Hangö udd och vid nors- ka västkusten på Biologisk Stasjon i Es- pegrend utanför Bergen.

1962–71 var Johan Reuter assistent vid institutionen för biologi vid Åbo Aka- demi, och verkade som biträdande pro- fessor i allmän biologi från 1971 till sin pensionering 1992 (1990– 92 som t.f. professor). Han utförde sitt mest centrala värv vid Åbo Akademi som inspirerande och omtyckt lärare och forskare i fysiologi, med fokus på ämnesomsättning hos möss och råttor.

Johan Reuter hade ett flertal uppdrag inom Åbo Akademi; medlem av styrelsen för Stiftelsens för Åbo Akademi Forskningsinstitut 1980–89, föreståndare för institutionen för biologi 1990–92, dekanus för matematisknaturvetenskapliga fakulteten 1990–91, och medlem av styrelsen för Åbo Akademi 1990–91.

Han pensionerades 1992, och kom sedan att ägna sig åt populärvetenskapligt författande (bland annat en uppskattad serie essäer i Åbo Underrättelser) och skärgårdssegling. Johan Reuter efterlämnade fru Maria, även hon verksam som uppskattad lärare vid institutionen för biologi under många år, fyra söner och många barnbarn.

Professor Bo-Jungar Wikgren (28.2.1927–30.1.2013) föddes i Karis och blev student från Svenska Normallyceum i Helsingfors 1945. Han blev FK vid Helsingfors universitet 1951, FL 1954, och FD 1957 på avhandlingen "Osmotic regulation in some aquatic animals with special reference to the influence of temperature". Han verkade vid Tvärminne zoologiska station, där hans forskning främst rörde bandmaskar (cestoder; parasiter) och fysiologi hos fisk, och var t.f. kursassistent 1948–52 samt 1954.

1952–53 var Bo-Jungar Wikgren anställd som fiskeribiolog vid Fiskeristiftelsen i Finland, och forskare vid lantbruksstyrelsens byrå för fiskeriundersökningar 1954–57. Han var docent i zoologi vid Helsingfors universitet 1956–62. 1957 utnämndes han till biträdande professor i allmän biologi vid Åbo Akademi, som från att ha erbjudit sporadiska kurser inom bioblocket (zoologi, botanik), inrättade biologin som formellt läroämne.

Från 1967 till sin pensionering 1990 var Bo-Jungar Wikgren professor i allmän biologi vid Åbo Akademi. Han var på många sätt en föregångare i Finland vad beträffar biologin som vetenskapsområde. Han ville inte se gränser mellan zoologi, botanik och genetik, utan han valde att kalla ämnet "allmän biologi" med inslag av de traditionella inriktningarna och med flera nya uppslag, som senare kom att leda till inriktningar i cell- och molekylärbiologi respektive ekologi och miljövård (miljöbiologi).

1959 var Bo-Jungar Wikgren med om att inrätta Husö biologiska station på Åland, där han som föreståndare vistades med sin familj över 20 somrar fram till 1981. 1963, då Finska Vetenskaps- Societeten firade sitt 125-årsjubileum, inrättades Parasitologiska institutet, nuvarande laboratoriet för akvatisk patobiologi vid Åbo Akademi, med Bo-Jungar Wikgren som föreståndare till 1980. Han initierade även "the Scandinavian Society of Parasitology", och var dess första ordförande. Han grundade Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi och Tidskriften Skärgård.

Bo-Jungar Wikgren var föreståndare för institutionen för biologi fram till sin pensionering 1990, och verkade som dekanus för matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi 1969–72 och 1979–81. Strax innan sin pensionering ledde han arbetet med planeringen av biologins nya utrymmen i BioCity.

Efter pensioneringen ägnade Bo- Jungar Wikgren mycket tid åt att sammanställa boken "Biologins historia. Allmänt och i Finland" (1995), och han deltog aktivt i den vetenskapshistoriska debatten. Han var ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten sedan 1965. Bo-Jungar Wikgren efterlämnade fru Karin, tre barn och tre barnbarn.

För biologerna vid Åbo Akademi, numera vid institutionen för biovetenskaper, var professorerna Bo-Jungar Wikgrens och Johan Reuters banbrytande insatser fundamentala: Utan deras pionjäranda och uppoffrande insatser för strukturen, forskningen under devisen "låt alla blommor blomma", undervisningen där det var en självklarhet för dem att undervisa på alla nivåer, och för studenternas välbefinnande, skulle biologin som mångfacetterat vetenskapsområde vid ÅA inte ha den starka profil vi har idag. Biologin vid Åbo Akademi har förlorat sina pionjärer, och vi står i stor och djup tacksamhetsskuld till dem.

ERIK BONSDORFF
Student för, kollega till och vän med både Johan Reuter och Bo-Jungar Wikgren.

FOTO: TORE LINDHOLM