Meddelanden från Åbo Akademi
   | Meddelanden från Åbo Akademi |
   | nr 5 | 15.3.2013 |
Meddelandens pärm

Se hit du som är nyfiken på hur världen fungerar! Fjolårets succé vetenskapsaftonen Undra! får en fortsättning. Allt det du undrar över, stort som smått, kan få ett svar om du ställer dina frågor till ÅA:s experter.

Undra! är tillbaka

***BILD***

• Vi har samlat en expertpanel på fem ÅA-forskare. Alla representerar olika vetenskaps- områden – områden som rymmer oändligt många frågor. Du får ställa dem!

Sänd dina frågor till undra@abo.fi eller gå in på www.abo.fi/undra och fyll i blanketten där. Du kan också sända frågor per post till Åbo Underrättelser / Dan Lolax, PB 211, 20101 Åbo. Du får vara anonym, till exempel bara skriva ut ditt förnamn, men om du kan tänka dig att ställa din fråga själv på plats den 18 april ska du komma ihåg att bifoga dina kontaktuppgifter.

Man får ställa frågor till panelisterna fram till den 28 mars 2013. Så många frågor som möjligt får ett svar på vetenskapsaftonen Undra! torsdagen den 18 april kl. 18.00 på Kåren, Tavastgatan 22, Åbo. Frågor och svar hittas senare också på webben.

Det är Åbo Akademi och Åbo Underrättelser som tillsammans vill engagera allmänheten inför och under själva aftonen. Medarrangör i Undra! är Akademiföreningen Åbo Akademiker.

Vetenskapsaftonen är gratis och öppen för alla och envar som är nyfikna på världen och vetenskapen. Just du är välkommen!

Expertpanelen

***BILD***
Eva Österbacka, professor i nationalekonomi.

Vilket är ditt specialområde?

– Arbetsmarknadsekonomi och familjeekonomi. Jag tittar närmare på löneskillnader mellan könen, på val av utbildning. Relevanta frågor är till exempel: hur lönsamt är det för enskilda individer att utbilda sig? Vilken typ av familj bildar man? Hur påverkar barns familjebakgrund dess ställning längre fram i livet? Till familjeekonomi hör också familjens tidsanvändning och könsskillnader i arbetet hemma. Till exempel: vem diskar, vem fixar stuprännan? Det handlar om personliga val, de ha ekonomiska konsekvenser.

Hurudana frågor svarar du gärna på?

– Lönar det sig att utbilda sig? Vem ska stå för utbildningens kostnader? Hur påverkar skolavhopp individers framtid? Hur påverkar barnfödsel arbetsutfall? Frågor om barns och ungas välfärd. De här frågorna kan kopplas till en bredare diskussion, till exempel om beslut som fattades under krisen i 1990-talet Finland. Vilka konsekvenser av de besluten ser vi i dag? Och vilka konsekvenser kan inte skyllas på politiska beslut enbart utan är resultatet av flera faktorer, till exempel globaliseringen?


***BILD***
Johan Werkelin, akademilektor i oorganisk kemi.

Vilket är ditt specialområde?

– Mitt specialområde handlar om aska och om olika bränslens egenskaper i storskalig förbränning. Syftet är att öka användningen av förnybara energikällor då det leder till hållbar utveckling och minskad ekologisk påverkan. I dag vill vi bränna alla möjliga bränslen i våra kraftvärmeverk. Även i dag, när de flesta inte behöver elda för värmens skull, tänder vi ljus och brasor för stämningens skull. Men elden är också en förutsättning för det moderna samhället och vår höga levnadsstandard. Över nittio procent av världens energibehov tillgodoses genom förbränning av olika slags bränslen.

Hurudana frågor svarar du gärna på?

– Gärna på vardagliga frågor, till exempel varför ett stearinljus slocknar när man blåser på det medan glöd blir hetare? Det kan också handla om vardagskemi som till exempel propplösare, putsmedel, smörjämnen och rost, eller om de stora frågorna, om världens energiförsörjning och global uppvärmning; om koldioxid, biobränslen, sol, vind och vatten... Det är stora samhälleliga frågor som har att göra med vad som är vettigt att satsa på.


***BILD***
Nils Erik Villstrand, professor i nordisk historia.

Vilket är ditt specialområde?

– Svensk stormaktstid är min kärnkompetens men jag "fuskar" också i 1700-talets historia och grunnar på vad det innebar att folk lärde sig läsa, och en del att skriva. Mer allmänt intresserar mig vem som har makten i ett samhälle och alldeles särskilt dialogen mellan styrande och styrda. Vi är alla på ett visst sätt för att vi formats av historien. Ur det sammanhanget kan vi inte plocka oss själva. Mitt intresse för den svenska tiden för in på den intressanta frågan om den här långa periodens plats i skolornas undervisning.

Hurudana frågor svarar du gärna på?

– Fakta finns i böcker och i bästa fall på nätet, men det som en historiker har synpunkter på är vilka tolkningar som är rimliga och vilka som inte är det. För att ta ett exempel: var Finland ockuperat av Sverige i 600 år? Jag kan sprida ljus över vad som hände under den här perioden och ge exempel på hur en stat bildades; hur rättigheter och skyldigheter var de samma på bägge sidorna om Ålands hav; hur vardagen såg ut. Allmänhistoriska frågor kan jag också försöka besvara.


***BILD***
Mia Österlund, universitets- lärare i litteraturvetenskap.

Vilket är ditt specialområde?

– Att se och tolka människan i kulturen. Jag granskar alla kategorier av skönlitteratur men särskilt bilderbok, ungdomsroman och grafisk roman. Genusfrågor, hur pojkar och flickor skildras i text och bild och vad det betyder, är jag specialiserad på. Andra områden jag kan är hur flickor framställs i konsten, litteraturkritik och litteraturpedagogik. Folk berättar sina liv, i ett ständigt beskrivande och tolkande, det här genomsyrar vårt samhälle. Föräldern som undrar om pojkar kan ha rosa kläder eller om de ska rensa ut rasism i barnböcker har nytta av mig.

Hurudana frågor svarar du gärna på?

– Jag svarar gärna på frågor om hur färger, former och föreställningar formar olika sorters litteratur. Varför uppstår en viss sorts kulturprodukter under en viss tid, hur ska vi förhålla oss till dem? Vad har det med genus att göra? Vad har hänt med småbarns läsande i den digitala eran? Varför ökar allåldersläsandet, det vill säga att barn- och ungdomslitteratur glider över i vuxenlitteratur och vice versa? Varför väcker vissa barnböcker debatt? Behövs litteraturkritiken längre?


***BILD***
Jerker Björkqvist, akademi- lektor i datateknik.

Vilket är ditt specialområde?

– Mitt ämne är inbyggda datorsystem, speciellt mjukvara för små datorsystem. Till exempel sådana som finns i diskmaskiner, radioapparater eller bilens styrsystem. De forskningsprojekt jag på senaste tiden jobbat med handlar om trådlös kommunikation – digital television, mobiltelefoni – och speciellt hur man implementerar detta med hjälp av mjukvara. Nästan alla apparater styrs av mjukvara. De skall vara säkra, strömsnåla och användarvänliga. Trådlös kommunikation finns också överallt: GSM, 3G, 4G, bluetooth, wifi och fjärrstyrningar av olika slag. De stora utmaningarna framöver är att öka intelligensen i systemen och att hitta sätt att hantera den enorma mängd data som vi samlar på oss varje dag.

Hurudana frågor svarar du gärna på?

– Vad är ett datormoln? Hur mycket väger mjukvara? Kan ett mjukvarusystem få ett flygplan att störta? Hur många datorer finns i min bil? Behöver jag 3G-data eller ADSL för videotjänster hemma? Hur vet jag om någon annan använder min dator? Jag har också fått frågan vad är det för skillnad på Google och internet?

TEXT: DAN LOLAX & MIA HENRIKSSON
FOTO: STEFAN CRÄMER