Meddelanden från Åbo Akademi
   | Meddelanden från Åbo Akademi |
   | Nr 5 | 15.3.2013 |
Meddelandens pärm

Strukturgruppens förslag att splittra på rättsvetarna och slå ihop institutionerna för kemiteknik och naturvetenskaper, mötte blandade reaktioner.

Två institutioner ska bort?

• En av de mera uppseendeväckande idéerna var strukturgruppens förslag om att minska antalet institutioner från tolv till tio och övergå till en platt förvaltningsstruktur som saknar mellannivåer mellan rektorat och institutioner.

Till strukturgruppens uppgift hörde på styrelsens beställning att utgå från tre vetenskapsområden. Enligt den modellen skulle institutionerna slopas och de nuvarande fakultetsområdena övergå till att bli fakulteter som står under var sin prorektor.

Vilket alternativ rektor och styrelse väljer att gå vidare med kommer sedan att ha stor inverkan på hur till exempel förvaltningen och stödenheterna organiseras.

***BILD***
Rapporten en tankeställare. Elina Pirjatanniemi säger att man på den rättsvetenskapliga institutionen måste fundera på hur man ska förhålla sig till förslaget att splittra institutionen.

– Gruppen övervägde modellen med tre enheter och kom fram till att den inte var bra, men det finns också motargu- ment. Med tio institutioner som samtliga har en prefekt och en viceprefekt, samt en rektor och två vicerektorer kommer sammanlagt 23 professorer att vara förknippade med förvaltningen. Det är 25 procent av professorskåren, säger Mattinen.

– Om det blir en centraliserad eller decentraliserad förvaltning hänger på dom vi har tio enheter eller tre.

Om strukturgruppens förslag för- verkligas kommer institutionerna för kemiteknik och naturvetenskaper att slås ihop, medan institutionen för rätts- vetenskap spjälkas upp och flyttas över i andra institutioner. Folkrätt, offentlig rätt och institutet för mänskliga rättigheter skulle då höra till statsvetenskapliga institutionen, medan privaträtt och handelsrätt skulle höra till handelshögskolan.

Elina Pirjatanniemi, prefekt vid rättsvetenskapliga institutionen, var fundersam över förslaget.

***BILD***
Stefan Willför ser mera fördelar än nackdelar med en sammanslagning av institutionerna för kemiteknik och naturvetenskaper.

– Jag vill inte kommentera förslaget desto mera. Det är som rektor säger, nu börjar diskussionerna, säger Pirjatan- niemi.

– Men alla förstår att det är en dramatisk åtgärd om den genomförs och det är nu viktigt för oss på rättsveten- skapliga institutionen att fundera på hur vi ska förhålla oss till förslaget

Stefan Willför, prefekt vid institutio- nen för kemiteknik, var desto gladare.

– Jag ser mer fördelar än nackdelar med en sammanslagning. Undervisnin- gen blir mera strömlinjeformad och per- sonalresurserna kan användas bättre, säger Willför.

– Vi ordnar redan nu vissa gemen- samma kurser över institutionsgränser- na. Det är lättare att göra inom en enhet.


Senare specialisering?

• – Vi har en splittrad struktur på kandidatutbildningen. Den är inte så tydlig den kunde vara och framför allt första årets studerande har svårt att orientera sig igenom studiegången, säger Mattinen.

– Hela utbildningsstrukturen baserar sig på de tre modellerna, där programmet för hur studierna är uppbyggda är rätt klart. Beroende på ämnet kan specialise- ringen börja tidigt, men framför allt skulle den förläggas till magisternivån.

Måns Broo, forskningsledare i religionsvetenskap, ställde under mötet frågan om det finns någon forskning som tyder på att bredare kandidatutbildning ger snabbare genomströmning. Någon sådan sade sig Mattinen inte känna till.

– Men det som förstaårsstuderande säger är att det är väldigt svårt att komma in i den ostrukturerade utbildningen. Utbildningen kunde vara bättre formaliserad. Psykologin och logopedin har klara strukturer och klarar examensmålen galant, säger Mattinen.

Tanken är att man med tre modeller för examensstrukturen bättre kunde anpassa examensstrukturen enligt ämnenas natur. De studerande skulle antingen söka till ett självständigt ämne eller en större ämneshelhet, där specialisering sker senare.

– Nu spekulerar jag, men man kan tänka sig att till exempel språken är av den art att du måste kunna söka direkt till ett visst språk. Naturvetenskaperna kunde däremot utgöra en större helhet.

För tillfället erbjuder Åbo Akademi 23.000 studiepoäng fördelade på över 60 utbildningar. Det är i runda tal dubbelt fler än akademins utbildningsansvar enligt den nya förordningen från ministeriet.

– Förordningens minimikrav är det vi måste göra men vi kan göra mera. Ett sänkt krav betyder inte att vi behöver slopa några ämnen.


Ett gemensamt campus?

***BILD***
Bland visionsgruppens 59 förslag fanns bland annat att hela Åbo Aka- demis campus skulle förläggas längs Biskopsgatan i Åbo. Ett gemensamt campus skulle möjliggöra spontana möten.

• Visionsgruppen presenterade i sin rapport 59 förslag under sex huvud- punkter. Där tog man fasta på Åbo Akademi som Finlands svenskspråkiga universitet, akademins relativa litenhet, de informella förutsättningarna litenhe- ten ger, genomströmning, kvalitet, samt samarbete med det övriga samhället och alumner.

Bland förslagen nämndes till exem- pel startandet av ett tvärvetenskapligt Nordic Studies Program och ett samlat campus också i Åbo.

– Tvärvetenskaplighet har betonats i alla rapporter och det skulle främjas av ett centralt ställe på campus där folk kunde träffas och umgås. Så som Aca- demill samlar verksamheten i Vasa borde verksamheten i Åbo samlas längs Biskopsgatan. Det är ett intressant förslag som vi ska titta närmare på, säger Mattinen.


Forskningsinstituten fortsätter – friexemplaren digitaliseras?

• Ett av mötets positiva besked var att prorektor Mikko Hupas rapport om de forskningsinstitut Åbo Akademi har gemensamt med Åbo universitet (Bioteknikcentrum och PET-centret) är lönsamma, och ges grönt ljus att fortsätta åtminstone de kommande fem åren.

Det enda negativa är att det är oklart vart instituten rapporterar och att Åbo Akademis koppling till dem behöver bli synligare för allmänheten.

När det gäller stödenheterna ska man utreda om bibliotekets friexemplar enbart kan fås i elektroniskt format. För tillfället tar de åtminstone en halv hyllkilometer per år. Utrymmesbehovet kommer också i övrigt att ses över kontinuerligt.

Dessutom bör studieförvaltningstjänsterna förenklas och effektiveras.

– Det finns en del överlappningar i de tjänster som erbjuds, säger Mattinen.

– I den här rapporten finns inte många konkreta förslag, eftersom mycket hänger på hur verksamheten kommer att organiseras i framtiden.

TEXT: NICKLAS HÄGEN
FOTO: NICKLAS HÄGEN & MARCUS PREST