Meddelanden från Åbo Akademi
   | Meddelanden från Åbo Akademi |
   | nr 3 | 19.2.2010 |
Meddelandens pärm

11–12 februari ordnades seminariet Informationskompetens – en färdighet för livet av nätverket Informationskompetens i samarbete med biblioteken i Åbo. Seminarieplatsen var ASA-huset.

Livslångt lärande – en utmaning värd sitt pris

***BILD***
Tara Brabazon föreläste , vid Informationskompetensseminariet i ASA den elfte februari, om livslångt lärande och vikten av att lära sig att läsa och tänka kritiskt. Tara Brabazon är professor i media vid University of Brighton i Storbritannien.

Inför ett fullt auditorium i ASA-huset inledde Tara Brabazon seminariet Informationskompetens – en färdighet för livet, med sitt föredrag Life-long literacy: the challenges of creating a learning culture.

Tara Brabazon, professor i media vid University of Brighton var seminariets mest långväga gäst, också den mest färggranna, kunde man säga. Med ett rungande ”Let’s go” började hon sitt föredrag. Hon trotsade allt vad powerpoint-presentation hette och visade sitt material med hjälp av en OH-projektor.

– För att se hur långt digitaliseringen gått brukar jag alltid be om en OH-projektor. Hittills har det, som tur, alltid lyckats. Här var det visst så, att den här apparaten hittades vid ämnet matematik. Jättebra!

Brabazon växte upp i Perth i Australien och berättar att hon under sin studietid på 1980-talet läste om Finland och tänkte att hon en dag ville besöka landet.

I början av sitt föredrag visade Brabazon en bild av skräpkärl fyllt med böcker utanför universitetet där hon undervisar. Därefter visade hon en bild ett skrivbord med en laptop, en e-bok och en mikrofon. Dessa apparater ersätter långt böckerna och bibliotekarierna – kunde man tro. Men enligt Brabazon talar mycket för det motsatta. Hela den teknologiska revolutionen leder till att det behövs fler människor som kan handleda mediekonsumenter. Här pekade hon på den viktiga roll som bibliotekarier har nu och i framtiden.

– I och med webb 2.0, den mer interaktiva webben (from. år 2004), är konsekvenserna och den digitala klyftan större än tidigare. Men samtidigt, om du är webb-litterat har det aldrig funnits en bättre inlärningsmiljö.

Faran med sökmotorer
– Problemet med sökmotorer på nätet är att du genom dessa bara kan hitta information om sådant du redan vet en hel del om, därtill behöver du vara beläst för att veta vilka källor och specifika fakta du skall plocka ut ur sökresultatet.

– Om jag kunde, skulle jag förbjuda min studenter att använda Google. Studenterna använder sökmaskiner, men de är långt ifrån bra på att använda dem. På basen av användargenererat innehåll kan man inte nå längre än till en medioker diskussion. Många gånger gör jag så att jag ger mina studenter en lista på referenser och ber dem verkligen gå till detta material. Jag, så att säga, bygger en informationsbyggställning för dem, säger Brabazon.

Varför vill vi lära oss
Brabazon frågar sig var motivationen för inlärning finns, varför vill människor lära sig? Är det på grund av en känsla av otillräcklig kunskapsnivå eller är det för att förtjäna pengar eller uppnå en kunskapsnivå som motsvarar ett visst jobb.

– Det finns otaliga exempel på det här. Man tänker sig att utbildning skall minska klyftorna mellan människogrupper men ändå är det bara vissa grupper som har möjlighet att ta del av undervisningen och på så sätt ökar klyftorna, exempelvis mellan rika och fattiga. Samma sak gäller för utvecklingen på nätet. Visst, många människor har möjlighet att vara online, men väldigt många står utanför.

Ytligt surfande
– Att surfa på nätet är just så ytligt som det låter. Men förhoppningsvis kommer vi, i och med 2010-talet in i ett informations- och kunskapssamhälle där det läggs vikt vid att förstå den information som bjuds ut. Brabazon hänvisar till australiska Mary Macken-Horariks modell för livslångt lärande. Där delas kunskap in i fyra kategorier: vardagskunskap, tillämpad kunskap, teoretisk kunskap och reflexiv kunskap.

– Många når bara upp till den andra kategorin. Man lär sig tillämpa en del av sin kunskap. Först lär man sig läsa, sedan ska man lära sig att läsa kritiskt. Men i dagens samhälle verkar det vara viktigare att ha färdigheter än ha kritiska färdigheter. I många länder faller man av kärran om man inte studerar på universitet.

Brabazon återkommer många gånger till faran med webben, och luftslott som där byggs.

– Märkligt beteende normaliseras på nätet.Det finns nätverk för de mest märkliga och oroväckande fenomen. Anorexia eller självskadebeteende kan för många bli normalt vardagsbeteende efter att de läser om andra som gör det och via nätet uppmanas till det.

– Jag skulle gärna se att anonymitet på nätet skulle förbjudas, att människor skulle stå bakom sina tankar med sitt eget namn.

Vad anser då Tara Brabazon om bloggar?

– Jag läser bloggar men ofta är de mer av vad man kan kalla dagböcker och innehåller inte annat men sådant man kan kategorisera som lågkvalitetdata. Sen är det ju ofta så att texter av högre kvalitet finns på avgiftsbelagda sidor, och det igen hindrar många att komma åt den informationen.

Brabazon återkommer flera gånger till hur viktigt hon tycker att det är att prata för, och kommunicera med informatörer och bibliotekarier. Att de har en viktigt position i informationssamhället.

– Många läser dagligen men långt färre skriver på daglig basis. De flesta går genom livet utan att producera speciellt mycket text över huvudtaget.

– Jag är intresserad av vad som finns högst uppe och lägst nere i bibliotek, i källaren och på vinden. Där finns det man når efter att ha skrapat på ytan. Jag kommer från enkla förhållanden och utbildning förändrade mitt liv, jag är säker på att det kan göra det för många andra. Men man bör lära sig grundligt och medvetet. Flexibel inlärning kan låta bra, men ger jag inte mycket för det, man skall begränsa och rama in det viktiga.

TEXT & FOTO: Heidi von Wright