Meddelandens pärm

Meddelanden från Åbo Akademi
nr 1     18.1.2008

Åbo Akademi


Meddelandens arkiv
Sök i Meddelanden
Kontakta redaktionen


Aktuellt på ÅA:s webb
Diskussionsforumet
Evenemangskalendern
Meddelanden från ÅA
Sök i ÅA:s webb
Webbmail


Till ÅA:s startsida

Petsamo – korridor till Norra ishavet

Tema för årets sjöhistoriska seminarium


Av Michael Karlsson
***BILD***
Nordströmrederiets fångstfartyg s/s Ruija. Bilden är sannolikt tagen i Linhammar, Petsamo 1931–33.

”Petsamo och havet” är temat för det sjöhistoriska seminariet som ordnas i Forum Marinum i Åbo torsdagen den 24 januari. Arrangör är Sjöhistoriska institutet.

Perioden som uppmärksammas är åren 1920–1940, då Petsamo hörde till Finland. Området var landets arm ut till Norra ishavet, mellan Norge och Ryssland, och det var strategiskt viktigt, bland annat eftersom hamnen i Linhammar var öppen för trafik på världshaven, och för att man hittade stora nickelfält där. Också sillfiskeflottan baserades i Petsamo.

– Vi har valt Petsamo som tema för seminariet, eftersom det hittills inte har skrivits så mycket om området på svenska. Det har inte utgetts så mycket på andra språk heller, utöver ett större verk på finska som kom för ett par år sedan, och i det tog man inte fasta på sjöfartsaspekter. Den enda gången Finland har haft direkt oceankontakt är då Petsamo hörde till landet, säger Max Engman, professor i allmän historia och ordförande i Sjöhistoriska institutets ledningsgrupp.

På seminariet föreläser nio personer. Max Engman kommer att berätta om Petsamos funktion som Finlands korridor till havet.

– Rysslands kejsare Alexander II hade lovat Petsamo till Finland redan 1863, men då blev det inte av. Sedan då Finland blev självständigt krävde man igen på fredsförhandlingarna i Dorpat 1920 att få Petsamo, och hänvisade till kejsarens gamla löfte samt trafikargument och förekomsten av finsk befolkning. Bolsjevikerna gick med på det, och det var den enda ändringen i gränsdragningen, berättar Engman.

– Korridortänkandet var typiskt för den tiden. Efter första världskriget ansågs det viktigt för nya stater att få tillgång till hav. Det mest kända exemplet är korridoren som gick från Polen genom Tyskland till Danzig.

Finland planerade att bygga järnväg ut till Linhammar, men det hann inte förverkligas. Det drogs dock en väg på 531 km, och 1940 grundades transportbolaget Pohjolan Liikenne speciellt för trafiken.

Nickelfälten i Petsamo var de största i Europa. För Finland var nicklet en strategisk råvara, eftersom det användes för tillverkning av vapen. Det exporterades sjövägen till Tyskland.

– Att det fanns nickel där upptäcktes först efter att Finland fått området. Huvudorsaken till att Finland var intresserat av Petsamo redan på 1800-talet var att man hoppades få ett fiskeläge och tillgång till Ishavet för samer, säger Engman.

År 1920 var antalet invånare bara 1 500, men på 1940-talet hade det redan stigit till 5 000. Det var ett multietniskt område, med norrmän, finländare, samer och ryssar.

Bok om Petsamo
Materialet för seminariet kommer att samlas i en bok, som ges ut av Sjöhistoriska institutet senare i år.

– I boken kommer vi också att ta med ett par artiklar av experter som inte hade möjlighet att delta i seminariet. Vi har också fint bildmaterial från Petsamo, och en del av det tänker vi använda för att illustrera boken, säger Kasper Westerlund, intendent på Sjöhistoriska institutet.

Sista anmälningsdag för seminariet var 10.1, men i auditoriet finns nog ännu utrymme för några personer. Mera info om programmet, anmälningar och annat hittas på webben: www.sjohistoriska.abo.fi.