Meddelandens pärm

Meddelanden från Åbo Akademi
nr 10     8.6.2007

Åbo Akademi


Meddelandens arkiv
Sök i Meddelanden
Kontakta redaktionen


Aktuellt på ÅA:s webb
Diskussionsforumet
Evenemangskalendern
Meddelanden från ÅA
Sök i ÅA:s webb
Webbmail


Till ÅA:s startsida

Professor porträtterar professor


Av Nina Dahlbäck
***BILD***
Professor emeritus Lars-Eric Lindfors tecknar ett porträtt av Lennart Forsén i biografin ”Den entusiastiske ingenjören”. Lindfors och Forsén har åtminstone en sak gemensam: De har bägge suttit på en professorsstol i allmän kemisk teknologi vid ÅA:s kemisk-tekniska fakultet.

Vem i all sin dar var Lennart Forsén? En världsberömd märkesman, hävdar professor emeritus Lars- Eric Lindfors i sin färska bok ”Den entusiastiske ingenjören” (Scriptum).

I biografin beskriver Lindfors hur den numera bortglömde Lennart Forsén var med och knäckte gåtan om hur cement hårdnar till betong och hur processen kan regleras.

– Den kommersiella betydelsen var enorm. Tänk bara på alla stora viadukter som byggts! Redan romarna använde sig av cementum men de hade ingen aning om vad det var.

Första gången Lars-Eric Lindfors stötte på Lennart Forsén var under arbetet med en text till ÅA:s 75-årsjubileum. Men det var först när han blev pensionär 2000 som kartläggningen tog fart på allvar.

– Jag har grävt i bibliotek och arkiv och hittat brev och artiklar som Forsén skrev. Han var en fascinerande person som lyckades mot alla odds.

Lennart Forsén (1889–1943) föddes i Gamlakarleby, blev student i Helsingfors och studerade på tekniska högskolan i Zürich under ledning av den blivande nobelpristagaren Richard Willstätter.

Efter en sejour vid en stridsgasfabrik i Moskva 1916 flyttade Forsén till Åbo där han blev storägare och vd vid Åströms Tekniska Fabrik (senare Åbo Tvål, Lever och Unilever). Under en kort tid på 1920-talet – 1921–1923 – var Forsén både fabriksägare och tillförordnad professor i allmän kemisk teknologi på kemisk-tekniska fakulteten vid Åbo Akademi.

Han arbetade själv aktivt för att fakulteten skulle grundas – Åströms vd samlade in pengar, satt i beredningskommittén och lobbade hårt. När Åströms gick i konkurs 1924 drog Forsén vidare till Lojo kalkverk och Skånska Cement i Malmö.

Karriären kröntes med en professur i kemisk teknologi vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm i slutet av 1930-talet.

Kontakterna med Åbo höll Forsén vid liv via sitt delegationsmedlemskap i Stiftelsen för Åbo Akademi.

Lennart Forsén var även aktiv under frihetskriget 1918 och i Sverigehjälpen till Finland 1939–1940.

– Han ägnade sitt liv åt tre huvudområden – forskningen, fosterlandet och fabrikerna, säger Lindfors, som själv varit professor i allmän kemisk teknologi i Åbo.

”Den entusiastiske ingenjören” har tryckts i 550 exemplar. Stiftelsen för Åbo Akademi är med och finansierar utgivningen via sin publiceringsnämnd.