Meddelandens pärm

Meddelanden från Åbo Akademi
nr 13     30.9.2005

Åbo Akademi


Meddelandens arkiv
Sök i Meddelanden
Kontakta redaktionen


Aktuellt på ÅA:s webb
Diskussionsforumet
Evenemangskalendern
Meddelanden från ÅA
Sök i ÅA:s webb
Webbmail


Till ÅA:s startsida

***BILD***
– Jag tror att en av mina starka sidor är en viss realism, säger Jorma Mattinen.

Jorma Mattinen

Ålder: 50 år
Tjänsteställning: Professor i organisk kemi, dekanus för MNF
Valda delar ur CV:n: Professor sedan 1991, institutionsföreståndare sedan 1991, 8 år som dekanus, 8 år medlem i ÅA:s styrelse, medlem i Statens naturvetenskapliga kommission 1992–1994, medlem i panelen ”Evaluation of Estonian Research in Organic and Bioorganic Chemistry and Biochemistry” 2001, ordförande för Finlands Akademis evalueringspanel i kemi 2004, ordförande för/medlem i ett antal ÅA-interna arbetsgrupper, t.ex. ”Examina över fakultetsgränser”, ”Styrelsens sammansättning, storlek och arbetsformer”, ”Ny valinstruktion”.

Varför ställer du upp i rektorsvalet?
– Jag har blivit tillfrågad, och jag tror att jag har lämplig erfarenhet och bra nätverk för att framgångsfullt kunna sköta uppgiften.

Ge några exempel på vad du tänker arbeta för om du blir vald till rektor?
– Det viktigaste är att garantera Åbo Akademis existens. Mot den bakgrund som dagens offentliga diskussion ger måste vi alla se till att Åbo Akademis forskning och undervisning är på hög internationell nivå. Det är ledningens sak att försöka garantera möjligheter och arbetsro för detta.

– Rektorn måste också ha en klar strategi om vart Åbo Akademi är på väg. Jag ser saken så att kvaliteten på vår forskning och undervisning ständigt bör höjas men att vi inte kan växa mera.

Vilka skulle vara dina starka och svaga sidor som rektor? – Jag tror att en av mina starka sidor är en viss realism. Jag tror på president Paasikivis utsago om att all visdom börjar från att erkänna fakta.

– Jag har också intensivt följt med högskolepolitiken i flera år och tror mig ha en god uppfattning om vad som pågår i landet. Detta betyder att i en dialog med UVM torde jag med framgång kunna föra Åbo Akademis talan. Som ledare har jag förmågan att lyssna på mina medarbetare, men också fatta beslut när det behövs.

– Svaga sidor? Tja, det skall andra få bedöma.

Hur pass insatt är du i vad ÅA:s olika fakulteter och övriga enheter gör?
– Jag fick en bra överblick i våras, då jag inför det nya lönesystemet läste samtliga arbetsbeskrivningar för forskande och undervisande personal (över 600).

– Jag har varit med i ÅA:s förvaltning på olika nivåer i närmare 15 år. Speciellt arbetet inom ÅA:s styrelse och verksamheten i olika arbetsgrupper har lett till att jag blivit bekant med gräsrotsnivån vid även andra fakulteter än MNF. Jag ledde t.ex. arbetsgruppen som hade till uppgift att ge ett förslag till hur man borde beakta examina över fakultetsgränserna i resursfördelningen. Alldeles nyligen var jag också med om att planera IT-områdets framtid, och där var ju tre fakulteter involverade. När det gäller andra enheter än fakulteter är förvaltningsämbetet ju en daglig samarbetspartner för en dekanus. Tjänster från t.ex. biblioteket eller datacentralen använder vi alla dagligen o.s.v.

– Visst är det så att man helt enkelt inte kan känna till all verksamhet, men jag tror dock att jag har ett bra kontaktnät inom akademin.

Hurdan bild av Åbo Akademi tycker du att rektor skall ge utåt?
– Rektorn skall ge en verklig bild av akademin d.v.s. en bild av ett Universitet med högklassig forskning och undervisning (Obs! Universitet med stort U).

Hur tycker du att ÅA skall handskas med regeringens nya produktivitetsprogram, enligt vilket endast hälften av universitetstjänsterna som blir lediga fram till år 2011 skall återbesättas?
– Här finns flera aspekter som bör beaktas. För det första skall Åbo Akademi inte ge konkreta sparförslag, inte åtminstone till en början. För det andra bör FM/ UVM definiera vad det menas med produktivitet. Vi lever ju redan nu i en situation där drygt 40 procent av ÅA:s budget är s.k. externa medel. Produktivitetsprogram kan inte ha att göra med dessa pengar, som det tävlas om.

– Man skall alltså tillämpa ”skynda långsamt”-filosofin i denna fråga. Festina lente, men dock så att man hela tiden är medveten om utvecklingen och är beredd att reagera snabbt vid behov.

Hur tror du att Åbo Akademi ser ut om fem år?
– Åbo Akademi kommer att må bra om fem år. Om fem år borde också de storsatsningar som just nu planeras i blivande toppenheter bära frukt.

Se även:
Tre kandidater i rektorsvalet
Bertel Wahlström
Ulrika Wolf-Knuts