Meddelandens pärm

Meddelanden från Åbo Akademi
nr 3     18.2.2005

Åbo Akademi


Meddelandens arkiv
Sök i Meddelanden
Kontakta redaktionen


Aktuellt på ÅA:s webb
Diskussionsforumet
Evenemangskalendern
Meddelanden från ÅA
Sök i ÅA:s webb
Webbmail


Till ÅA:s startsida

Vetenskapen blev hans väg

Hans-Olof Kvist ser tillbaka på - och fram emot - en kreativ tid


Av Peter Sandström
***BILD***
Hans-Olof Kvist ser fram emot en kreativ tid också som pensionär.

- I mitt innersta hoppades jag på att få ägna mig åt vetenskapen, men jag vågade inte riktigt tro att det skulle bli möjligt. När jag sedan fick chansen så kändes det naturligtvis fint.
   Professor Hans-Olof Kvists tankar går tillbaka till 1960-talet. Efter prästvigningen år 1965 var han verksam i Matteus församling i Helsingfors, och det såg ut som om han skulle förbli präst i hela sitt yrkesliv.
   Men när han lade fram sin avhandling pro gradu för prof. Lauri Haikola vid Helsingfors universitet satt Haikolas kollega från Åbo Akademi, prof. Gotthard Nygren med på seminariet. Kvists avhandling gjorde intryck på Nygren, något som ledde till att Kvist kallades till assistent i systematisk teologi vid ÅA år 1966. På den vägen blev han.
   - Församlingsarbetet präglades av mångahanda uppgifter, som inte gav mycket tid över för forskning. Det var därför både en befrielse och ett privilegium att få komma till ÅA, säger Hans-Olof Kvist, som den 1 mars avgår med pension från professuren i systematisk teologi, företrädesvis dogmatik.
   Kvist utnämndes till professor i systematisk teologi år 1988 efter fyra år som tf. biträdande professor. På den tiden omfattade lärostolen också teologisk etik med religionsfilosofi, men år 1990 delades den systematiska teologin upp på två skilda professurer. Kvist tog ansvaret för den teologiska etiken med religionsfilosofin. År 1997 fick han ansvaret för dogmatiken, den andra biten av den ursprungliga professuren.
   - Mitt forskningsfält har breddats genom åren, konstaterar Kvist som har skärskådat en mängd deldiscipliner: religionsfilosofi, etik, dogmatik, teologins historia och ekumenik. Detta syns också i hans digra publikationslista, som omfattar ca 150 poster med vetenskapliga artiklar och monografier.
   - Ett av mina intressen har varit Immanuel Kants filosofi, som jag har analyserat i akademiska avhandlingar på magister-, licentiat- och doktorsnivå, berättar Hans-Olof Kvist, som också har författat en rad vetenskapliga artiklar om det radikala onda och andra problem i Kants filosofi - den senaste artikeln, från år 2001, behandlar den kristna terminologin i Kants religionsfilosofi.
   Sin doktorsavhandling lade han fram vid Åbo Akademi år 1978, titeln var Zum Verhältnis von Wissen und Glauben in der kritischen Philosophie Immanuel Kants. Struktur- und Aufbauprobleme dieses Verhältnisses in der "Kritik der reinen Vernunft".
   - Den handlar om Kants syn på vetande och tro, och avhandlingen har rönt intresse i Mellaneuropa, där denna typ av filosofisk forskning står högt i kurs, berättar Hans-Olof Kvist, som också har avlagt en PM-examen i praktisk filosofi vid Åbo universitet.
   Han noterar att det i Finland finns bara litet intresse för tolkning av Kant-texter, det samma gäller exempelvis den tyske filosofen Friedrich Schleiermacher (1768-1834), som kan betraktas som den moderna systematiska teologins fader. Också om honom har Hans-Olof Kvist publicerat flera arbeten.
   - Det finns vissa märkespersoner och strömningar som helt enkelt inte kan och får förbigås, säger Kvist. På den europeiska kontinenten är klassikerna levande bidragsgivare till den filosofiska och teologiska diskussionen.

Brännande etiska frågor
Hans-Olof Kvist har också analyserat och deltagit i diskussionen kring en rad etiska frågor, bland annat etiska frågor i vården samt bioetiska frågor, ett område som han publicerat ett flertal vetenskapliga artiklar om.
   - Forskning på mänsklig arvsmassa i tidigt skede, kloning och stamcellsforskning är de hetaste områdena just nu. De etiska frågetecknen är många och diskuteras livligt, konstaterar Hans-Olof Kvist.
   - Det finns många kontroversiella frågor inom bioetiken, områden som ännu inte är reglerade juridiskt. Frågan om konstgjord befruktning hör också hit: ska barnet ha rätt att veta vem den biologiske fadern är? Eller har fadern rätt att förbli okänd? Om detta råder olika meningar också inom kyrkan, konstaterar Hans-Olof Kvist.

Kyrkligt samarbete
Kvist har varit flitigt inkopplad också på frågor om dialog mellan olika kyrkor.
   - Dialogerna mellan kyrkorna har blivit betydligt mera fruktbara och föreståelsefulla under de senaste decennierna. Borgåöverenskommelsen var ett steg i rätt riktning, ett annat var den s.k. rättfärdiggörelsedeklarationen mellan Lutherska världsförbundet och den katolska kyrkan, konstaterar Hans-Olof Kvist.
   Deklarationen, som undertecknades år 1999, innebar bland annat att lärofördömandena från 1500-talet upphävdes. Detta har bidragit till ökad förståelse mellan lutheraner och katoliker. En del betydande steg återstår dock ännu att ta.
   Hans-Olof Kvist har ett flertal gånger fungerat som delegat i bland annat lärodiskussionerna mellan Finlands lutherska kyrka och Rysslands ortodoxa kyrka, teologiska konsulationer som hållits med några års mellanrum sedan år 1970.
   Samtalen har resulterat i ett antal gemensamma kommunikéer och i en rad teser, som för det mesta har omfattats av de båda diskussionsparterna.
   - Vid alla dessa sammankomster har uppmärksamhet fästs vid frågor av centralt ekumeniskt intresse. Den fredsteologiska frågan har varit i centrum ett flertal gånger. I september i år skall temat frälsning, människosyn och social välfärd behandlas, berättar Hans-Olof Kvist.
   Lärodiskussionerna har med intresse noterats också i vidare sammanhang, bl.a. inom den internationella dialogen mellan lutheraner och ortodoxa.

Fortsatt arbete
Hans-Olof Kvist ser fram emot en aktiv tid som pensionär. Han kommer att fortsätta forska och skriva, redan nu ligger tre föredrag och ett expertutlåtande och väntar på att åtgärdas. Och i sommar skall Kvist tala inför 100 militärpräster vid en samling i Uleåborg.
   - Temat är Luthers etik och de europeiska värdena. På plats finns också militärpräster från de baltiska staterna och ortodoxa militärpräster, berättar Hans-Olof Kvist.
   Han ser fram emot att hinna läsa mera. I det omfattande biblioteket i hemmet i S:t Karins finns en mängd böcker som han ännu inte hunnit fördjupa sig i.
   - Finländsk militärhistoria är ett av mina särintressen, berättar Hans-Olof Kvist, som har odlat sitt intresse bland annat via resor till de gamla krigsskådeplatserna på Karelska näset.
   Kvist är också politiskt aktiv inom Sfp i S:t Karins och bl.a. medlem av bildningsnämnden. Ifjol hade han ansvaret för att dra igång den opolitiska svenska föräldraföreningen i S:t Karins, vars verksamhet gör det lättare att utöva påtryckning för tillkomsten av en svensk skola på orten.