Meddelandens logotyp Nr 9   24.5.2002

 

Olika finlandssvenskar

Barometern visar att typetikett inte låter sig sättas.


Av Ari Nykvist
***BILD***
Barometern överraskar, konsterar Kjell Herberts.

Barometern bekräftar att det inte finns någon typisk finlandssvensk vare sig i Österbotten, Nyland eller någon annan region.
   - Det går alltså inte längre att sätta en typetikett på finlandssvenskar från olika delar av landet. Finlandssvenskarna tänker och är mycket olika i vardagslivet, i sina medievanor och vad till exempel identitet, livsstil och värderingar beträffar. Därför behöver de finlandssvenska institutionerna numera många olika strategier för att nå alla finlandssvenskar.
   Det konstaterar forskaren Kjell Herberts vid Institutet för finlandssvensk samhällsforskning (IFS) som hör till Åbo Akademi i Vasa. IFS:s första stora opinionsmätning bland finlandssvenskarna, Barometern, är nu färdig och bjuder en del överraskande resultat.
   Barometern består egentligen av sex olika delar, varav en handlar om aktuella debattämnen. Av de drygt 900 finlandssvenskar i åldern 15-80 år som svarade, tycker t.ex. nästan 60 procent att Finland inte behöver ett femte kärnkraftverk, två av tre anser att pälsfarmningen inte borde förbjudas och lika många tycker att homosexuella par inte borde få rätt att adoptera barn.
   - Något överraskad är jag av att finlandssvenskarna inte tycks vara så toleranta och vidsynta som många kanske har trott. Förutom att många är emot adoptionsrätt för registrerade homosexuella par, tycker drygt 40 procent av respondenterna att Finland inte borde ta emot fler invandrare och flyktingar, medan över en fjärdedel av dem som svarade på den frågan tvekar, konstaterar Kjell Herberts.

Regionala skillnader
Lite förenklat kan man säga att det framför allt är män i rurala områden såsom norra Österbotten och östra Nyland som är emot adoptionsrätten och att inställningen till flyktingar och invandrare är mest positiv bland kvinnor och österbottningar. I kärnkraftsfrågan är det igen urbana män som bland finlandssvenskarna tycks ha den mest positiva inställningen.
   En av de aktuella frågorna var om en permanent svensk lärarutbildning borde ges i Helsingfors för att råda bot på lärarbristen i Nyland. Mer än två tredjedelar av dem som svarat håller med. Drygt en tiondedel säger nej till en sådan utbildning och bland dem är de flesta österbottningar. Och drygt 40 procent har svårt att svara på frågan om Finland borde anslutas till NATO. Att den obligatoriska svenskan i finska skolor borde bli frivillig motsätter sig tre fjärdelar, medan en sjättedel håller med. Dessa finns oftast i Mellannyland och de s.k. språköarna såsom Tammerfors och Björneborg.

Ny trend
Största delen av den första Barometern handlar om språket i vardagen, språklig identitet, massmedievanor, samhörighetskänsla, livsstil och värderingar. Sammantaget ser Kjell Herbets här en ny trend bland de svenskspråkiga i landet.
   - För det första kan man se en ganska klar språklig polarisering bland finlandssvenskarna. Det finns en stor grupp som upplever sig som aktivt tvåspråkiga, lever helt tvåspråkigt i vardagen och har inga problem med det eller med finskan överlag.
   - Samtidigt har vi en annan tämligen stor grupp enspråkiga finlandssvenskar som oftast lever i en enspråkigt svensk vardag och känner sig begränsade eftersom de anser sig ha bristfälliga kunskaper i finska. Och sådana finns det förvånansvärt många av.
   - För det andra visar Barometern att finlandssvenskarnas medievanor förändras. Drygt hälften av dem som deltog i vårens Barometer använder dagligen finlandssvenska, finskspråkiga och rikssvenska massmedier, närmast då Sveriges TV. Det här gäller numera även i södra Finland.
   Konkurrensen om alla finlandssvenskars uppmärksamhet är alltså idag stenhård både över språk- och riksgränsen. Allt det här betyder sammantaget att våra finlandssvenska institutioner såsom skolan, teatrarna, massmedierna etc. nu borde ha flera olika strategier för att nå fram till alla finlandssvenskar, analyserar Kjell Herberts .

Digitalbox, sommarstuga
Till sist ytterligare några plock ur resultatet från IFS:s första stora finlandssvenska opinionsmätning: sju procent av finlandssvenskarna har en digitalbox för tv och två av tre tänker ännu vänta med att skaffa en. Likaså har två av tre vistats på sin sommarstuga under de tolv senaste månaderna och ännu fler har plockat svamp och bär under samma tid. Drygt hälften uppger sig inte vara särskilt intresserade av politik medan sex procent säger sig vara mycket intresserade. Internet tycks inte vara så vanlig som man kanske kunde tro; omkring en fjärdedel använder dagligen e-post och/eller Internet i arbetet, medan endast drygt en tiondedel använder Internet på fritiden.
   - På IFS ska vi nu närmare börja anlysera resultaten och jämföra dem med andra opinionsmätningar i Finland, Norden och ute i världen.
   - I höst hoppas vi sedan kunna göra en ny Barometer och när det gäller de dagsaktuella opinionsfrågorna, hoppas vi också kunna etablera permanent kontakt med bland annat chefredaktörerna på de finlandssvenska dagstidningana, säger Kjell Herberts .