Polarisering av samhället kännetecknar början av det nya årtusendet


Av Niclas Erlin

Inställningen till teknologi har aldrig under 1900-talet varit så positiv och förbehållslös som nu. Vi träder in i ett nytt årtusende med en sällan skådad tilltro till teknologi som universalmedicin mot alla problem.

Hans Rosing
- I dagens samhälle ser vi teknologin som en universalmedicin som skall lösa alla problem, också arbetslösheten, konstaterar Hans Rosing.

Vilka är förväntningarna i samhället inför det nya årtusendet? Vilka trender ligger i luften just nu? Och hur såg situationen ut för 100 år sedan vid inträdet till 1900-talet?

FL Hans Rosing, lektor vid filosofiska institutionen och känd samhällsdebattör, kan inte peka på några märkbara förväntningar i samhället för tillfället. Han tror inte heller början av det nya millenniet kommer att kännetecknas av handgripliga förändringar, utvecklingen fortsätter i stort i de banor den är inne på nu.

Men han ringar i två områden som kommer att få allt mer utrymme i samhället under de närmaste årtiondena. Informationsteknologin är det ena området. Det andra är genteknologin.

- Inom genteknologin är vi redan en god bit på väg och vi har redan kunskap att ändra på genmassan. På 50-talet upptäcktes DNA-spiralen, på 60-talet lärde man sig skära den i bitar och på 80-talet kom kommersiella tillämpningar in i bilden. Inom informationsteknologin är det digitaliseringen som erbjuder nya möjligheter.

Rosing förutspår en polarisering inom båda områdena. För genteknologins vidkommande handlar det om att inte endast genmanipulerade livsmedel blir vanligare, utan också ekologiskt odlad mat. I framtiden delas konsumenterna tydligare in i två läger.

- Det samma gäller för informationsteknologin. Å ena sidan har vi IT-fantasterna, å andra sidan den breda massan som ständigt hänger efter i den snabba tekniska utvecklingen.

Rosing menar att också den ekonomiska polariseringen i rika och fattiga ser ut att bli tydligare.

- Under hela 1900-talet har det skett en utjämning mellan fattiga och rika. Utvecklingen har gått mot ett jämlikare samhälle och denna trend har kulminerat under de senaste årtiondena. Men nu ser vi en återgång till ett nyliberalistiskt tänkande och en ekonomisk polarisering.

För 100 år sedan levde man ännu i ett utpräglat klassamhälle med adel, borgare och företagare vid den ena polen och arbetarklassen vid den andra. En annan skiljelinje i samhället gick mellan män och kvinnor, en tredje mellan vuxna och barn. Barnarbete var vanligt även i det västerländska samhället ännu vid sekelskiftet.

- För 100 år sedan fördes en hård kamp om värden och rättigheter som vi idag upplever som självklara.

Hans Rosing tror att klyftan mellan rika och fattiga länder - mellan i-länder och u-länder - inte vidgas nämnvärt. Istället får polariseringen i rika och fattiga individer en mer internationell dimension då det även i u-länderna finns ett samhällsskikt med pengar, god utbildning och gedigen IT-kännedom. Klyftan går inte längre mellan länder utan inom länder.

FÖR 100 ÅR SEDAN var nationalismen en av de ledande ideologierna, rasism var på modet och imperialismen upplevde sin höjdpunkt. Stormakterna använde den internationella arenan som ett spelbräde och upprustningen gick på högvarv.

Idag är det enligt Rosing en betydligt fredligare anda i luften. Han vill peka på de positiva följder den tilltagande internationaliseringen fört med sig.

- Idag tävlar man närmast med ekonomisk tillväxt varför intresset för samarbete är större än intresset för krig. De ekonomiska bindningarna utgör en bra buffert mot krigföring i stor skala. Det lönar sig helt enkelt inte för stora länder att gå i krig med varandra. Erövringsideologin har blivit en anakronism.

Rosing konstaterar också att de historiskt sett unika migrationsrörelserna under hela 1900-talet lett till att det inte längre finns "rena" kulturer i traditionell bemärkelse. Därmed har också nationalismen minskat i betydelse. Rosing tror att olika intressegrupper - miljörörelser, arbetsgivare, religiösa sekter o.dyl. - i framtiden får större betydelse som identifikationsramar på bekostnad av nationella värden.

- Vi har mindre vapenskrammel, mindre nationalism och mer jämlikhet mellan individer nu än för 100 år sedan. Utvecklingen under seklet har sist och slutligen varit positiv.

Idag är de individuella rättigheterna betydligt större än för 100 år sedan.

- Våra möjligheter som enskilda individen är mycket fler än någonsin tidigare, men å andra sidan påverkas och manipuleras vi från många olika håll. Mänskan är mer ensam nu än år 1900.

För hundra år sedan var t.ex. kyrkan, nationen, samhällsklasserna, lokalsamhället och familjen starka enheter som individerna kunde identifiera sig med. Idag är det inte alls självklart att känna samhörighet med dyliga enheter - t.o.m. familjen i sin traditionella form är i upplösningstillstånd.

TEKNOLOGIN har i viss mån trätt in som ett komplement till det andliga tomrum som utmärker vårt samhälle. Rosing tror att den tekniska utvecklingen för många ger en känsla av att det finns en mening med livet.

- I dagens samhälle ser vi teknologin som en universalmedicin som skall lösa alla problem, också arbetslösheten.

Hälsan skall förbättras med mediciner, inte genom att förändra levnadssätten, och brottsligheten skall bekämpas med alarm- och övervakningssystem, inte genom sociala åtgärder.

- Övergången till det nya årtusendet kännetecknas av en överdriven tilltro till teknologin.

Också sekelskiftet för 100 år sedan utmärktes av en viss eufori för tekniska lösningar. Industrialismen spann på för fullt och många innovationer togs ibruk. Rosing nyanserar bilden:

- Visst fanns det teknofila personer men det rådde också en stor misstänksamhet mot tekniska lösningar och en rädsla för industrialisering. Makthavarna förstod inte teknologins enorma potential.

Universiteten gick inte i spetsen för den tekniska utvecklingen och uppfinnarna hade svårt att finna statlig finansiering för sina projekt. Till dessa hörde bl.a. Marconi som uppfann radion och bröderna Wright som konstruerade flygplanet.

- Idag är situationen en helt annan. 100-tals miljarder satsas på forskning. Samtidigt lever vi i den period under hela 1900-talet där inställningen till nya teknologiska lösningar är minst kritisk.