Foto: Tommy Lahtinen

En subjektiv redogörelse för ett studiebesök på Kungliga biblioteket
i Stockholm den 12 mars innevarande år

Inom ramen för ÅABs digitaliseringsprojekt anlände Marita, Cati, Tommy och undertecknad
till Stockholm tidigt en marsmorgon för att bekanta oss med KBs digitaliseringsverksamhet.

På KB mottogs vi av Johan Mannerheim, chef för Avdelningen för Specialsamlingar (som
består av Handskriftsenheten, Tidningsenheten, Okatalogiserat tryck, KBMA, dvs. Enheten
för kartor, bilder, musiktryck och affischer, och Roggebiblioteket i Strängnäs) med
övergripande ansvar för KBs digitalisering samt av Anne Scherman, projektledare för
Sueciaprojeketet, Hans Lindahl, chef för Repro- och fotoenheten, och av Bengt Neiss, chef
för Data- och IT-enheten.

Förmiddagen inleddes med en allmän diskussion och utbyte av erfarenheter. Under
diskussionen förekom ord som ”planering”, ”arbetsgrupp”, ”utvärdering” och "projekt"
lite väl ofta för min smak. Förvisso kan det vara bra med en viss planering, ibland till och
med önskvärt och nödvändigt men jag befarar att den svenska byråkratin upptar en alldeles
för stor del av resurserna. På adressen http://abm.kb.se kan man bl.a. läsa en rapport (ca 500
sidor) om ”Projektet Bilddatabaser och digitalisering - plattform för ABM-samverkan har
genomförts i samverkan mellan Kungl.biblioteket, Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet
och Riksarkivet från mars 2001 till december 2002. Uppdraget har varit att utreda
förutsättningar för samordning vid registrering, fotografering och digitalisering av exempelvis
grafiska blad, affischer, ritningar, kartor och fotografier ”. Om man orkar.

Resurser är ju något man alltid – ofta med fog – kan gnälla över och våra svenska värdar
ansåg sig vara långt eftersatta jämfört många andra länder. Jag hörde aldrig några summor
men fick ändå uppfattningen att digitaliseringen (åtminstone -projekten)  mår rätt bra i
Sverige, åtminstone om man ser till de personella och tekniska resurserna. Och mängd och
omfång av producerade rapporter.

Två rent praktiska saker gav den inledande diskussionen: man satsar på kvalitet framom
kvantitet. Detta innebär att då materialet väl finns i digital form skall originalet röras, om nu
inte aldrig, så åtminstone väldigt sällan. Detta betyder att materialet ofta tar vägen förbi en
konservator samt att materialet katalogiseras och beskrivs mycket noggrannt och att
resolutionen på den digitala bilden är mycket hög. En annan intressant sak är att man valt 1920
som gräns för material som digitaliseras-publiceras. I Finland har man stannat vid 1900 för
att vara på säkra sidan i fråga om copyright.

Efter lunch följde ett besök på KBMA. Enhetens chef
Eva Dahlman gav en kort presentation av avdelningen,
bland annat visades en karta över den gamla
akademiträdgården i Åbo (där Sibbe nu ligger). Anne
Scherman presenterade Sueciaprojektet. Projektet går
ut på digitalisering av Erik Dahlbergs praktverk Suecia
antiqua et hodierna, 1667-1715 (Det forna och
närvarande Sverige). Som förlaga hade man valt Gustav
III’s privata exemplar som också visades upp för oss.
Verket (knappt 400 planscher) hade innan
fotograferingen restaurerats. Ännu finns Suecian inte
tillgänglig på nätet men sidor är under planering och
så småningom skall det bli möjligt att direkt via nätet
beställa en högresolutionskopia av en bild från verket.
Något som ju inte är direkt nytt för oss på ÅAB. Ett
annat av KBs digitaliseringsprojekt rörde politiska
affischer som vi också snabbt fick ta del av. Affischerna
(åtminstone en del) finns sökbara i Libris (välj affisch
som mediatyp).

Efter KBMA visades ReproFoto-avdelningen upp. KBs
huvudsakliga tekniska val för digitaliseringen var
kameror med digitala bakstycken, dvs kameror med påmonterade små skannrar. Man hade två
sådana enheter, den större sades ha kostat drygt en halv miljon kronor. På ÅAB finns för
närvarande två planskannrar och en digitalkamera.

Innan det var dags för avslutningskaffet hann vi ännu med rundvandring i KBs magasin och
läsesalar samt ett besök i den underjordiska datorhallen.

Allt som allt ett helt intressant studiebesök där vi blev väldigt väl mot- och omhändertagna.
Jag har själv aldrig tidigare besökt KB annat än att jag gjort en snabbtitt in i läsesalen så för
mig var det ju inte bara detta med digitaliseringen som var intressant.
En ensamvarg som jag som helst jobbar enligt principen försök och misstag, förfasas nog av
den svenska modellen med arbetsgrupper, utvärdering och oändliga diskussioner som
självändamål men å andra sidan ingjöt besöket en förvissning om att vi inom ÅAB verkligen
får något till stånd inom digitaliseringen. Med våra minimala resurser.

Martin Ellfolk

ÅABs digitaliseringsprojekt: http://bibild.abo.fi