Standarder för informationskompetens – gemensamt arbetsredskap för lärare och bibliotekarier?

Sedan 1996 har amerikanska högskolebibliotek arbetat för att utveckla gemensamma standarder, eller mål, för studenternas informationskompetens. År 2000 godkändes Information Literacy Competency Standards av ACRL, Association of College and Research Libraries. Standarderna finns numera även på svenska på vårt Intranet, se https://www.abo.fi/library/intern/documents/Infostandsv.rtf

NORDINFO arrangerade att seminarium kring standardfrågan 6-8.2.2003 i Vasa. Seminariet samlade nästan 100 deltagare, både bibliotekarier och lärare, från hela Norden. Från ÅAB deltog May, Ann-Christine, Ringa, Charlotte och Cosi.

Enligt ACRL:s arbetsgrupp för informationskompetens skall kompetensen mätas med fem kriterier:

1. Kan studenten identifiera sitt informationsbehov och informationens form och omfattning?

2. Söker hon/han informationen tillräckligt effektivt?

3. Kan hon/han kritiskt värdera informationen och källorna och integrera dessa i sina grundkunskaper?

4. Kan hon/han ensam eller i grupp använda dessa för att uppnå ett särskilt mål?

5. Förstå de ekonomiska, rättsliga och samhälleliga frågor som anknyter till informationen, och använda den etiskt och juridiskt på ett rätt sätt?

Standarderna ger lärarna och bibliotekarierna ett gemensamt arbetsredskap att utgå från och möjligheter till samarbete. Redan i ett tidigt skede av terminsplaneringen borde bibliotekarien kopplas in med sin fackkunskap.

Rektor för Åbo Akademi i Vasa Sven-Erik Hansén hälsar deltagarna välkomna

Uppfinn inte hjulet på nytt!

Två faktorer som särskilt påverkar behovet att gemensamma riktlinjer är den ökande nätundervisningen och de ökade elektroniska resurserna. De ökade elektroniska resurserna, t.ex. FinElib med över 8200 elektroniska tidskrifter och 120 referensdatabaser, ger studenterna stora möjligheter – dessvärre också till missbruk och plagiering. Lärarna bör också få fortbildning till att använda resurserna eller till att sedan handleda studenterna. I det virtuella universitetet behöver man inte uppfinna hjulet på nytt och utarbeta omfattande kompendier – man kan också stimulera studenterna till informationssökning bland alla de utmärkta resurser som står tillbuds. Vad gör man med en snäcka om man ej får visa den!

Trestegsmodeller

Behovet av användarutbildning och handledning på bibliotekeken har ökat markant. Många bibliotek i Norden har en trestegsmodell i användarutbildningen: 1. Biblioteksorientering, 2. sökning i de viktigaste databaserna under slutet av första läsåret och 3. problembaserad sökning i seminariestadiet. Stegvis lär sig studenterna att göra sökargument och att hitta lämpliga källor. Senast i fas 3 bör lärarna kopplas in i användarutbildningen för utvärdering av t.ex. elektroniska tidskriftsartiklar.

Simma, flyta eller drunkna?

Hur man gör upp en intressant användarutbildning, på vilka premisser eller på vems villkor kan man långt fundera på. I seminariet presenterade pol.dr Jannica Heinström sin forskning om hur olika personlighetstyper söker information. Med tanke på användarutbildning borde vi kunna lägga upp undervisningen så att alla inlärningstyper och studenternas infosöktyper tas i beaktande. Väldigt intressant var att ta del av det projekt Ålborgs universitetsbibliotek satsat på, SWIM-projektet, – ett interaktivt multimediaprogram, där olika personligheter söker information – alltså man utgår inte från materialet i sig utan hur olika sökstrategier vi kan ha, beroende på motivation, personlighet och ämne. En närmare beskrivning finns på http://www.swiminfo.dk/.

Gudrún Thórsteinsdóttir doktorand vid Högskolan i Borås

Själva sökprocessen diskuterades av flera föreläsare. Både Jannica Heinström, Thomas Hansen (Ålborg) och Gudrún Thorsteinsdóttir nämnde Carol Kuhltaus Information search process som en utgångspunkt för sina undersökningar: Sökprocessen innehåller både känslor, tankar och handlingar, där man går från osäkerhet till lättnad, tillfredsställelse (min mycket schematiska återgivning av modellen, se: Seeking meaning, 1992). Gudrun Thorsteinsdóttir har i sin forskning undersökt distansstuderandes informationssökning, och bl.a. konstaterat av flera av hennes informanter led av ”library anxiety”, dvs en olustig känsla när man närmade sig informationstjänsten i biblioteken! Hur beter vi oss då vi skall hjälpa studenterna att hitta information, att inleda en process som kan kännas väldigt osäker i början? En verklig tankeställare för oss, när vi planerar användarutbildning eller när vi handleder våra studenter, eller arbetar vid informations/lånesdiskar.

”Vi kan inte öka studenternas IQ men nog deras IK” menade IKT-planeraren Ola Österbacka vid Åbo Akademi, skämtsamt i slutet av seminariet. Det är givetvis ämneslärarna som avgör källornas kvalitet och lär studenterna att värdera kvaliteten i källorna. Konsten att söka systematiskt hör till biblioteksprofessionen, och här finns många möjligheter att tillsammans med lärarna utveckla ett samarbete.

Att sålla agnarna från vetet, att plocka fram det väsentliga, att inte drunkna i informationsmängden är alltså det centrala i informationskompetensen.

Hur gå vidare?

ACRL:s standarder är mycket omfattande och (onödigt) detaljerade och bör givetvis anpassas till lokala förhållanden. NORDINFO arbetar vidare med att utveckla nordiska standarder. Med ACRL:s standarder som utgångspunkt kan vi utveckla mål för våra olika typer av bibliotek. Åbo Akademis bibliotek och Handelshögskolans i Helsingfors bibliotek har varit uppdragsgivare för den svenska översättningen. I mina diskussioner med ACRL:s representanter har vi kommit överens om att originalet och översättningen får användas fritt och redigeras för de olika målgrupperna.

Vid ÅAB borde vi mer systematiskt än tidigare samordna informationssökningskurserna, och förslagsvis införa den trestegsmodell som tillämpas på andra bibliotek. Vi har nu också en nätkurs, men den ersätter inte face-to-face – undervisningen, som är mer flexibel. Nätkursen är ett komplement och en möjlighet för den som av någon anledning inte kan delta i våra närkurser. Vilja och kunskap finns, förhoppningsvis också resurser och tid...

Eva Costiander-Huldén