PR-Info 2004 nr 2
En återblick på WLIC, IFLA:s 70:e årskonferens i Buenos Aires, 22-27.8.2004
Drygt 3000 bibliotekarier från hela världen sitter rastlösa och väntar i den anrika Colón-operan. Öppningsprogrammet är försenat p.g.a. strejkande scentekniker. Verkligheten utanför operans väggar gör sig påmind – hyperinflation och ständiga regerings- och presidentbyten, utlandsskulder som Världsbanken inte vill förlåta, banker som expropierar sina låntagares besparingar gör att hälften av Argentinas befolkning lever under fattigdomsgränsen.
Mikrofonerna strejkar men budskapet går ändå fram under ordförande Kay Raserokas öppningstal: IFLA bör bli en mer proaktiv organisation, som i samarbete med andra stora informationsorganisationer arbetar för välfärd och för de mänskliga rättigheterna till information. Årets tema, Libraries – tools for education and development, fokuserar inte minst på barn och ungdomars rättigheter och möjligheter till läsning och information. Raseroka uppmanar bibliotekarier till närmare samarbete med föräldrar, läsare och socialarbetare. Raseroka uppmuntrar också oss att pröva gränserna, att ta vara på det unika i IFLA-konferenserna – kort sagt att bekanta oss med våra kolleger och inte begränsa umgänget med det bekanta och det trygga.
Festtalet hålls av Tomás Eloy Martínez , ett föredrag om boken i globaliseringens tidevarv. Den virtuella skärselden eller den virtuella himlen, har vuxit som ett okontrollerbart träd. På ett annat plan har nätet givit oss tillbaka möjligheten till ett gemensamt läsande – och skapande.
Tomás Eloy Martínez, författare, föreståndare för Latin Studies vid Rutgers University, New Jersey. Eloy Martínez är framförallt känd för för sin fantastiska roman Santa Evita (utk. på svenska 1996) . Eva Duarte Perón, den fattiga flickan av folket, som blev rikets första dam, tecknas på ett burleskt - och mycket latinamerikanskt - sätt av honom. Europas främsta balsamerare uppfyller Juan Peróns önskan om att göra Evita odödlig efter hennes död som 32-åring 1952. Hon hyllas som ett helgon (i själva verket försökte folket få henne kanoniserad) och kroppen – eller kopian av den – flyttas än hit och dit, och utnyttjas som symbol både av beundrare och belackare. I verkligheten återbördades Evitas stoft till Buenos Airés 1974, efter ”mellanlandningar ” både i Milano och Madrid. Hennes grav ligger i kyrkogården i Recoleta.
Intimiteten
mellan skaparen och läsaren finns inte längre kvar. I ett webbforum
hade man gjort en nyöversättning av Sancho Panchas avskedstal i Barataria,
vilket ledde till en oändlig diskussion och dispyt mellan linguister och
Cervantesbeundrare, nya versioner jämte den gamla översättningen.
Ett oändligt delta av ord, enligt Eloy Martínez, eller av möjligheter.
I ett Babels bibliotek, som enligt den mest kända författaren i Argentina,
Jorge Luis Borges, finns alla skrivna och oskrivna böcker, alla variationer
av dem – biblioteket finns redan hos oss.
Boken är inte längre ”helig”, utan mer eller mindre en marknadsvara. Kampen i dagens globala marknad gäller inte att nå nya läsare eller att skapa dem, utan att hindra marknaden att fördumma dem. Det är inte människan som har globaliserats, utan marknaden. Ojämlikheten har ökat i världen. En femtedel av jordens befolkning har inte tillgång till utbildning, och mer än tre femtedelar har inte råd att köpa böcker, eftersom mat och boende kommer i första hand. 1,5 miljarder lider av brist på rent dricksvatten, 1 miljard kan varken skriva eller läsa. Å andra sidan besitter världens tre rikaste män mer än nationalprodukten av de 43 fattigaste länderna i världen!
Eloy Martínez menar att boken trots allt är som vatten - hur man än försöker fördämma eller lägga ett lock på flödet, kommer ordet fram till sist. Historien har visat det, nazisterna brände böcker 1933, i Argentina militärerna 1977 och 14 april 2003 plundrades det irakiska nationalbiblioteket på 800.000 ovärderliga böcker och manuskript, bland dem lertavlor med nedteckningar av Gilgamesh-eposet. Barbarerna har trots allt inte kunnat förstöra boken, som inte bara är en hyllning till kunskapen utan livet, fantasin, språket, sökan efter jämställdhet. Kan man ändå föreställa sig att Paradiset är ett slags bibliotek, undrade Eloy Martínez.
Själva konferensen hölls i Buenos Aires 47:e stadsdel, Puerto Madero, i det flotta Hotel Hilton och i hotell Sheraton, på gångavstånd från Hilton. Gångavstånd i Buenos Aires betyder dessvärre inte att man förflyttar sig snabbt från punkt A till B – någon respekt för fotgängare finns nämligen inte och trafiken är vansinnig. Stundvis var det svårt att koordinera och pussla ihop sitt eget program – men någon brist på intressanta föredrag fanns inte. Själv koncentrerade jag mig på informationskompetensfrågor och undervisning, och på bibliotekens roll i Latinamerika.
Bakom denna långa tungvrickningsakronym ligger en sektion som utgör ett samarbetsorgan för utveckling av fortbildning. I år arrangerade sektionen en verkstad för utbildare på bibliotek – Training the information literacy trainer. Avsikten var att diskutera och pröva på olika tekniker och färdigheter för användarutbildare eller lärare i informationssökning. Lisa Janicke Hinchliffe, University of Illinois, Elizabeth Dupuis, University of California och Jennifer Dorner från Portland State University ledde verkstaden med att vara levande exempel på aktiv inlärning – som Charles C. Bonwell definierar det: ”instructional activities involvning students in doing things and thinking about what they are doing”.
Under sessionen fick vi gruppvis reflektera över aktiva inlärningsteknikers komplexitet – inte alla metoder behöver material eller långsiktig planering.
Följande mer eller mindre enkla metoder diskuterades:
Active listening guide: en handout som tar upp frågor relaterade till föreläsningen, plats för svar finns
Brainstorming och mindmapping: att ta vara på så många idéer som möjligt, i tankekartor visualiserar man dem och relationerna mellan idéerna
Thinking Aloud Pair Problem Solving (TAPPS): Lärarna jobbar i par, så att den ena tänker högt, den andra lyssnar och reflekterar, ställer frågor
The Pause Procedure: Under föreläsningen stannar man upp 2-3 gånger och ger kursdeltagare tid att gå genom anteckningar eller diskutera sinsemellan
Jigsaw strategy: Kursdeltagare arbetar i grupper, alla behandlar en delfråga, som man sedan rapporterar till varandra
Lecture summaries: Efter varje föreläsning ges deltagarna tre minuters tid att sammanställa vad de kommer ihåg från föreläsningen
Formative (ungraded) quizzes: Tester efter föreläsningarna
One-minute-papers: Ställ kursdeltagarna att kort svara på enkla frågor rörande föreläsningen
Think-pair-share: Reflektera över ställda frågor parvis, redovisa parvis
En viktig point i verkstaden var att vi själva, som lärare, skall utveckla en miljö med intressanta fortbildningsprogram för oss själva genom att
CPDWL är den första av IFLA:s sektioner som lagt ut Call for Papers inför konferensen i Oslo. Passa på att dela med dig intressanta fortbildningsidéer!
Både Chile och Argentina har under långa perioder levt under militärdiktaturer. Nämn 11.9 för en chilenare och han kommer ihåg 11.9.1973 då Pinochet tog över i Chile och mördade den folkvalda presidenten Allende (med USA:s goda minne). Clara Budnik Sinay, numera i styrelsen för musei-, biblioteks- och arkivväsendet i Chile, berättade om de fruktansvärda processer som följde efter kuppen: minst 50 bibliotekarier mördades, censur infördes, böcker brändes på gatan – t.o.m. bröderna Marx' verk förstördes. Katalogkort gömdes eller förstördes (t.ex. kort över Nerudas böcker). Endel bibliotekarier kollaborerade med juntan och ett spionsystem utvecklades, man höll reda på vad kunderna lånade och angav dem för juntan om materialet var subversivt. Regeringen tillhandahöll listor över tillåtna böcker, budgeterna var minimala.
Efter juntans fall har situationen sakta men säkert förbättrats. Nationalbiblioteket samlar in uppgifter om förstörda katalogposter och gömda pamfletter. Nationalbiblioteket har också skapat ett Biblioteca del Reencuentro, där man samlar in allt som publicerats av exilchilenare under och efter diktaturen. Även USA har bidragit med arkivmaterial, dock ej CIA...
De allmänna biblioteken i Chile har igen öppnat sina hyllor och arbetar aktivt för att nå de fattiga och etniska minoriteter, fängelser o.dyl.
”Ett samhälle som inte tar hand om sina läsare är ett självmordssamhälle” säger Mempo Giardinelli, också en av Argentinas mest kända författare, som tvingades i exil under ”Det smutsiga kriget”, dvs under diktaturen 1976-1983. Med stor skräck, skam och sorg kommer han ihåg hur han under sin studietid i Buenos Aires tvingades att bränna upp en stor del av sitt eget bibliotek – och böcker brinner långsamt. Armén brände i augusti 1976 upp den första roman han skrev. Två veckor senare flydde Giardinelli landet med ett litet portabelt bibliotek, de enda böcker han inte kunde bränna upp: Erskine Caldwells Tobacco Road, Dantes Divina Comedia och några böcker av Borges.
Efter att ha återvänt till Argentina 1984, grundade Giardinelli Puro Cuento, ett litterärt magasin, senare även en fond med samma namn. Numera administrerar Giardinelli en fond som aktivt arbetar för läskunnighet på landsbygden. Han har donerat hela sitt privatbibliotek till fonden – över 12.000 böcker. Med olika läskampanjer, kurser och program som ”Abuelas cuenta cuentos” – farmödrar läser sagor – höjer man livskvaliteten hos de fattiga.
Över 600 barn får dagligen också färsk mjölk i fondens kantiner. Efter krisen 2001, då hundratusentals familjeförsörjare blev arbetslösa, omprioriterade man fondens verksamhet till krishjälp med mat och dryck för de fattiga i provinsen Chaco. Över 1,2 miljoner ungdomar mellan 15-24 år är helt marginaliserade i Argentina – de varken studerar eller arbetar.
Läs mer i fondens hemsida: http://www.fundamgiardinelli.org.ar/portada.htm
En grupp bibliotekarier gjorde ett mycket kort besök i Parlamentsbibliotekets ”offentliga” avdelning. Stämningen var nervös och vi förstod snart orsaken till att man placerat ut livvakter i bibliotekets aula: Samma kväll samlades hundratusentals demonstranter utanför parlamentet. Vi blev efter lång övertalning insläppta i bibliotekets välförsedda AV-avdelning.
Biblioteket har också erhållit Gates-priset 2001.
Dagen före konferensen öppnades officiellt deltog Barbro Wigell-Ryynänen och undertecknad i en halvdagsresa till förstäderna San Isidór och Tigre, vackra medelklassområden med blommande apelsinträd som kantade gatorna. Slutligen gjorde vi en katamaranfärd i floddeltat Río Lujan och Río Sarmiento. Floderna kantades av bryggor och sommarvillor – tomma, det var ju vinter i Argentina! Bara några hägrar och skarvar visade livstecken på flodbankarna.
Århus folkebibliotek och China Evergreen Rural Library Service tilldelades båda 500.000 USD för att utveckla sina innovativa sätt att göra Internet tillgänglig för allmänheten.
Adresser:
http://www.aarhus.dk/aa/portal/kultur/bibliotek/folke
http://www.evergreeneducation.org/
Nästa år arrangeras WLIC 14-18.8.2005 i Oslo. Följ med IFLA:s konferenshemsida angående program och Call for papers, www.ifla.org/IV/ifla71/
Notera alla satellitkonferenser, i Finland arrangeras 2 i Träskända: se Kirjastoseuras hemsida http://www.fla.fi/tapahtuu.htm
... och slutligen lite kuriosa: Alla livets fasetter kan man möta på biblioteken, även kärlek, amór! I IFLA-express 5/25 augusti 2004 efterlyser Madeleine Lefebvre material till sin bok The romance of libraries:….”it will include true stories of people who met and fell in love in a library setting, which could be a library, library school, library conference”.. vill du bidra eller om du är nyfiken kan du kolla in hennes websida: http://www.libraryromance.com
Eva Costiander-Huldén,
Åbo Akademis bibliotek