Endast obetydligt försenade anlände vi på onsdagsmorgonen till Det kongelige Bibliotek och Svarta Diamanten. I den imponerande aulan stod redan forskningsbibliotekarien och webmastern Virginia Laursen från Dokumentations- og digitaliseringsafd. och förstebibliotekarien Charlotte Rohde från Hovedsamlings- og dokumentlevereringsafd. färdiga att ta oss med på rundvandring i det enorma huset.

Vi fick bekanta oss med läsesalar och låneexpedition och även magasinutrymmen som var så välordnade att det var en fröjd att se dem. Det dominerande färgintrycket var olika nyanser av vitt, grått och svart med inslag av ek. Låneexpeditionen bildar en bro mellan den nya och den gamla delen. Elegant och nästan alldeles obemärkt förenas två helt skilda byggnadstraditioner med varandra,

Låneavdelningspersonalens arbetsrum var placerade nära kundbetjäningen. Tidigare hade katalogiseringsavdelningens personal också deltagit i utlåningen, men inte mera på grund av bristande personalresurser. Trenden går mot mera specialisering. Utlåningspersonalen har korta turer vid disken, 1-1,5 timme per gång. Lånedisken skall i princip vara höj- och sänkbar men lär inte fungera och vi fick ingen demonstration. Nära disken fanns en låsbar låda för returböcker.

En kort användarutbildning, ca 5 minuter, står personalen vid disken till tjänst med men utförligare hjälp finns på hemsidan. Användarutbildning ges också åt grupper och då är gruppens storlek max. 18 personer.

Registreringen av nya kunder var effektivt ordnad. Alla personer över 18 år bosatta i Danmark med danskt CPR-nummer kan få lånekort. Kunden skriver själv in sig i REX, vilket underlättar personalens arbete avsevärt. Alldeles unikt är det, att KB har rätt att gå in i Danmarks centrala personregister och kontrollera adresser. I Öresundssamarbetets namn har KB motsvarande rätt i Sverige beträffande studerande vid Lunds universitet som använder KB.

Efter rundvandringen var det dags för det efterlängtade kaffet och udlånschef Bodil Koch anslöt sig till vårt sällskap. Hon berättade om differentierad tillgång till bibliotekets kunddatorer. KB tänker införa ett system med inloggning på dess PC:ar med pin-kod, således att endast registrerade låntagare/studerande vid KU kan använda PC:arna. På Det Kongelige Bibliotek finns det rikligt med datorer, men eftersom det drar så många utomstående besökare såsom turister, har datoranvändningen blivit problematisk i och med att KB blivit ett slags stadens största internetkafé. Man har försökt åtgärda problemet med förbud, som förstås är svåra att övervaka.

Det kongelige Bibliotek försöker helt klart skapa en miljö för forskare och studerande parallellt med de kulturella aktiviteterna. En nyhet är det, att den gamla och vackra och högtidligt tysta läsesalen skall göras till läsesal för studerande, där de får läsa medhavd kurslitteratur. Det finns ett stort behov av läsesalar för studerande. I den nya delen hade man speciella läseceller för (icke-klaustrofobiska) forskare.

Virginia Laursen, som alltså är bibliotekets webmaster, berättade att det satsas mycket på det elektroniska biblioteket. Hennes avdelning är också ganska stor. Dock deltar många andra enheter inom biblioteket med egna sidor, samtidigt som externa projekt med utomstående resurser hela tiden pågår. Fackreferenterna är viktiga när det gäller att presentera bibliotekets enskilda ansvarsområden, vilket de gör på ett mycket föredömligt sätt. Ordet digitalisering uppfattas i vid bemärkelse och täcker alla elektroniska tjänster. KB:s hemsida, vilken valts till Nordens bästa, lider av en viss splittring eftersom materialet presenteras under den avdelning, som ansvarar för det, således att användaren måste veta avdelningens namn innan han kan söka materialet. Man vill därför ändra strukturen, så att hemsidan fungerar mera på användarens villkor. Det sades också hur många sidor hemsidan består av, vilket vi inte minns, men många tusen var det.

KB använder sig av det israeliska bibliotekssystemet Aleph och unicode teckenuppsättning.Retrokatalogisering pågår hela tiden och ännu finns mycket av materialet endast i kortkatalogen.

Det finns fyra fakulteter vid KB, en humanistisk, en juridisk, en samhällsvetenskaplig och en teologisk. Institutionerna är ca 50 till antalet med presensbibliotek av varierande storlek, de största har egen bibliotekspersonal. De lånar normalt inte ut, men är skyldiga att göra det via REX ifall en bok inte finns på något annat bibliotek i landet. KB:s institutstjeneste har fem anställda och servar institutionerna med biblioteksteknik, löpande registrering av tidskrifter och katalogisering och konvertering. Institutionsbibliotekens personal fungerar som fackreferenter och har som uppgift att föra ut forskningen till allmänheten.

Det kongelige Bibliotek har 4,7 milj. böcker och tidskrifter och är nationalbibliotek, universitetsbibliotek, forskningsbibliotek och kulturinstitution. I Svarta Diamanten finns också en konsertsal, en restaurang och en bokhandel. Med så många funktioner är det problem med säkerheten.

Tre bra saker att kopiera från det Kongelige Bibliotek kunde vara:

1. Telefon- och elektronisk informationstjänst
2. Kunderna skriver in sig själva
3. PC:ar förbehållna egna studerande

Søren berättade även att man haft särskilda informationskampanjer riktade mot lärare och betonade också att biblioteket genomfört användarundersökningar (surveys) och kvalitativa intervjuer för att undersöka servicebehovet.

Danmarks Pædagogiske Universitet är ett nytt universitet. Det bildades 1 juli 2000 genom en sammanslagning av Danmarks Lærerhøjskole, Danmarks Pædagogiske Institut og Danmarks Pædagoghøjskole. Biblioteket är litet äldre. Under åren 1985-95 fusionerades det gamla Danmarks Pædagogiske Bibliotek med Danmarks Lærerhøjskoles Bibliotek till Danmarks Pædagogiske Bibliotek. Biblioteket har ungefär 1 miljon böcker och ca. 5400 tidskrifter. Största delen av beståndet är registrerat i DPBase, som är deras online-katalog.

DPB har ansvar för pedagogisk och psykologisk litteratur i Danmark, bl.a. håller de på, tillsammans med Danmarks Natur- og Lægevidenskabelige Bibliotek och Det Kongelige bibliotek, att utveckla en pedagogisk psykologisk fackportal, kallad PPP eller PP-Portalen. Portalen skall ingå som en del av Deff.dk, Danmarks elektroniske forskningsbibliotek.

DPB har, enligt dem själva, Nordens snabbaste och effektivaste dokumentleverering. Sektionsledaren Poul Erlandsen deltar alltid med föredrag i de nordiska fjärrlånekonferenserna. De är alltid bland de första i Norden med att anamma nya möjligheter inom dokumentleverans.

Redan 1999 på de finska nationella fjärrlånedagarna i Tammerfors, pratade Erlandsen om "Patron doing ILL: heaven or nightmare". Då tyckte man att det var en omöjlighet, men nu är det verklighet på många ställen. T.ex. i Danmark finns en databas kallad bibliotek.dk. Den innehåller material som finns vid de danska offentliga biblioteken och kunderna kan själva beställa material och välja från vilket bibliotek de beställer. Biblioteket, som får beställningen skickar materialet till kundens bibliotek.

Enligt DPB får de rätt litet beställningar via bibliotek.dk, vilket kan bero på att de ämnesmässigt är ett specialbibliotek. Både Roskilde universitetsbibliotek och Handelshöjskolens bibliotek sade däremot att deras fjärrlån-utlån har ökat i och med bibliotek.dk. Det är betungande både för personalen och ekonomiskt. RUB har räknat ut att det för dem kostar 75 DKK /bok + tiden som går åt för personalen att åtgärda beställningen och skicka boken. Att kunderna får bestämma varifrån de beställer, leder ofta till att de beställer också från närliggande bibliotek. Speciellt Handelshöjskolens bibliotek som har flera andra bibliotek i närheten, har råkat ut för detta. Eftersom man inte kan börja skicka böcker tvärs över gatan, måste kunderna skilt meddelas att de bör komma själva och låna.

Man kan dra vissa paralleller till Universal Borrowing som är en del av vårt bibliotekssystem Voyager, dvs. kunderna kan beställa material och själva välja från vilket bibliotek de beställer. Om UB tas i bruk hos oss skulle det bli ännu mera kostnader och kaos bland fjärrlånen, eftersom UB tillåter kunderna att själva bestämma varifrån de beställer, vart de vill ha boken skickade och de kan också returnera boken till vilket Voyager-bibliotek som helst. I bibliotek.dk kan man bara be att få en bok skickad till sitt hembibliotek och boken måste även returneras till samma bibliotek.

Biblioteket var det tredje besöket under den första dagen i Köpenhamn, efter Det Kongelige Bibliotek och Danmarks Pædagogiske Bibliotek, sent på eftermiddagen. DNLB är Köpenhamns Universitets huvudbibliotek inom "natur- och sundhedsvidenskabelige fakulteter" och Danmarks huvudfackbibliotek inom "natur- og sundhedsvidenskaberne". Till bibliotekets uppgift hör att tillvarata kulturarven inom sina fackområden och biblioteket är likaså en forskningsinstitution.

Biblioteket vill upprätthålla den bästa och fackligt mest relevanta samling av naturvetenskaplig och medicinsk litteratur, tillgängliggöra samlingen för bibliotekets kunder – oavsett om informationen finns i tryckt eller elektronisk form.

DNLBs huvuduppgift är att fungera både som universitetsbibliotek och nationalbibliotek. Till funktionen som nationalbibliotek hör bl.a. att skaffa utländsk facklitteratur – ÅAB sänder till biblioteket ÅA-dissertationer. Bibliotekets gamla samling, som daterar sig tillbaka till 1400-talet med en unik samling av böcker, tidskrifter och planscher, är också internationellt sett en av de bästa.

Biblioteket har ca 10.000 skandinaviska fjärrlån, vid lånedisken finns låneautomat. Läsesalen är i två våningar, med öppet mitt i våningen, med det under de senaste 10 åren accessionerade materialet. Publikationerna i läsesalarna är stöldsäkrade, även tidskriftsnumren har streckkodsetikett. 75% är elektroniskt, men temahäften i pappersversion kan beställas, biblioteket har 4500 tidskrifter. Biblioteket har 100 anställda varav 20 är studerande. 45 personer har akademisk utbildning. Personalen är flexibel beträffande sina arbetsuppgifter – inbesparningarna hotar.

Tystnaden i läsesalen är total: man får inte äta, inte prata och inte ha sin mobil på. Forskningsbiblioteket har komplicerad databas till vilken elever med grundstudier inte har tillgång. Digitaliseringen kostar ca 3 milj. DKK. 80% är aktuellt material, 2 % berör kemi o. naturvetenskapliga kärnområden. DNLB håller på med att lägga SFX i sina databaser; SFX ger möjlighet till direkt länk till fulltexttidskrift, till Bibliotek.dk och andra databaser. SFX-länken syns redan i webbdatabaserna men fungerar inte än. SFX-länkande torde bli klart under hösten.

Fjärrdepoten är hyrd, men ett nybygge med parkering och nedgång från det nuvarande byggnaden planeras att påbörjas 2004. Det framkom klart att lokaliteterna från 1938 nu var för små (även om man makulerade de tryckta tidskrifterna vartefter de blir tillgängliga elektroniskt).

Den naturhistoriska samlingen är den finaste i Norden med bl.a. Biblioteca Linnaeus Danica, som finns uppställd i den övre läsesalen bakom en glasvägg. På DNLBs hemsida kan man se virtuella utställningar av bl.a. Flora Danica.

Bibliotekets roll som förmedlare av kulturarvet genomförs ofta som projekt med externa samarbetspartner. Forskning bedrivs inom natur- och medicinområden samt informationsvetenskapligt område (biblioteksrelaterad forskning). Under verksamhetsperioden 2002 har biblioteket ökat antalet elektroniska tidskrifter samt gratis och avgiftsbelagda kurser. Biblioteket har utnyttjat elektronik för effektivering av bl.a. rutiner med lån. Biblioteksutrymmen utvidgas med ett nybygge inom samma område. DNLB har fjärrmagasin i Lundtofte.

Besparingsåtgärderna som Kulturministeriet har pålagt statsinstitutionerna har resulterat i att biblioteket har en minimal administration. Inbesparingarna påverkar bl.a. tidskriftsprenumerationer. Under 2003 ska biblioteket satsa på ett servicecenter med dokumentleverans och rådgivning inom de olika fackområdena, och för detta utvecklas de IT-lösningar som redan finns. Av anslagen går 50% till materialanskaffning (90% är inköp av tidskrifter och bibliografier). Beträffande personalen, övervägs besättande av vakanta tjänster, och vikariat under moderskapsledighet besätts sällan. Det var det enda biblioteket, där man nu ser sig nödd att aktivt ta itu med personalen för att få de anställda att må bättre och orka med sitt arbete.

Inom uppgiftsområdet som nationalbiblioteket har man ålagts att uppbevara det gamla materialet på bästa sätt och man har därför ett "stabiliseringsprojekt" som väl närmast motsvaras av vårt konserveringsdito. Som ett led i detta har man gått igenom samlingarna och gjort en tillståndsvärdering.

Man har klassificerat böckernas fysiska tillstånd i fyra kategorier:

A - omfattande restaurering nödvändig (mycket slitet)

B - sliten volym med trasig rygg, och smärre pappersskador

C - grundlig rengöring av både pärm och sidor behövs (uttorkad och smutsig volym)

X – inga åtgärder

Bibliotekets samlingar består av 166.652 volymer, varav 16.800 har fått X-nivån; de flesta (ca 130.000) i CB,CX. Dessutom har magasinen rengjorts och rengöringsrutiner införts.

Denna studieform ställer alldeles speciella krav på biblioteket och den service man där är beredd att ge. T.ex. informationsdisken är bemannad med fyra bibliotekarier under dagtid när efterfrågan är som störst. Läsplatserna som antingen är försedda med PC eller med uttag för egen PC är sammanlagt 124. Varje PC är knuten till en skrivare.

För att anskaffningen av egen dator inte skall bli ett problem för en endaste en av studenterna, erbjuds möjlighet till köp av dator till subventionerat pris och dessutom banklån på fördelaktiga villkor.

Ytterligare finns det en tyst, datorfri läsesal med nio platser. Sammanlagt finns det på biblioteket ca. 300 arbets- och sittplatser. Detta anses ingalunda vara för mycket, trots att läsutrymmena i huvudsak borde finnas i husen.

Även om de flesta bibliotek förr eller senare är tvungna att inse att utrymmet inte räcker till, är det inte vanligt att man redan från början bestämmer sig för att mera material än detta kan man inte ha. Vid Roskilde Universitetscenter hade man slagit fast antalet studenter man har möjlighet att undervisa och också hur stort biblioteket kan bli.

Bandupptagningar av radio- och tv-program utgör en unik samling på biblioteket. Samlingen sträcker sig bakåt till 1970 och omfattar aktualitets- och kulturprogram. Till skillnad från Danmarks radio bandar biblioteket in bl a direktutsändningar. Bandningen av utvalda program sker i ett särskilt rum där apparaturmängden var imponerande.

Ringas särintryck

• mikrofilmsrullarna i snygga ändamålsenliga papplådor
• bokvagnar specialdesignade via Btj och som är utrymmessnåla
• höj- och sänkbara arbetsbord och lånediskar på de flesta bibliotek enligt lagen

Airis särintryck

Överbibliotekarie Frede Mørch hälsade oss välkomna till Danmarks Tekniske Videncenter, vari ingår Danmarks Tekniska Universitetsbibliotek och Center for Didaktik og Metodeutvikling. Sistnämnda skall fusioneras med "IT i undervisningen" och dessa blir LearningLab DTU.

Bibliotekets ställning preciseras härefter. Att förändringar håller på att ske lade man märke till genast man kom in i biblioteket. Så gott som hela den tidigare inredningen av studieplatser var utburen. Ny specialkonstruerade bord för tre personer med pc-uttag för varje plats. Dessa bord kan behändigt sammanbindas för olika stora grupper. Undervisningen vid DTU är projektbaserad och därför har alla platser möjlighet att koppla upp sig till nätet. Målet för DTV är att så snabbt som möjligt få alla studenter att inhandla egna bärbara pc:n.

DTV satsar på integrering av undervisningen i IT. Ett led i denna process har varit utvecklandet av DTU´s studiekoordinerande intranet CampusNet. Detta är ett webbaserat informationssystem som ger tillgång till studierelevanta data. Idag är CampusNet ett oundvikligt och naturligt sätt att kommunicera mellan lärare och elever. CampusNet har också resuterat i en bättre kontakt mellan bibliotek och lärare.

DTV satsar på att införa allt mer elektroniskt material. Elektroniska tidskrifter, databaser, elektroniska handböcker ökar hela tiden. Man har bla. utvecklat en egen artikeldatabas (DADS). Denna utveckling har resulterat i en radikal nedskärning av de tryckta tidskrifterna.

För att kunna tillmötesgå framtida kundbehov på biblioteket, anser man sig vara tvungen att skära ned och rationalisera arbete på enheter som införskaffar material. Man strävar till att utlokalisera accessionsprocesserna. Däremot vill man öka på resurserna för att integrera pedagogiska funktioner med informationsförmedling, LearningLab. Tvåsiffriga miljonbelopp har avsatts för införandet av LearningLab. I denna "labb" skall användarna bland annat

-ha tillgång till informationsresurser

-få hjälp med litteratursökningar

-deltaga i kurser i DTU´s CampusNet

-få råd och kurser i användningen av IT i undervisningen

-ta del av nya undervisningsformer

-boka IT-utrustade studie- och grupprum

-använda publicerings-, text- och andra databehandlingsapplikationer

-låna LearningLabs Multimedialabb och få hjälp i användningen av denna

-låna och återlämna böcker m.m.

Allt detta ställer höga krav på personalen samt organiseringen av densamma. På informationssidan är bibliotekarierna indelade i fackgrupper och har till uppgift att bla. hålla sig ajour med de viktigaste tillämpningarna i sina respektive ämnen, följa med nyheter som tex. nya sökmöjligheter, fungera som lärare i litteratursökningskurserna, vilka bland annat innehåller en ämnesmässig del.

DTV och Danmarks Tekniske Universitetsbibliotek (DTUB) har en del egna lösningar. De har bland annat en egen databas för sina elektroniska tidskrifter. I normala fall har bibliotek som har prenumerationer på tidskrifter tillgång till vissa årgångar som sen kan nås via leverantörernas söksidor. Här har man istället köpt rätt att ha själva tidskrifterna på en egen server, och man har sen gjort en egen söksida för att komma åt dem. Det här har enligt dem den fördelen att de äger själva tidskriften och kan på så sätt garantera tillgång även om leverantörer börjar ändra på sina policyn gällande nedladdning o.dyl. Den här lösningen har dock sina nackdelar, man behöver ha en ganska kraftig server för att lagra alla tidskifter på, och också personal som sköter om den.

Man har också "out-source:at" skötseln av sin katalog och katalogisering till Kongliga biblioteket. Systemet är alltså Aleph, som också används vid Kongliga biblioteket. Om jag minns rätt var man ganska nöjda med det här arrangemanget.

Man håller för tillfället på att renovera huset och göra ett modernare lärcenter.

Handelshøjskolens bibliotek presenterades av Gert Poulsen och Anette Koll, Gert är förstebibliotekar och avdelningsledare för institutservice och Anette förstebibliotekar och ledare för publikumsservice. Handelshögskolan har 865 fast anställda, av vilka 350 är forskare, och 14000 studerande. Huvudcampus finns på Solbjergvej och byggnaden ritad av Vilhelm Lauritzen invigdes år 2000.

Avdelning för språk och kultur finns i Dalgas Have i en byggnad ritad av Henning Larsen från 1988. Biblioteket består av Økonomisk bibliotek med filialen Sprogbiblioteket. Handelshögskolans bibliotek grundades 1922. Det förfogar över 6000 m², utlåningen utan förnyelser utgör 920 000, härav 528 000 elektroniska utlån, samlingarna utgör 300 000 volymer och antalet besökande 2600 per dag. År 2002 uppgick personalen till 58 årsverk.

Biblioteket har sysslat med strategisk planering i snart 15 år. Det har fem strategiska satsningsområden:

1. Det elektroniska biblioteket
2. Individualiserad forskar- och studerandeservice
3. Biblioteket som inlärnings- och socialt område
4. Forskningsförmedling
5. Kompetensutveckling och kunskapsdelning (videndeling)

Om det elektroniska biblioteket nämndes, att man substituerar tryckt material med elektroniskt och katalogiserar gratis internetresurser i katalogen, där man strävar att ha 10000 poster av dessa – en kritisk massa. Biblioteket som inlärningsområde innebär, att biblioteket organiseras på ett sätt, som gör, att kunderna trivs. I kompetensutveckling av personalen ingår kurser, fortbildning och studieresor. Åtta av bibliotekets bibliotekarier hade just återvänt från en resa till Norge, Sverige och Finland, och Gert och Anette hade just innan de tog emot oss redogjort för deras intryck av ett av de besökta biblioteken på ett personalmöte. De tre bedste ting på varje besöksmål brukar man utpeka. Personalen utbildas också om det, som försiggår på själva handelshögskolan.

Betänkandet inleds med orden: "Grundlæggende handler det ikke om bøger, men om universiteter, deres videnforsyning og videndeling". Senare står det: "Hidtil har bibliotekerne overvejende foretaget import af viden til universitetet og kun i begrænset omfang eksport af universitetets videnproduktion til omverdenen". Handelshögskolan har en uppfattning om institutionsservice, som avviker från den på ÅA. Här är det tjänster som forskningsregistrering, en expertdatabas och elektronisk publicering, som är viktiga. Biblioteket har ett system med kontaktbibliotekarier utåt mot institutionerna.

Individualiserad service ger biblioteket på olika nivåer:

Biblioteket har telefonservice kl. 10-13, men man kan inte förnya lån per telefon, endast via bibliotekssystemet. Sedan har man en Spørg biblioteket-service på nätet, som sköts av dem som har infotur. Beträffande användarutbildning håller biblioteket en låg profil.

Alla våningar är öppna för kunderna och i alla våningar finns det PC:n för kunderna. Sammanlagt har biblioteket 80 kunddatorer, därtill finns skolans Learning Resource Center i anslutning till biblioteket med ca 60 datorer (och printrar, kopieringsmaskiner, scanner). Resurscentret har en egen helpdesk, som bemannas av IT-studeranden, som hjälper till med tekniska problem och som kan svara på frågor om t.ex. Office-program. I samma våning finns bibliotekets informationsdisk med 1-2 bibliotekarier på plats. I informationstjänsten deltar bibliotekarier från alla avdelningar.

Utlåningen, med en 18 meter (!) lång lånedisk, är placerad i första våningen vid huvudingången till Handelshöjskolen. I samma utrymme finns fyra självbetjäningsautomater i vilka man kan låna, returnera samt förnya sina lån. 47% av utlåningen sker via automaterna. Man strävar till att öka automatutlåningen och biblioteket har beställt fyra automater till och planerar att förkorta lånedisken.

Studieplatser med möjlighet att koppla in egen dator finns i alla våningar. Därtill finns det grupprum, både i biblioteket och runt om i skolan. En tyst läsesal där det inte är tillåtet att använda dator finns också. En av studenterna omtyckt service är små, låsbara skåp som kan lånas för en termin i gången för uppbevaring av studiematerial.

De tre bästa tingen vid Handelshøjskolens bibliotek utöver det danska pragmatiska sättet att sköta bibliotek och den jämfört med ÅAB betydligt bättre resurseringen kunde vara följande:

• centraliserad biblioteksservice
• mängden arbetsplatser för studenterna, både platser med datorer och utan, platser för tyst läsning och platser där man kan diskutera
• användning av studentmedhjälpare i utlåningen efter kl. 18 och satsning på självbetjäning

• Flera av biblioteken var nybyggda och bibliotekspersonalen hade varit med från början vid planeringen. Man blev imponerad av deras höj- och sänkbara lånediskar, och t.ex. RUB har ett fiffigt system med omärkbara lampor under varje hylla, som lyser diskret men klart på böckerna. Alla satsar mycket på det elektroniska, flera har t.ex. helt avskaffat tryckta bibliografier. Alla har många PC:n eller terminaler för kunderna/studenterna, man fick dock det intrycket att framförallt DPB och RUB inte har så mycket utomstående kunder utan bara universitetets studenter

• I vår numerus currens skulle vi kunna ha sådana  bokstöd som vi såg i
  Danmark. Stödet kom uppifrån och kunde flyttas längs med skenor som var
  fast på nedre sidan av hyllan ovanför

• Det fanns en medveten strävan till enkelhet så att inga brochyrer.
  extra pennor eller dylika syntes på borden. Det gav ett välstädat,
  sakligt intryck

• Tavlor och moderna konstverk fanns det gott om på alla dom här
  biblioteken. Handelshögskolans bibliotek t.ex. hade ett stort modernt
  konstverk som hade kostat en miljon kronor, på pedagogiska biblioteket
  hade de ramat in teckningar av barn, medicinska biblioteket hade stora
  väggmålningar så väl som plancher med kända tavlor som motiv.

• Bibliotekariens "hembesök" hos nyanställda medarbetare vid Handelshögskolan i Köpenhamn