Bibliotekarieyrket och bibliotekariernas kompetens
Det norska forskarförbundet ordnade 19-20 oktober ett nordiskt seminarium i Oslo om bibliotekarieprofessionen och bibliotekariernas kompetens. I seminariet deltog företrädare för universitetsledningen, bibliotekarieutbildare och bibliotekschefer samt fackbibliotekarier från de nordiska länderna. Seminariet kunde finansieras tack vare ekonomiskt stöd från Nordinfo, Forskerforbundet i Norge och Riksbibliotekartjenesten. Aktuella frågor som 35 deltagare dryftade under det två dagar långa seminariet var bibliotekariernas kompetensutveckling samt ramorganisationernas önskemål och krav på sina bibliotek.
Universitetsledningen har höga förväntningar på sina bibliotek, och följaktligen även på bibliotekariernas kompetens. Detta framkom klart och tydligt i de inlägg där representanter för universitetsledningen framlade sin syn på den roll biblioteket bör ha i dag, och vilka förväntningar de ställer på morgondagens bibliotek. Alla var ense om att bibliotekets strategi och handling skall anpassas efter universitetets mission.
Kärnan i alla inlägg var att biblioteket har en central uppgift
i utvecklingen av forskning och undervisning. Bibliotekschef Tove Bang från
Århus handelshögskola sammanfattade förväntningarna
till fyra begrepp, nämligen krav på öppenhet, samarbete,
synlighet och utveckling. Prorektor Olle Anckar från Åbo Akademi
ansåg i sitt inlägg att dagens bibliotekarier bör ha generell
vetenskaplig kompetens och ämnesspecifika kvalifikationer. De bör
vara informationsspecialister, ha kommunikativ kompetens, pedagogiska
färdigheter, informationstekniskt kunnande, social kompetens samt ha
beredskap för vidareutbildning. Därutöver är det
önskvärt att bibliotekarierna har kulturella eller vetenskapliga
ambitioner. Nya undervisningsformer, självstyrd inlärning och
livslångt lärande ställer många och nya krav på
bibliotekarierna. Rektor Magnus Söderström från Växjö
universitet talade om morgondagens bibliotekarier som informationsaktörer
i det pedagogiska arbetet.
I inlägg och diskussioner betonades vikten av bibliotekariernas aktiva
medverkan i olika forskningsprojekt. Det är ändamålsenligt
att bibliotekarierna finns där forskningen bedrivs, ute på
institutionerna. Forskarna behöver skräddarsydda
informationssökningar och informationsspecialisternas kunnande när
olika projekt pågår. Målet är att alla studenter och
forskare borde erhålla ett visst mått av informationskompetens
för att maximalt kunna utnyttja de informationsresurser som biblioteket
tillhandahåller. Då är det nödvändigt med ett
intimt samarbete mellan bibliotekarier och undervisningspersonal.
Seminariedeltagarna efterlyste mera kurser i pedagogik inom ramen för
bibliotekarieutbildningen. Den pedagogiska kompetensen blir allt viktigare
eftersom undervisningen i informationssökning tenderar att öka.
Det kom tydligt fram i panel- och gruppdiskussioner att utan kontinuerlig
fortbildning är det svårt att tillmötesgå de krav och
förväntningar som ställs på bibliotekarierna i dag.
Vi borde aktivare gå in för att systematiskt planera vår
karriär och medvetet sikta på att avancera inom vårt
område. En bidragande orsak till bibliotekarieyrkets låga status
och lönenivå är kanske just avsaknaden av en medveten
karriärplanering. Som läget nu är söker sig nyutbildade
bibliotekarier till den privata sektorn som informationsspecialister ty där
är lönerna på en helt annan nivå. Ofta brister det
också i marknadsföringen av våra tjänster. Om vi inte
synligare gör reklam för våra produkter och vårt kunnande
minskar efterfrågan. Tyngdpunkten i vårt arbete kommer fortfarande
att vara kunskapshantering, det är bara medierna som förändras.
Men vid sidan av de traditionella biblioteksuppgifterna skall vi utveckla
nya tjänster.
Till slut kunde vi alla konstatera att bibliotekarien av i dag borde vara
minst en tiohövdad mänska för att klara av alla de krav som
ställs på oss.
Ann-Christine Erkkilä