I slutet av juli, 26.-28.7., ordnades det i Tallin en konferens för slavistbibliotekarier under namnet "Libraries in Open Society". Konferensen samlade ett hundratal deltagare, och mötesplatsen var Nationalbiblioteket i Tõnismägi. Biblioteket har en imponerande konferensavdelning.
Merparten av deltagarna kom från USA och Ryssland. Det fanns bibliotekarier, datagurun och förlagsmänniskor även från Östeuropa, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Latvien och Israel. Norden representerades av Finland samt en morsk norsk bibliotekariegutt från UB i Trondheim. Han var vida berest i Sibirien samt (övriga) östra Finland och en ivrare av "kurkkulaulu". (Om ni inte vet vad det är, fråga Maggan.)
De finländska deltagarna kom från Institutet för Ryssland och Östeuropa, som också var en medarrangör med Anneli Virtanen i spetsen, HUB:s Slavica, Finlands Bank och ÅAB (alltså Airi).
Programmet var digert: det var panel- och roundtablediskussioner från morgon till kväll och papers lästes däremellan. Det dryftades frågor om utveckling och bevarande av samlingar, databaser med ryska publikationer, elektronisk informationsförsörjning, slaviska tidskrifter, baltiska samlingar osv. Ett av de mest minnesvärda föredrag höll Isabella Warren från Scott Polar Research Institute. Det handlade om hur man bygger upp en regional samling och hur man förvärvar böcker genom studerande som farit ut i polarregionerna för fältarbete och forskning. Olika förlag, databasvärdar, utgivare av tidskrifter, bokhandlare sålde och presenterade sitt material på en särskild avdelning.
Exkursioner hörde förstås också till programmet. Det fanns tre altenativ: Nationalbiblioteket, stadsbiblioteket och Akademiska biblioteket. Valet var inte svårt eftersom jag redan tidigare hunnit besöka de två första. Inte behövde jag heller ångra mitt val att bese Eesti Akadeemiline Raamatu-kogu: Baltika-avdelningens föreståndare Tiiu Reimo visade med berättigad stolthet sitt bibliotek och i den "blåa salen" fick vi se de härligaste bokrariteter, som det inte råder någon brist på det biblioteket heller.
I samband med denna rapport kan det nämnas att det firas den estniska bokens jubileumsår som bäst. Festen pågår från 23 april 2000 till 23 april 2001. Det har gått 475 år sedan den första estniska boken (lutherska texter, tryckta i Lübeck) publicerades. Den 9 oktober kl 17 öppnas i Helsingfors, på Malms bibliotek, en utställning "Viron vanhimmat kirjat Helsingissä". Samma utställning visades från april till slutet av september i rådhuskällaren i Tallinn.
Airi Forssell