ĐĪāĄąá>ū˙ WYū˙˙˙V˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙ėĨÁq` đŋS@bjbjqPqP.^::S8˙˙˙˙˙˙¤,0000L|$,rėŦŦŦŦŦ‡‡‡ņķķķķķķ$^hÆƇ‡‡‡‡ŦŦÛ,ŊŊŊ‡’ŦŦņŊ‡ņŊŊŊŦ  Đ% N"Ī00ŊņB0rŊŒI^ŒŊŒŊ4‡‡Ŋ‡‡‡‡‡§‡‡‡r‡‡‡‡,,, 0,,,0,,,˙˙˙˙ SKÄRGÅRDSHAVET FICK ETT BIOSFÄROMRÅDE I det följande granskas Skärgårdshavets Biosfärområde närmast sett ur de berörda kommunernas och skärgårdens synpunkt och gör inte anspråk på att vara en heltäckande historik. År 1988 tillsatte miljöministeriet en arbetsgrupp, ordförande avdelningschef Matti Helminen, vars uppgift var att inkomma med förslag gällande grundande av biosfärområden i Finland. Följande år lämnade arbetsgruppen sitt förslag som bl.a. gick ut på att grunda ett ”Skärgårdshavets Biosfärområde”. Arbetsgruppens betänkande sändes för utlåtande till ca 50 olika instanser och 34 utlåtanden inlämnades. Samtliga dessa tolkades som ett stöd för grundandet av ett biosfärområde i Norra Karelen och ett i Skärgårdshavet med viss reservation gällande Nagu kommuns inställning. Bland de många utlåtandena kan noteras att Dragsfjärds kommun meddelade en principiellt positiv inställning under förutsättning att i skärgården inte införes några som helst tilläggsbegränsningar. Houtskärs kommun förehöll sig positivt till att kommunens hela område införlivas i biosfärområdets samarbetsområde, dock med följande absoluta förbehåll: -status som biosfärområde får inte medföra begränsningar vad gäller utvecklandet av näringslivet i skärgården. En konserverande inriktning gällande biosfärområdets framtid får inte göra sig gällande utan tvärtom bör forskning inriktas på möjligheterna till nya näringsfång. -rörande markanvändning bör kommunens planeringsmonopol gälla oavsett biosfärområdesstatus och får denna inte medföra några som helst kommande restriktioner dikterade av överordnade myndigheter. -i delegationen bör den lokala befolkningen garanteras majoritet. -arbetsplatser, som biosfärområdet skapar, bör om möjligt utlokaliseras till skärgården. Korpo kommuns utlåtande sammanföll långt med Houtskärs men framhölls att biosfärområdet borde begränsas att sammanfalla med nationalparkens samarbetsområde. Nationalparksdelegationens uppgiftsområde borde utökas att omfatta också biosfärområdet. Den planerartjänst som inrättas vid biosfärområdet kunde lämpligen placeras i Korpoström i samband med det planerade centret för nationalparken. Nagu kommuns utlåtande uttrycker stor skepsis mot inrättandet av ett biosfärområde. Samma förbehåll som i ovannämnda utlåtanden ingår. Därtill förutsättes att alla uppgifter och beslutsrätten gällande biosfärområdet genast från början flyttas till lokal nivå samt vidare att då miljöministeriet fastställer stomplanen för nationalparken beaktas skärgårdsbornas önskemål att nationalparkens administrativa center placeras på Nötö. Delegationen för Skärgårdshavets nationalpark förhöll sig positivt till grundandet och såg möjligheter till positiva åtgärder gällande skärgårdens utveckling. Begreppet ”samarbetsområde” bör klarare definieras i kommande lagstiftning. Skärgårdsdelen av Dragsfjärd borde i sin helhet ingå i biosfärområdet. En sammanslagning av nationalparkens och biosfärområdets delegation borde utredas. I flera utlåtanden ifrågasattes huruvida huvudlanden i Nagu och Korpo skulle ingå. I några utlåtanden, ifrågasattes också huruvida öarna norr om huvudöarna i Nagu/Korpo skulle medtas. -2- Finlands UNESCO-kommitté ansåg att de två föreslagna områdena helt fyllde kriterierna och understödde grundandet av de två biosfärområdena. De berörda kommunernas inställning till grundandet av ett biosfärområde i Skärgårdshavet visar att ministeriets tjänstemän vid sina besök i skärgården lyckats väl i sin argumentering, framförallt i att biosfärområdet inte betydde ett nytt skyddsområde med åtföljande begränsningar. Klimatet var inte det bästa. I skärgården rådde då stor frustration över alla de nya skyddsområden som införts eller planerades och över vissa tjänstemäns vid miljöcentralen agerande vid handläggningen av dessa frågor. Också regionplaneförbundets förslag till etappregionplan 2 rönte motstånd och nationalparkens förverkligande ansågs inte av alla fylla de i många fall högt ställda förväntningarna. I början av år 1991 sände miljöministeriet till undervisningsministeriet ett initiativ om grundandet av Skärgårdshavets och Norra-Karelens biosfärområden, vilken framställan skulle tillställas UNESCO. I skrivelsens, undertecknare miljöminister Kaj Bärlund, nio punkter framgick att tankegångarna långt sammanföll med de berörda skärgårdskommunernas synpunkter. Bl.a. föreslogs en gemensam delegation för Skärgårdshavets nationalpark och biosfärområdet, till biosfärområdet hörande uppgifter och möjligast stor beslutanderätt överflyttas till lokal nivå, en planerare anställes för vart biosfärområde, miljöministeriet anvisar resurser för forskning och uppföljning, samarbete med olika aktörer betonades. Föreslogs vidare att båda biosfärområdena grundas samtidigt, vilket dock inte skedde; Norra-Karelen fick sitt i november 1992 medan tekniska skäl angavs som orsak till att frågan för Skärgårdshavets del fördröjts. Finlands Akademi anställde redan år 1992 en planerare, Kari Lehtilä, med uppgift att planera kommande verksamhet i biosfärområdet samt också att hålla skärgårdsborna informerade om biosfärområdet. Forskaren samarbetade nära med Skärgårdshavets forskningsinstitut vid Åbo Universitet och dess föreståndare Ilppo Vuorinen. Lehtiläs anställningsförhållande upphörde år 1995. Skärgårdshavet Biosfärområde grundades 21.2.1994 och mer officiell prägel fick Biosfärområdet i och med att en representant för UNESCO, Jane Robertsson, överräckte ett bekräftande certifikat inom glas och ram till representanter för kommunerna vid en högtidlighet 24.5.1994 i Nagu Kyrkbacken. Skärgårdshavets Biosfärområde kom i detta skede att omfatta kommunerna Nagu, förutom Storlandet och Lillandet, Korpo, förutom huvudön och Houtskär i sin helhet. Av Dragsfjärds kommun anslöts de områden som redan ingick i nationalparkens intresseområde. Dess kärnområde består av nationalparkens områden, dvs de av staten ägda områdena inom samarbetsområdet. Inom Biosfärområdet beräknades vid grundandet bo ca 1.200 personer, av vilka ca 80 procent hade svenska som modersmål, och antalet fritidshus uppgick till ca 1.500. År 2010 förstorades Biosfärområdet att omfatta den del av den åboländska skärgården som saknar fast förbindelse. Ett år efter grundandet anställdes Martin Öhman som koordinator för biosfärområdet med hjälp av projektfinansiering (1.9.1995-31.8.98). Hans arbetsplats förlades till Nagu centrum i ett för många skärgårdsaktörer gemensamt kontor ”Kompassen”, vars huvudman var Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi. Samma år tillsatte miljöministeriet en ”Delegation för Skärgårdshavet” med överdirektör Olli Ojala, miljöministeriet, som ordförande och professor Erkki Leppäkoski, Åbo Akademi, som viceordförande. Delegationen, som bestod av 15 medlemmar, av vilka åtta representerade -3- skärgårdskommunerna, indelades i en nationalparkssektion och en biosfärområdessektion. Ordförande i den sistnämnda blev delegationens viceordförande. De bakomliggande tankarna med ett biosfärområde och de möjligheter det kunde tänkas innebära var inte lätt att marknadsföra ute i skärgården. Detta föranledde koordinatorn att i april 1998 sammankalla de ledande förtroendevalda och kommundirektörerna i de fyra skärgårdskommunerna till ett informations- och diskussionsmöte. Vid detta framkom bl.a. att begreppet ”biosfär” fortfarande var svårt att greppa, att en viss begreppsförvirring ännu rådde, att man motsåg att biosfärområdet skulle engagera sig i konkreta frågor på det lokala planet samtidigt som man borde sträva efter att intensifiera de internationella kontakterna, att forskningen borde vara nyttoinriktad ur kommunernas synpunkt, att de många projekt biosfärområdet var engagerad i borde generera för skärgården positiva resultat. Vidare var man överens om att Biosfärområdets status som modellområde borde av kommunerna utnyttjas bättre, både i PR-verksamhet och som argument för nya, lokalt anpassade former av samhällsstöd. Man såg också positivt på ett närmare samarbete med Åbo Akademi och ansåg att biosfärområdet bidragit till att förbättra inställningen till Nationalparken. Skärgårdshavets tillstånd oroade och här såg man en viktig uppgift för den forskning, som bedrevs i samband med biosfärområdet. Under åren september 1998- oktober 2001 hade biosfärområdet ingen anställd, vilket påtalades bl.a. från kommunernas sida. Inställningen förbättrades inte av att miljöcentralens chef framhöll att kommunerna borde delta i finansieringen av verksamheten. Man ansåg i kommunerna att staten svikit sitt ansvar och såg det märkligt att inte två ministerier kunde ordna finansieringen, i synnerhet då initiativet till biosfärområdena helt kommit från statens sida och att fråga var om rätt små summor. I projekt, där kommunerna var direkt engagerade, var man naturligtvis beredd att delta i finansieringen. Frågan om vem som hade rätt att uttala sig i biosfärområdets namn väckte också diskussion efter det att en tjänsteman vid miljöministeriet uttalat sig med närheten till biosfärområdet som argument mot en fast vägförbindelse mellan Pargas och Nagu. FM Martin Öhman återanställdes som koordinator 2001 inom EU Mål 2-projektet ”Biosfärområden som kanaler för internationellt samarbete i Egentliga Finlands och Norra Karelens landskap”. Martin Öhman kom att leda verksamheten till år 2005 då FD Mikael Nordström valdes till ny koordinator. Han lämnade uppgiften redan efter två år och till efterträdare utsågs den nuvarande koordinatorn FM Katja Bonnevier. År 2003 fastslogs en ny modell för biosfärområdenas förvaltning. Respektive miljöcentral skulle ansvara för koordineringen och beviljades av miljöministeriet 50.000 euro var för uppgiften. Följande år slöts ett samarbetsavtal mellan Sydvästra Finlands miljöcentral och Region Åboland där den sistnämnda parten åtog sig att handha administrationen av biosfärområdet som en köptjänst. En samarbetsgrupp tillsattes med representanter för Miljöcentralen, Region Åboland, Åbo Akademi och Forststyrelsen. Till ordförande utsåga Osmo Purhonen, miljöcentralen och som sekreterare fungerade koordinatorn. Utskärsdelegationen, tillsatt av region Åboland, tjänade som referensgrupp. Den bestod av sammanlagt 13 medlemmar med artikelförfattaren som ordförande. Efter kommunsammanslagningen 2009 slöts ett samarbetsavtal mellan Väståbolands stad (sedermera Pargas stad), Kimitoöns kommun och Sydvästra Finlands miljöcentral (nu Egentliga Finlands NTM-central). Administrationen handhas av Pargas stad. Den gemensamma utskärsdelegationen består av fyra representanter för Pargas och två för Kimitoön och som -4- sekreterare fungerar en tjänsteman från vardera kommunen turvis. Ordförande och viceordförande sitter med i biosfärområdets som representanter för kommunerna. Utskärsdelegationen har till uppgift att följa upp och ta initiativ i frågor som berör infrastruktur, boende, näringsliv, trivsel och miljö i yttre skärgården och behandlar då också frågor som berör biosfärområdet. Mycket av biosfärområdets verksamhet har varit projektinriktat. Biosfärområdet är ju ingen juridisk person varför de olika projekten alltid haft någon samarbetspart som fungerat som huvudman. I många fall har koordinatorn stått som initiativtagare och dragare av projekt medan i andra fall biosfärområdets roll inte varit lika framträdande. Att här granska samtliga projekt skulle föra för långt så i det följande uppräknas endast några projekt som väckt särskilt intresse i skärgården eller som bedömts ha stor betydelse för utvecklingen i skärgården. Huvudman för de nämnda projekten har varit olika aktörer men gemensamt är att biosfärområdet medverkat i större eller mindre grad. Agenda 21, gällde hela Åboland, huvudman Houtskärs kyrkliga folkhögskola Spinnfiskelagens miljökonsekvenser, huvudman Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi Utskären – en levande glesbygd, huvudman Åbolands utvecklingscentral rf Byaplaner i Åboland, huvudman Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi Hållbart fritidsfiske, huvudman Åbolands fiskarförbund rf Arbetsplatser till skärgården, huvudman Egentliga Finlands förbund Skärgårdsföretagsamhet och landskapsvård, huvudman Region Åboland Prima Liv på Lande, huvudman Fortbildningscentralen vid ÅA Avloppsvattenbehandling i Åbolands glesbygd. Avlopp i kretslopp, huvudman Region Åboland Knowsheep, om fårnäringen, huvudman Pargas stad KIRSTU - bidrag för planering av avloppslösningar, huvudman Valonia-Egentliga Finlands servicecenter för hållbar utveckling och energi Mathantverk i Finland, huvudman Kimitoöns kommun Exemplen visar på ett brett omfång vad gäller såväl projektens inriktning som huvudmän och biosfärområdets viktiga uppgift som ett koordinerande organ för olika skärgårdsrelaterade frågor kommer här tydligt fram. På initiativ av Region Åboland grundades år 2008 Åbolands Skärgårdsstiftelse. I det arbetet hade samtliga biosfärområdeskoordinatorer en central roll först som sekreterare i den arbetsgrupp som beredde frågan och nu som sekreterare i Skärgårdsstiftelsen. I de tre Leaderprojekt, ”Skärgårdshemman inför nya utmaningar”, ”Brännskär – en knutpunkt i skärgården” och ”Utskärsliv förr och nu”, i vilka stiftelsen varit huvudman, har den nuvarande koordinatorns insats varit av största betydelse. Biosfärområdets egna årligen återkommande vintersamlingar och seminarier, i vilka Biosfärområdet varit medarrangör, har behandlat för skärgården aktuella och viktiga frågor och har blivit uppskattade mötestillfällen för kommunala beslutsfattare, forskare i olika skärgårdsfrågor, övriga skärgårdsaktörer och, inte minst, för ”vanliga” skärgårdsbor. Biosfärområdet har bra lyckats i sin strävan att verka som ett neutralt forum där också kontroversiella frågor upptagits till behandling. Biosfärområdets nyhetsbrev, som utkommit sedan år 2011 ger heltäckande information om Biosfärområdets mångfacetterande verksamhet. -5- Då vi i dag ser på Skärgårdshavets Biosfärområdes 20-åriga verksamhet kan gott sägas, att de önskemål och de visioner uppfyllts, vilka framkom vid ovanrelaterade träff i början av verksamheten med representanterna för de berörda kommunerna samt att de farhågor som då uttalades har kommit på skam. Biosfärområdets vilja och möjlighet att ta sig an frågor, som ingen annan drivit, har uppskattats. Dess strävan till nära samarbete med lokalsamhället har positivt noterats och har också bidragit till att förståelsen för nationalparken ökat. Bengt Backman &'(PQfk„”ÖŲ % & ' 6 7 ; C G  ‘ Ã É Ø 8 = D M U _ ` j Ū ü      & ģ Å Ü Ũ   O U V Y æ Q ‰ øđøčāčđčđčØčÍÅŊāÅÍĩÍĩÍøÅŊÅŊ­ŊĨŊ­ŊøŊŊÅĨ•ø•ĩ••­••øøh%'*mHsHh(=ųmHsHhWCÆmHsHhpGmHsHh3ĻmHsHhĐ8ĶmHsHhŦ mHsHhjmHsHhjhjmHsHh5;mHsHh[úmHsHhá+mHsHhÃ%mHsHh˜QUmHsH7&(ØŲ  Ü Ũ x Š Mčépq ĨĻ_`defjkų÷÷÷÷÷÷÷÷÷÷÷÷÷÷÷÷÷÷÷÷÷÷÷ęę÷ „0 „^„0 `„gd5;@&gdCĘS@ũ‰ Š ä LŽĸ¸šõu~ōop–Ÿĸ.0HÚâg•¤Ĩ`cefkø@QsøđčđčđāØāØāčĐčĐČĐĀĐāии°Ā¸Ø¸ĀĐĀ°Č°¨Ā ˜ˆ˜ €x€hË?{mHsHh3ĻmHsHhŊ1DmHsHh5;mHsHhf[mHsHh#ŅmHsHh˜QUmHsHhWCÆmHsHhŨ+´mHsHhpGmHsHh[úmHsHh1ÄmHsHhĐ8ĶmHsHh3€mHsHhnmHsHh%'*mHsHh(=ųmHsH.køųŖ¤<=ą˛ØŲV W "“"—"˜"/#0#,(-(}+~+--00]1^1ũũũũũũũũũũũũũũđũũũũũũũũũũũũũ „0 „^„0 `„gd5;s¯›ĄŦ­#[afnouĸŖ#%=kyz‡‰˛žŋáâåūĄŋÁĶÛÜßã;<€°ąÁÂâp‚Õ×ØéęÕDEøđøčøčøāøØøĐøØøđČĐČĀȸČØȸČĀČ°¸°¸°Đ°Ā¨Ā° °Ā¨Ā°Đ°āĐāØā°ČĀĐĀ˜Đh6LcmHsHhĪ_´mHsHh3DâmHsHhŖĘmHsHh‘KšmHsHh $mHsHhË?{mHsHh[úmHsHhĐ8ĶmHsHhĮOmHsHh5;mHsHh3ĻmHsHh;TđmHsHmHsHh“mJmHsHhŊ1DmHsHhqmHsHh8 LmHsHh $mHsHh[úmHsHhĐ8ĶmHsHhÉXƒmHsHh6LcmHsH/œ$Ŗ$¤$Ĩ$ą$9%b%f%Ŗ%ģ%Í%æ%į%& &j&k&“&Ĩ&''''^'_'m''‰'œ''Ē'Ŧ'(((+(,(Z([(‰((â(%)')()3)@)])Č)É)õ)ų)ũ)*%*&*9*…*˛*ŗ*č*ė*øđøčøāØāøčĐđčØčČčĀčāØā¸ØČØ°ČØ°¨Č¸Č Ø¸Ø¨ØĀĐĀبØĀ¸Ā¨Č¨Č˜Č˜Ā¸Ā¨hB3mmHsHh'_mHsHhÃ%mHsHhŠ#mHsHhŊ1DmHsHh›;ImHsHh“mJmHsHh5;mHsHhn5mHsHha ÆmHsHhé|(mHsHh›*BmHsHhķHmHsH<ė*+ +/+J+V+Y+\+|+}+~++n,q,,ž,Ū,ä,˙,--8-9-ž-˛-č-ņ-.0.s.t.’.”./ >ũũũũũũũũ÷ũũ÷ũ÷ũ÷ũ÷ũ÷ũũũũũũũũ@&gdCĘ}7ƒ7„7ˆ7Š7“7°7ą7đ7ú7 88-8.898@8Z8k8u8}8Ā8Á8Ö8ā8ņ8ō8ķ8999N9O9^9f9Į9ų9:$:*:3:_:e:‘:’:ž: :V;W;t;‚;Ą;¨;ŗ;´;ĩ;ļ;Ä;É;ß;î;ī;)<,<b<øđøđčđāøčđøčđčøčđčđØđøčđøĐčČčĀĐĀČĀč¸č¸Ā¸Ā¸č¸Č¸Ā¸°¸č¸¨ ø¨ø¨ø¨ ¨ hŸh’mHsHhĻémHsHhkVmHsHhMbņmHsHhļLįmHsHh[˜mHsHh(NFmHsHhCĘmHsHh„fīmHsHhß#ˆmHsHhō@˜mHsHhŊ%ãmHsH?b<q<Ģ<ŗ<Ë<Í<Ô<ä<=›=­=ļ=Î=Ō= >(>;>X>Z>c>n>|>}>>Ž>Đ>é>ė>???P?Ú?č?ū?C@D@R@S@øđčāčāđāØāĐāČāČĀā¸Ā¸Ā°Ā°Ā°Ā°Ā°¨°¨°¨ Č•hjh(NFmHsHh#ŅmHsHh5;mHsHhj<ōmHsHhkVmHsHh—O mHsHh(NFmHsHhĀ2mHsHhŽQgmHsHh[˜mHsHhļLįmHsHhŸh’mHsHhĻémHsH& >'>(>D@E@S@ũũũũũ,1h°‚. °ÆA!°n"°n#‰$‰%°°Ä°Ä Ä†œ@@ņ˙@ NormalCJ_HaJmH sH tH JAō˙ĄJ StandardstycketeckensnittTiķ˙ŗT  Normal tabellö4Ö l4Öaö 0kô˙Á0 Ingen listabY@ōb CĘDokumentöversikt-D MÆ ˙€CJOJQJ^JaJS8^˙˙˙˙&(ØŲÜŨxŠMčépq Ĩ Ļ _ ` d e f j k ø ų Ŗ¤<=ą˛ØŲVW“—˜/0, - }#~#%%((])^)e)f)**ß*ā*Œ--Ö-*.r.ˇ.ņ.4/v/ą/ 0:0Á0ō0ķ0Č1É1´3ĩ3œ56 6'6(6D8E8U80€€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€˜0€0€€˜0€-˜0€-0€€˜0€r.0€€˜0€ņ.0€€˜0€v/0€€˜0€ 00€€˜0€Á0˜0€Á0˜0€Á0˜0€Á0˜0€Á0˜0€Á0˜0€Á0˜0€Á0˜0€Á0˜0€Á0˜0€Á0˜0€Á0˜0€€€‰ sEœ$ė*1}7b<S@!$&'()*,-k^1 >S@"%+.S@#đ8đ@ņ˙˙˙€€€÷đ’đđ0đ( đ đđB đS đŋË˙ ?đüBMŨ抒éî-7qu    ' Ũ á æ ë D H I N .œŖŧÉy€~†ÆĘ $HMck}ˆ  ",ū$l#r#w#{#‰&’&b(h(p(y(ŧ(Į(æ(ė(8)>)K)S)ļ-ŋ-Ö-æ-o.q.r.{.î.đ.ƒ/ˆ/ 000#0.040v0‡0Á0Ė0á0ę0Ņ2Ū253?34'4K8R8U8,­´xŠ’MO f h FQŖŠ  sx“•˜Ŧx$‰$ŗ%š%a)c)f)q)X*l*ą/Ũ/1 1#6%6E8U8&'f k “˜ī0a)f)#6(6E8R8U8K8R8U8GåFá+Ã%n $Ŧ —O ĮOŠ#kVķHõé|(%'*n55;ø=ZZ>›*BŊ1DĻ(F(NFpG›;I“mJ8 L‘*OÄGP˜QUf['_6LcŽQgjB3mHgsË?{q3€ÉXƒß#ˆĀ2Ž=‘Ÿh’™+•[˜ō@˜‘Kš3ĻŨ+´Ī_´'ēōtÃ1Äa ÆWCÆŖĘCĘ#Ņ06ŌĐ8Ķ&TÛ3DâŊ%ãļLįĻé„fī;TđMbņj<ō(=ų[ú˙@€R8R8 ėnR8R8S8@@˙˙Unknown˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙Gī:āAxĀ ˙Times New Roman5€Symbol3& ˙:āCxĀ ˙Arial5& ˙>á[`Ā)˙Tahoma"qˆđŠŠ*"gŠ*"g 0#2j0#2jąđn‰´´2478782ƒđKP)đ˙?ä˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙j2˙˙ÄÅr 1988 tillsatte miljöministeriet en arbetsgrupp, ordförande avdelningschef (toimistopäällikkö) Matti Helminen, med uppgift att inkomma med förslag gällande grundande av biosfärområden i FinlandBengtBengtū˙ā…ŸōųOhĢ‘+'ŗŲ0,˜ht„œŦ ŧČ č ô  $äČÅr 1988 tillsatte miljöministeriet en arbetsgrupp, ordförande avdelningschef (toimistopäällikkö) Matti Helminen, med uppgift att inkomma med förslag gällande grundande av biosfärområden i FinlandBengtNormalBengt2Microsoft Office Word@vŨA@vŅūM"Ī@vŅūM"Ī0#2ū˙ÕÍ՜.“—+,ųŽ0¸ hpˆ˜  ¨°¸Ā Č ™äHewlett-Packardj78æ ÅÅr 1988 tillsatte miljöministeriet en arbetsgrupp, ordförande avdelningschef (toimistopäällikkö) Matti Helminen, med uppgift att inkomma med förslag gällande grundande av biosfärområden i Finland Rubrik  !"#$%&'()*+,-./ū˙˙˙1234567ū˙˙˙9:;<=>?@ABCDEū˙˙˙GHIJKLMū˙˙˙OPQRSTUū˙˙˙ũ˙˙˙Xū˙˙˙ū˙˙˙ū˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙Root Entry˙˙˙˙˙˙˙˙ ĀF°}.N"ĪZ€Data ˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙01Table˙˙˙˙8ŒWordDocument˙˙˙˙.^SummaryInformation(˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙FDocumentSummaryInformation8˙˙˙˙˙˙˙˙NCompObj˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙q˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙ū˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙˙ū˙ ˙˙˙˙ ĀFMicrosoft Office Word-dokument MSWordDocWord.Document.8ô9˛q