- Skärgårdshavets och Bottenhavets tillstånd har observerats intensivt i sommar Pressmeddelande 18.8.2004 | Sydvästra Finlands miljöcentral Skärgårdshavets och Bottenhavets tillstånd har observerats intensivt i sommar Näringshalterna och algmängderna i Skärgårdshavet och södra delen av Bottenhavet observeras denna sommar i samarbete mellan Sydvästra Finlands miljöcentral, Sydvästra Finlands vattenskyddsförening och vattenskyddsföreningen för Kumo älvs vattensystem. Speciellt har man mer än tidigare satsat på ett följa med tillståndet hos Bottenhavet. Vattenprover har hittills tagits två gånger under första hälften av juli och i början av augusti. I undersökningen av Skärgårdshavet deltar 60 provtagningsställen och knappt 70 för Bottenhavet. I Skärgårdshavet på många ställen mera fosfor än de senaste åren, mindre i Bottenhavet Fosforhalterna var klart högre i Skärgårdhavet än de senaste åren i synnerhet i det södra Skärgårdshavet (på områdena söderom huvudöarna i Nagu och Korpo och i Dragsfjärd) men ställvis även på annat håll. Även fosfor i användbar form för algerna fanns det mera än i regel under juli-augusti, i synnerhet i det södra Skärgårdshavet och Skiftet, och sålunda möjliggjorde dess rikliga förekomst för sin del ökningen av blåalger den senaste tiden. Däremot fanns det mindre fosfor i Bottenhavet än under de senaste åren, med undantag för områdena nära kusten. Trenden var den samma nästan inom hela området från Nystad till Sastmola. Halterna var som lägst på området av det öppna havet utanför Björneborg. Den höga fosfornivån i södra Skärgårdshavet härstammar mycket från förra vintern, då stormarna rörde upp näringshaltigt vatten ur sänkorna till ytan. Detta vatten fördes uppenbarligen även till de södra delarna av Skärgårdshavet, där höga halter uppmättes redan på vintern. Halterna har hållit sig högre än vanligt ända till sommaren och det fosforhaltiga vattnet har synbarligen brett ut sig även norrut. Också den lokala interna belastningen (då näringsämnen som samlats på bottnen åter frigjorts i vattnet) kan vara en delorsak till de höga fosforhalterna. Ända fram till Bottenhavet förefaller det fosforhaltiga vattnet dock inte har förts, ty de låga tröskelområdena i Särgårdshavet och Ålands hav gör att det näringsrika vattnet långsammare kommer till Bottenhavet. Halterna av a-klorofyll, som återspeglar algmängden, var största delen av juli rätt låga men ökade i Skärgårdshavet avsevärt i slutet av juli och början av augusti. Detta berodde bland annat på ett bl.a. blåalgerna blivit rikligare. Trots de ökade algerna var vattnet i mellersta och yttre skärgården även i början av augusti alltjämt rätt klart. Däremot var vattnet på många områden nära kusten grumligare än under föregående år. Bristen på ljus till följd av grumligheten kan vara en delorsak till den ringa mängden blåalger nära kusten och i den inre skärgården. Algmängderna i Bottenhavet var låga även i augusti med undantag för vissa områden nära kusten. Nederbördseffekterna på urlakningen av näringsämnen mindre än i Finska viken På grund av den rikliga nederbörden har det kommit mer näringsämnen i Skärgårdshavet i juli och början av augusti än under normala somrar. Den genomsnittliga vattenföringen hos de åar som mest belastar Skärgårdshavet var i juli och augusti 3-6 -dubbel i jämförelse med de genomsnittliga vattenföringarna för tidpunkten. Det belastningstillskott som kommit ut i Skärgårdshavet med åarna var dock inte ens tillnärmelsevis så stort som i Finska viken. Till exempel belastningen av Aura å var i juli knappt 10 % av belastningen för hela året. Största delen av de näringsämnen som åarna transporterar kommer på våren med smältvattnen och på hösten med höstregnen. Fastän vattenföringarna och näringsbelastningen de senaste tiderna i själva verket har varit större än vanligt, är toppsiffrorna för våren och hösten i allmänhet flerdubbla jämfört med dem. Belastningen från åarna har dock i sommar varit stor i jämförelse med ett par av de tidigare somrarna. Effekten av åvattnet har i Skärgårdshavet kunnat iakttagas bl.a. i form av en sänkt salthalt och höjd fosfornivå hos ytvattenskiktet i Halikkoviken, Pemarviken och på havsområdet utanför Åbo. Effekterna av belastningen från åarna har dock inte syns längre ut i skärgården. Vattenföringen och belastningen i Kumo älv inverkar betydligt på tillståndet för havsområdet utanför Björneborg. Även vattenföringen hos Kumo älv var på grund av nederbörden i juli och fram till början av augusti mångdubbel i jämförelse med de sedvanliga. Fosfor- och kvävehalterna har dubbla i jämförelse med det normala. Effekten av älvvattnet kom speciellt kraftigt till synes i Pihlavanlahti, där fosforhalterna var höga genom älvvattnets verkan. Algmängderna var dock låga i Pihlavanlahti till följd av det grumliga vattnet och den snabba cirkulationen. I skärgården i Ahlainen var blomningen dock kraftig. I synnerhet vid observationen i början av augusti sträckte sig Kumo älvs influensområde i vid utsträckning söderut i riktning mot Säppi. För mer information: överinspektör Janne Suomela, Sydvästra Finlands miljöcentral, tfn (02) 525 3565 havsområdena i Luvia, Björneborg och Sastmola: verksamhetsledare Reijo Oravainen, Kokemäenjoen vesistön vesiensuojeluyhdistys (Vattenskyddsföreningen för Kumo älvs vattensystem), tfn (03) 2461 201 © Copyright Valtion ympäristöhallinto