|
Agricola - 450 år
Mikael Agricola – en storman i Finlands historia
Foto: Leena Maria
Heikkola
|
Det är 450 år sedan Mikael Agricola dog (9.4.1557) och med anledning
av detta jubileumsår arrangerar Öppna universitetet vid Åbo Akademi
ett Akademicafé som behandlar hans liv och
gärning. Mikael Agricola var en mångsidig humanist, lärd teolog
och begåvad språkmänniska. Han har haft stor betydelse för
bildningen och samhället i Finland. Till en början fäste man i
synnerhet uppmärksamhet på hans arbete som reformator och förnyare
av det finska kyrkolivet. Senare började man också visa uppskattning
för hans enastående arbete som skapare av det finska skriftspråket
och den finskspråkiga litteraturen. En tredje roll som Agricola
innehade och som ännu är dåligt känd är fredsförhandlarens och
diplomatens. Det arbete som Agricola på sin tid utförde påverkar
ännu såväl det finska språket, den finska litteraturen, det kyrkliga
livet som samhället.
|
Akademicaféet är kostnadsfritt och öppet för alla
intresserade!
Agricola som bibelöversättare
Mikael Agricola översatte hela Nya Testamentet (1548) men också
en hel del av gammaltestamentliga texter som användes i liturgin och
i kyrkans böneliv. Agricola blev påverkad av Luthers reformation.
Han studerade i Wittenberg 1536-1539 och träffade där både Luther
och Melanchthon. I sina översättningar av bibliska texter använde
han Vulgata (den latinska översättningen av kyrkofadern Hieronymus)
men också nya textutgåvor till det grekiska Nya Testamentet och det
hebreiska Gamla Testamentet som hade producerats i början av
1500-talets humanism.
Tisdag 10 april, kl. 18-20
* Professor Antti Laato, Åbo Akademi
Café Arken, Fabriksgatan 2
|
Det finska skriftspråkets fader
Mikael Agricolas skriftliga produktion omfattar nio finskspråkiga
böcker, bland vilka Nya testamentet var viktigast. Nästan allt vad
han publicerade var direkta översättningar av religiös litteratur.
Han hade flera källtexter på olika språk till sitt förfogande, och
eftersom översättandet gick till mycket troget ord för ord, så kom
det finska skriftspråket att skilja sig betydligt från det dåtida
finska talspråket. Det finns gott om ord och konstruktioner i
Agricolas verk som är helt främmande för den genuina finskan.
Mikael Agricola föddes i Pernå, som var och är en svenskspråkig
ort. Hur är det möjligt att Agricola ändå kunde översätta texter
till finska? Vilket var hans modersmål, svenska eller finska? Och
hur har svenskan påverkat hans översättningar?
Tisdag 17 april, kl. 18-20
* Professor Kaisa Häkkinen, Åbo universitet
Café Arken, Fabriksgatan 2
|
Foto: Hannu Aaltonen |
Biskopen som drog till Moskva – Mikael Agricola
som Gustav Vasas fredsapostel
Rysslands gamla strävan att nå Östersjön utvecklar sig i mitten
av 1550-talet till öppen konflikt med Sverige. I försök att få till
stånd en fred beger sig en delegation till Moskva vintern 1556/57.
Några av rikets yppersta män deltar, däribland Åbobiskopen Mikael
Agricola. Gruppen når sitt syfte, men Agricola får aldrig njuta
frukterna av sitt arbete. I anförandet av FM Rolf Enander belyses
Agricolas fredssträvanden i sitt historiska sammanhang.
Tisdag 15 maj, kl. 18-20
* FM Rolf Enander, doktorand vid Åbo Akademi
Fortbildningscentralen, auditorium Aura, Fabriksgatan 2
 |
Studiepoäng i finska, kyrkohistoria nordisk
historia och praktisk teologi
Öppna universitetet erbjuder dig en möjlighet att i samband med
Akademicafé avlägga 2-10 sp i något av ämnena finska, kyrkohistoria,
nordisk historia eller praktisk teologi. Mera information ges vid
föredragstillfällena.
Närmare information: Öppna universitetets kansli, tfn
02-215 4666, e-post: opu@abo.fi
eller planerare Katarina Humina, Kim Lindén eller Maria Söderbacka,
e-post: fornamn.efternamn@abo.fi
Arrangörer: Öppna universitetet vid Åbo Akademi i
samarbete med Teologiska fakulteten
Övrigt program under jubileumsåret
|
|
