Uppbyggnaden av ett virtuellt universitet

Det virtuella universitetet låter sig inte definieras på ett entydigt sätt utan är ett dynamiskt koncept och ett verktyg med vilket man skapar nya inlärningsmöjligheter i ett föränderligt samhälle. Det virtuella universitetet utformas i och av sitt sammanhang. Med det virtuella universitetet vid Åbo Akademi avses en inlärningsmiljö som på ett flexibelt sätt stöder studenternas inlärning. Den pedagogiska processen står i fokus och stöds av och samverkar med olika informations- och kommunikationsteknologiska lösningar samt de organisatoriska villkor som uppställts.

Genom att IKT (informations- och kommunikationsteknologi) idag erbjuder kraftfulla redskap även på utbildningens område har tekniken fått en framträdande roll som katalysator för nytänkande inom undervisningen.

Det virtuella universitetet byggs upp med utgångspunkt i det existerande; genom att hålla fast vid de beprövade positiva erfarenheterna och genom att tillföra nya möjligheter som ny pedagogik och ny teknologi innebär.

Flexibiliteten tillåter de studerande att studera hur, när och vad de anser som lämpligt. Många universitet i Europa erbjuder redan sina studerande denna möjlighet.

• Flexibilitet beträffande plats: systematisk inlärning och undervisning behöver inte vara bundet till plats, olika alternativ står till buds
• Flexibilitet beträffande tid: av tidsbundna t ex föreläsningar.
• Flexibilitet beträffande kurser: studerande har möjligheter att välja de kurser hon/han önskar (givetvis med beaktande av eventuella förkunskapskrav)
• Flexibilitet beträffande sätt att interagera med andra: de studerande kan utgående från sina individuella behov samspela med andra som har liknande behov
• Flexibilitet beträffande kommunikation: lärare och studerande har många fler möjligheter till kommunikation än vad endast föreläsningar ger möjlighet till.
• Flexibilitet beträffande studiematerial: de studerande har ett större urval av källor att välja mellan. Det är sannolikt att studiematerial framöver i allt högre grad kommer att produceras och distribueras digitalt. Interaktivitet och snabb uppdatering är kännetecknande för den här utvecklingen.
• Flerform är en beprövad metod framför allt inom den universitetsbaserade vuxenutbildningen.

On-campus studier kan bli ännu ovanligare, studenter föredrar att studera hemifrån (förutsätter att studenterna har egna datorer)

Aktiviteter:
Virtual university class and campus virtual campus (kontakter mellan olika aktörer på campus/mellan olika campus: nationellt eller internationellt)
Communication network for flexible open and distance learning (fortbildning, öppen universitetsundervisning, att studera hemifrån, vid universitetet, lokala studiecenter)
Communications network for On-demand learning (direkt kontakt mellan lärare på campus och studenter på arbete eller hemma)
Samarbete mellan universitet regionalt, nationellt och internationellt
Europeiska planer och ambitioner

Åbo Akademis mission i informationssamhället

Åbo Akademis uppgift är att bedriva vetenskaplig forskning och på den grundad akademisk utbildning. Samma uppgift gäller inom det virtuella universitetet. Åbo Akademis särskilda uppgift är att tillhandahålla svenskspråkig akademisk undervisning. Den finlandssvenska befolkningen bor längs Finlands kust på ett ca 1000 km brett område. Det borde ligga i Åbo Akademis intresse att göra studierna tillgängliga för alla intresserade svenskspråkiga oberoende av boningsort, arbete, ålder eller andra individuella faktorer.

Det virtuella universitetet är ett sätt att möta de förändrade utbildningsbehoven. Om inte Åbo Akademi hänger med i utvecklingen finns det sannolikt andra institutioner som kommer att ta sig an uppgiften.

Det virtuella universitet - en strategi för framtiden

Det växande behovet av livslångt lärande tar sig uttryck även i efterfrågan på universitetsbaserad kunskap. Gruppen av universitetsstuderande är inte längre lika homogen som tidigare; en stor del av de studerande arbetar deltid och tillbringar stora delar av studietiden på andra ställen än universitetsorten. Yrkesaktiva studerande och olika grupper av vuxenstuderande har redan en längre tid utgjort en växande grupp liksom personer som avlagt examina vid andra utbildningsinstitutioner och som önskar fortsätta sina studier. Att förena arbete och familjeliv med studier blir allt vanligare. Ytterligare finns ett generellt behov av ett närmare samarbete mellan arbetsliv och universitet. Kontakterna till det omgivande samhället blir allt viktigare också för universiteten.

En grupp som hittills på många sätt stått utanför möjligheten att studera är personer med olika slag av funktionella handikapp och också för dem kan en IT-baserad utbildning ge nya studiemöjligheter.

Studier som är mindre beroende av tid och plats än hittills kommer att efterfrågas av allt flera. I takt med att IT-användningen ökar inom alla samhällssektorer utvecklas nu också utbildningssektorn kraftigt med hjälp av modern informationsteknologi. Utvecklingen berör också universiteten.

Det virtuella universitetet kräver ett strategiskt ställningstagande eftersom konsekvenserna är stora såväl för den pedagogiska, den ekonomiska som den administrativa verksamheten.

Vid utvecklandet av det virtuella universitetet vid Åbo Akademi bör utgångspunkten tas i de praktiska behoven och förutsättningarna. Varje ämne och kurs ställer sina särskilda krav på ämnets/kursens pedagogiska uppläggning. Av den här anledningen bör många alternativa möjligheter stå till buds och tiden kommer att utvisa vilka lösningar som ger det största mervärdet jämfört med traditionella undervisningsformer.

En viktig del av virtualiseringen består i automatiseringen av sådana administrativa och praktiska rutiner som sparar tid och arbetskraft såsom anmälningar till kurser och tenter, statistikföring, auditoriebokningar, kopiering av övningsuppgifter, distribution och uppdatering av kursmaterial, kursutvärderingar, feedback till de studerande mm.

Målsättningar för det virtuella universitetet

Att skapa ett öppet inlärningssystem där studerande och lärare kan använda och dra nytta av tidigare arbetsverktyg (e-post, webbläsare, nyhetsgrupper o likn) både i sina kurser och för annan kommunikation.

-Anpassa studierna till de studerandes behov av flexibla studiemöjligheter

Förutom att studierna i en flexibel inlärningsmiljö blir mindre beroende av tid och rum finns det också större förutsättningar för att ge studierna en mera individuell prägel.

Redan nu är de digitala kontakterna till ÅAB välutvecklade men kan ge ytterligare fördelar genom att integreras i ett mera generellt digitalt studiesystem.

Vid sidan av de pedagogiska aktiviteterna ger det virtuella universitetet möjlighet att lägga en stor del av de administrativa rutinerna på nätet. Sådana är anmälningar, registreringar, information, frågor etc.

IKT ger också möjligheter att upprätthålla kontakter med andra studerande t ex genom nyhetsgrupper, diskussionsklubbar, intresseföreningar o likn.

• Utvidga samarbetet mellan universitet regionalt, nationellt och internationellt
• Integrera grundutbildning med öppen universitetsundervisning och fortbildning

Kvalitetskriterier

Kvalitet i innehåll
Utgångspunkten för att kvaliteten i en kurs eller en utbildning kan garanteras är lärarnas kompetens. Detta oberoende ifall det är fråga om en kurs/utbildning i virtuell eller traditionell miljö. En förutsättning för att flexiblare inlärningsmiljöer kan utvecklas är att universitetslärarna ser de fördelar som informationstekniken erbjuder och har möjlighet att engagera sig i den pedagogiska förnyelsen.

Kvaliteten i undervisningen bestäms dels av innehållsmässiga kvalifikationer dels av den pedagogiska formen. Den innehållsmässiga kvaliteten på en kurs eller en utbildning bestäms i sin tur inte endast av lärarens kompetens utan också av t ex kursens eller utbildningens längd eller tillbudsstående resurser. Då en kurs eller en utbildning omarbetas för att distribueras inom den virtuella miljön aktualiseras frågor om innehållets karaktär och kursens/utbildningens mål och enskilda delar.

Studentorienterad pedagogik
Med studentorienterad pedagogik avses att den studerandes inlärning står i centrum. Den pedagogiska referensramen för detta synsätt faller tillbaka på en (social) konstruktivistisk inlärnings- och kunskapssyn (Vygotsky, Engeström, Kaptelinin, Kolb m fl) , där den studerandes ansvar och aktivitet är centrala i inlärningsprocessen. Inlärningsprocessen sker på två nivåer; dels på en interpersonell nivå (lärandet sker genom en "inre" dialog) och interpersonell (lärandet sker i samspel med andra; studerande, lärare, tutorer och andra personella och materiella resurser - inkl teknologi - som erbjuds). Målet för den har typen av inlärningssyn är studerande som har utvecklat ett självständigt och kritiskt tänkande på en hög kognitiv nivå, som aktivt kan delta i problemlösningsprocesserna och som har goda kommunikativa färdigheter. Denna inlärningssyn ligger även ofta som bas inom traditionell undervisning och kan med fördel utgöra utgångspunkten också i en IT-baserad inlärningsmiljö. Å andra sidan bör det också framhållas att studierna på grund av den tillbudsstående tekniken blir om möjligt ännu mer textbaserade och att sättet att arbeta med texterna förändras. Kravet på att studerande skall förstå och kunna arbeta med dynamiska texter växer, vilket i sin tur betyder att kursuppläggningen och handledaren har en större betydelse än i traditionell undervisning. I övrigt har det utförts rätt litet forskning om vilken betydelse tekniken har på existerande pedagogiska metoder.

I den modell för det virtuella universitetet som föreslås för Åbo Akademi kan IKT användas i varierande grad. Teknologin används inte med avsikt att ersätta den goda läraren eller en god mänsklig kontakt utan för att göra kommunikationen möjlig då studerandegrupperna och studiemetoderna blir allt mer heterogena. Lärarens och inlärningsmiljöns roll är att stöda de studerandes individuella inlärningsprocesser dvs. skapa förutsättning för inlärning. Närundervisningen har fortsättningsvis en viktig roll men lärarens roll blir mera handledarens än kunskapsförmedlarens. Denna roll är minst lika krävande som den förra. Lärarens uppgift är att skapa förutsättning för inlärning genom att:

• ge information om kunskapskällor
• befästa det inlärda
• korrigera missförstånd
• utmana till mera sofistikerat tänkande
• uppmuntra då lärandet är svårt eller blockerat
• skapa ny kunskap genom forskning och praktiska erfarenheter
• studievägledningen blir ytterst viktigt
• använda nya examinationsformer

Ekonomisk hållbarhet

• kostnadseffektiva lösningar och samarbete
• samarbete med IKT-branschen

Tekniska lösningar och tekniskt stöd
Det virtuella universitetet vid ÅA blir Internetbaserat med olika tillämpningar och serviceformer integrerade. Mjukvaran byggs upp så att den motsvarar användarnas behov och är möjligast lätt att använda.

Tillgång till en standard-PC med Windowsprogram och tillgång till Internet krävs.
Tekniken i sig förbättrar inte inlärningen och gammal pedagogik i en ny tekniskt omgivning innebär inte förbättrad inlärning. Det finns inte en enskild teknisk lösning som motsvarar behoven inom olika slag av undervisning eller inom olika ämnen. För lärarna bör de tekniska lösningarna vara lätthanterliga och det tekniska stödet tillgängligt. Den nya inlärningsmiljön byggs upp av team bestående av lärare, tekniker, pedagogiskt inriktade experter och vid behov av andra expertgrupper.

Kompetensutveckling
Det virtuella universitetet aktualiserar behovet av såväl pedagogisk som teknisk kompetensutveckling bland olika personalgrupper. Användningen av ny teknologi kan kännas främmande i den traditionella lärarrollen och de pedagogiska kunskaperna kan kännas bristfälliga. Lärarna måste ges utbildning och stöd i den nya lärarroll som den flexibla inlärningsmiljön förutsätter. Kraven på lärarnas tekniska färdighet är i första hand baskunskaper i allmän IT-kommunikation. Förutom fortbildning av lärare måste också studievägledare, tutorer, bibliotekarier och administrativ personal fortbildas. Det är också viktigt att fortbildningen inte enbart inriktas på enskilda personer utan att den också erbjuds till arbetsgrupper och team som tillsammans skall utveckla inlärningsmiljöerna.

Forskning
Även forskningens roll i utvecklandet av det virtuella universitetet är betydelsefull.

Margita Vainio, 2000